This essay aims to explore continuity in water centric cult within the period of the Christianization of Scandinavia (ca 800-1100 AD) and to understand the changing of symbolism of water in pre-Christian cult and early Christian religion. It has previously been thought that Christian priests took over the old holy wells and renamed them after saint, all to ease the pagan people into a Christian lifestyle. But archaeological evidence shows that the cult at these wells, and other water centric sites, where almost completely abandoned a few hundred years before the Christians came to Scandinavia. The Christians should not have felt the need to transform this tradition since it was only practiced in a very small and supposedly private scale. On the contrary, religious activities at these wells seems to increase with the new religion and perhaps this is explained by Christianity itself. Water was an important element in the liturgi and especially in baptism. In early Christian Europe special chapels were built to baptize children but also grown men and women and historical sources speak of the importance of baptism in "living water". This essay discusses the possibility that these wells were used to baptize the newly converted Christians, thus receiving its sacred status. The official sping cult ended in the 16th century with the Protestant Reformation as it was prohibited but still the wells were visited and the cult was kept alive.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central. Hur väl representerar kursplanerna det samhälle som de är tänkta att verka för? Det råder brist på komparativ forskning i olika länders religionsundervisnings och särskilt i en nordisk kontext. Kursplaner fyller ett syfte i att ge riktlinjer till undervisningen och betona vilken kunskap som är viktig att förmedla. Tidigare forskning har i ett europeiskt perspektiv visat att länder väljer olika former av religionsundervisning och här kan man se till respektive lands kulturella och historiska kontext för att förklara varför undervisningen ges på det sättet som den gör. På många punkter kan man se tydliga paralleller mellan kursplanerna och de samhällen som de ska verka för, men även där de bryter med varandra. Det finns också flera likheter mellan de tre ländernas kursplaner även om kurserna i sig är väldigt annorlunda utformade. Alla kursplaner (förutom de finländska i livsåskådningskunskap) ger en särställning till kristendomen med bland annat historiska argument, vilket utifrån ländernas pluralism kan ifrågasättas. Samtliga kursplaner betonar dock vikten av att lära sig om andra religioner och livsåskådningar. Här visas också pluralistisk medvetenhet i form av betoning på ömsesidig förståelse och tolerans. Kursplanerna har liknande mål, men olika vägar till målen. I Finland lär eleverna sig om sin egen tro för att lättare förstå andra med annan övertygelse. I Sverige och Norge lär sig eleverna om flera religioner och livsåskådningar dels för ökad tolerans, men också för att eleverna ska förstå sig själva genom att förstå andra.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att bidra med kunskap om hur hinduismen och kristendomen framställs i läroböcker i religionskunskap för årskurs 4–6 utifrån ett ”vi och dem”-perspektiv. För att konkretisera syftet har forskningsfrågorna ”Hur framställs hinduismen i läroböcker för årskurs 4–6 utifrån ett ”vi och dem”-perspektiv?”, ”Hur framställs kristendomen i läroböcker för årskurs 4–6 utifrån ett ”vi och dem”-perspektiv?” samt ”Vilka likheter och skillnader finns i framställningen av religionerna?” legat till grund för studien. Forskningsfrågorna har besvarats med hjälp av en kvalitativ textanalys, bildanalys samt en kvantitativ analys. Vidare har det teoretiska perspektivet ”vi och dem”, som har sin grund i Edward W. Saids teori om orientalism, använts för att besvara forskningsfrågorna och uppfylla studiens syfte. Resultaten av studien visade att hinduismen framställdes som något främmande och hinduer framställdes som ”dem”, medan kristendomen framställdes som något läsaren förväntas identifiera sig med, som del av ett ”vi”. Genom olika perspektiv på religionerna, representation av etniciteter, hudfärger, platser samt religiös mångfald samt genom språkliga ställningstaganden som synliggjordes vilken den tänkta läsaren var. Hinduismen gavs lite utrymme i läroböckerna och beskrevs mycket kortfattat. Detta skapade en distans till religionen, då läsaren (som inte förväntades vara hindu) inte gavs djupare kunskap om religionen. Hinduismen likställdes även ofta med Indien, medan kristendomen framställdes ur ett svenskt perspektiv och fick mer utrymme i böckerna. Resultaten visade även att en religiös mångfald presenterades och det framgick att religiösa inte är en homogen grupp, vilket kan motverka en stereotyp bild av religionerna. Slutsatserna visade att elever genom att läsa läroböckerna kan få en bild av att kristendomen är viktigare än hinduismen. Slutsatserna visade även att kristendomen ges en särskild ställning i religionsundervisningen, vilket kan utmana icke-konfessionaliteten skolan ska upprätthålla.

Denna uppsats problematiserar Kriminalvårdens ideologiska utveckling genom att analysera interna och externa styrdokument från tre tidsperioder: 1923, 1963-1968 och 2008-2020. Uppsatsen undersöker hur den kristna diskursen och den kristna praktiken inom Kriminalvårdens verksamhet successivt har ersatts som en del av samhällets övergripande rationaliseringstendenser. Inspirerade av Foucault, genomförs en analys av kriminalvårdens diskursiva utveckling utifrån ett historiserande perspektiv. Uppsatsens primära frågeställning utgår från teoretiker som Kate Soper, Michel Foucault och Jürgen Habermas och argumenterar för humanismen som en rättfärdigande ideologi och synliggör dess konnotationer till behaviorismen. Syftet är att förstå denna typ av förändring, och hur rationaliseringstendenser kan synas i dessa förändringar. Uppsatsen mynnar ut i en förståelse av kristendomens avtagande roll till fördel för humanvetenskapens praktikers framväxt.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka moderna tendenser som påverkat kristendomsavsnitten i olika läromedel. Jag har valt att göra en kvalitativ läromedelsanalys där jag studerat olika teman. Avsikten har varit att sätta min kunskapsbakgrund i relation till mitt resultat samt att undersöka i vilken utsträckning läromedelsförfattarna tagit till sig intentionerna i läroplaner och kursplaner. Jag kan utifrån min undersökning se att de moderna tendenserna har fått en stor inverkan på kristendomsavsnitten, framförallt tendensen till ökad valmöjlighet – allt från livsstil till moraliska ställningstaganden – i kombination med en ökad frihet för individen. Läromedelsförfattarna har tagit till sig intentioner i läroplaner och kursplaner när det till exempel gäller individens frihet och ansvar. Moderniteten är till sin karaktär relativiserande och detta påverkar också de etiska bedömningarna som presenteras i läromedlen. Även om man säger att värdegrunden ligger fast så motsägs detta av hela den moderna tendensen. Denna uppsats har ökat min förståelse av de tendenser som präglat samhället och hur utomordentligt starka dessa förändringar är. Eftersom religionsämnet beskriver normerande tänkesätt innebär detta en motsättning till moderniteten och i denna motsättning finns uppsatsens problematik.

No description available.