Under mina år som yrkeslärare har jag känt att undervisningen i svenska går att arbeta med på flera olika sätt. Därför har valet av undersökningsområde blivit hur lärare integrerar elevers hantverksämne i sin undervisning i ämnet svenska, vilka svårigheter som kan mötas på och hur ämnet svenska kan göras mer intressant för hantverkselever. De didaktiska frågorna Vad, Hur och Varför har behandlats och är frågor som används i klassrummen av både lärare och elever. Nya läroplaner jämfört med äldre har bekräftat avsaknaden av vikten av tala och skriva under gymnasietiden för hantverkseleverna. Som metod för att undersöka vidare har kvalitativa intervjuer utförts för att ta reda på hur lärarna hanterar integreringen i sin undervisning. De som blev intervjuade integrerar hantverksämnet på liknande sätt och upplever att svårigheterna som kan uppkomma för det mesta har att göra med en dålig kommunikation på arbetsplatserna. Ämnet svenska kan göras intressant för eleverna på många olika sätt. Teorigenomgången och de kvalitativa intervjuerna har bidragit till att diskussionen har lett till förslag för vidare forskning kring det sistnämnda området. Eleverna kan bidra till en inflytelserik roll i den typen av frågeställning.

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka hur kunskaperna i matematik har förändrats under de senaste decennierna samt vilka orsaker som ligger till grund för detta. För att få en bild över vad som har hänt under de senaste decennierna i skolan och för att försöka få svar på vilka orsakerna till problemen kan tänkas vara, valde vi att göra en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer. Vi valde att intervjua fem matematiklärare med vardera 35-40 års yrkeserfarenhet. Samtliga lärare var överens om att kunskaperna i matematik har försämrats. Det enda området i matematik som eleverna idag inte har tappat kunskaper i är statistik. De slutsatser som kunde dras angående orsakerna till kunskapsförsämringarna kunde delas i tre kategorier: <em>skolan, läraren</em> och<em> eleven</em>. <em>Skolan</em> på ett sådant sätt att nivågrupperingar vilket gynnar starka elever utan att missgynna de svaga idag är något näst intill förbjudet. <em>Lärarna</em> är idag mer benägna att använda sig av en undervisningsform där eleverna arbetar självständigt med läraren som stöd vid behov vilket minimerar tid till diskussion av matematik. Idag fokuserar lärarna mer på förståelse vilket har medfört att man helt verkar ha tappat förtroendet för färdighetsinlärning. I grundskolans tidigare år finns problemet med lärare med avsaknad av ämnesdidaktik. Hos eleven idag är utbildning inte lika förknippat med framgång. Matematikkunskaper ses inte som förr som en nyckel till utbildning och karriär. I och med miniräknarens intrång i skolan har eleverna tappat huvudräkning och rimlighetsuppfattning. Något annat som de intervjuade lärarna pekar på är det försämrade klassrumsklimatet. En klassrumssituation av idag skiljer sig markant mot tidigare generationer. Till sist kan vi se att eleverna har förändrat sina prioriteringsordningar. Förr gick skolan först, idag prioriteras andra saker som tv, tv-spel och fritidsaktiviteter högre.</p>

<p>I denna uppsats utreds hur Förintelsens under perioden 1957-2007 gestaltas i utvalda historieläroböcker för gymnasiet. Tidsperioden har av strukturskäl indelats i tre perioder med koppling till de för tiden rådande läroplanerna. Som metod har i studien använts en pedagogisk textanalys vilken går ut på att man tittar på urval, stil och förklaringar i läroböckerna som sedan kopplats till bakgrundsbilden, som i denna studie består av läroplanerna och den tidigare forskningen på området. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning till de olika läroplanerna och därefter förflyttas fokus till vad som står i de olika läroböckerna. Därefter övergår studien till att se hur resultatet från de olika läroböckerna förhåller sig i jämförelse med vad läroplanerna anser man bör främja samt vad tidigare forskning ansett som centrala vid förståelsen av Förintelsen. Studien visar på en bild där en förändring över tid mer och mer övergår till en detaljerad, mångfacetterad beskrivning och förklaring av Förintelsen. De demokratiska värderingarna som läroplanerna vill att man fokuserar på förmedlas i läroböckerna men på olika sätt. Variationen svarar mestadels mot vad tidigare forskning sagt om hur forskarna under denna tidsperiod såg på Förintelsen. Dock är det intentionalistiska synsättet på Förintelsen något som förenar alla tidsperioder med varandra.</p>

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur kunskaperna i matematik har förändrats under de senaste decennierna samt vilka orsaker som ligger till grund för detta. För att få en bild över vad som har hänt under de senaste decennierna i skolan och för att försöka få svar på vilka orsakerna till problemen kan tänkas vara, valde vi att göra en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer. Vi valde att intervjua fem matematiklärare med vardera 35-40 års yrkeserfarenhet. Samtliga lärare var överens om att kunskaperna i matematik har försämrats. Det enda området i matematik som eleverna idag inte har tappat kunskaper i är statistik. De slutsatser som kunde dras angående orsakerna till kunskapsförsämringarna kunde delas i tre kategorier: skolan, läraren och eleven. Skolan på ett sådant sätt att nivågrupperingar vilket gynnar starka elever utan att missgynna de svaga idag är något näst intill förbjudet. Lärarna är idag mer benägna att använda sig av en undervisningsform där eleverna arbetar självständigt med läraren som stöd vid behov vilket minimerar tid till diskussion av matematik. Idag fokuserar lärarna mer på förståelse vilket har medfört att man helt verkar ha tappat förtroendet för färdighetsinlärning. I grundskolans tidigare år finns problemet med lärare med avsaknad av ämnesdidaktik. Hos eleven idag är utbildning inte lika förknippat med framgång. Matematikkunskaper ses inte som förr som en nyckel till utbildning och karriär. I och med miniräknarens intrång i skolan har eleverna tappat huvudräkning och rimlighetsuppfattning. Något annat som de intervjuade lärarna pekar på är det försämrade klassrumsklimatet. En klassrumssituation av idag skiljer sig markant mot tidigare generationer. Till sist kan vi se att eleverna har förändrat sina prioriteringsordningar. Förr gick skolan först, idag prioriteras andra saker som tv, tv-spel och fritidsaktiviteter högre.

I denna uppsats utreds hur Förintelsens under perioden 1957-2007 gestaltas i utvalda historieläroböcker för gymnasiet. Tidsperioden har av strukturskäl indelats i tre perioder med koppling till de för tiden rådande läroplanerna. Som metod har i studien använts en pedagogisk textanalys vilken går ut på att man tittar på urval, stil och förklaringar i läroböckerna som sedan kopplats till bakgrundsbilden, som i denna studie består av läroplanerna och den tidigare forskningen på området. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning till de olika läroplanerna och därefter förflyttas fokus till vad som står i de olika läroböckerna. Därefter övergår studien till att se hur resultatet från de olika läroböckerna förhåller sig i jämförelse med vad läroplanerna anser man bör främja samt vad tidigare forskning ansett som centrala vid förståelsen av Förintelsen. Studien visar på en bild där en förändring över tid mer och mer övergår till en detaljerad, mångfacetterad beskrivning och förklaring av Förintelsen. De demokratiska värderingarna som läroplanerna vill att man fokuserar på förmedlas i läroböckerna men på olika sätt. Variationen svarar mestadels mot vad tidigare forskning sagt om hur forskarna under denna tidsperiod såg på Förintelsen. Dock är det intentionalistiska synsättet på Förintelsen något som förenar alla tidsperioder med varandra.

Syftet med denna studie är att undersöka införandet av begreppet värdegrund i den ursprungliga Lpo 94 samt dess förändrade betydelse i de senare läroplanerna för grundskolan: den reviderade Lpo 94 samt Lgr 11. Studien undersökte tre forskningsfrågor: Finns det en entydig värdegrund i de studerade läroplanerna och texter? Hur förändras begreppet värdegrunds innebörd från Lgr 80 fram till Lgr 11? Varför förändras innebörden av begreppet värdegrund i de studerade texterna? En variant en begrepphistorisk metod som gav möjlighet att se kontexten och begreppets förändrade innebörd över tid för att uppfylla syftet. Vad som kunde konstateras är att begreppet som infördes i debatten under tidigt 1990-tal hade föregångare i tidigare läroplaner och var därmed inte unikt. Vad som däremot var mer unikt var begreppets diffusa natur, liksom den diffusa formuleringen kring värdena som skall ingå. Försök att konkretisera begreppet värdegrund och värdena som ingår där har ökat allt eftersom åren går och fick sin kulmen runt sekelskiftet i Utbildnings-departementets Värdegrundsprojekt. I de senare läroplanerna (revideringen av Lpo 94 och Lgr 11) har också denna konkretisering införts. Behovet styr vad som blir en del av värdegrunden och de studerade dokumenten talar om det mångkulturella och miljön blir viktigare för varje dokument och får en hel del plats i den senaste läroplanen, Lgr 11. Värdena i värdegrundens orubblighet kan ifrågasättas just på grund av detta.

Denna studie har undersökt läroplanernas styrdokuments skrivelser om samhällskunskapsämnetssyfte och innehåll. De läroplaner som ingår i undersökningen är Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80samt LPO 94. Syftet med undersökningen är att undersöka likheter och skillnader i de olikaläroplanerna samt att jämföra respektive läroplaner med så kallade ämneskonceptioner. Metodensom använts i föreliggande undersökning är Charles Tillys rörande komparativa studier.Ämneskonceptioner betyder något förenklat vad som anses i fråga om att ämnet fyller försyfte samt vad ämnet ska innehålla. I denna studie framgick det att de tidigare läroplanernavisade på ett detaljrikt ämne med ett syfte för orientering i samhället samt yrkesförberedelse.Senare läroplaner visade på ett mindre detaljerat ämne med ett större inslag av problematiseringoch med en uttalad värdegrund. I relation till ämneskonceptioner stämde de tidigare läroplanernaLgr 62 och Lgr 69 bäst överens med de ämneskonceptioner vilka hade en orienterandeansatts med fokus på fakta och begrepp. De senare läroplanerna Lgr 80 och LPO 94vilka var mer målfokuserade och problematiserande stämde bättre överens med de ämneskonceptionervilka hade värdegrundsinriktade och medborgarfärdighetsinriktade ansatser

Undervisningen i skolan kan vara utformad på många olika sätt. I vissa fall fungerar läromedel som grunden i undervisningen, i andra fall används läromedel som endast en utgångspunkt vars kärna fördjupas med andra användbara medel. Var man än placerar läromedlets position inom klassrummets ramar är dess användning närvarande på ett eller annat sätt. Det finns därmed ett stort antal elever i den svenska skolan som kommer i kontakt med lärobokstexter. Kunskapsinhämtningen som eleverna gör ger dem perspektiv på vår omvärld. Vilka dessa perspektiv blir beror på hur läroboksförfattarna väljer att utforma sina texter. De svenska läroplanerna förespråkar en tolerant och allsidig undervisning. Den kunskap som finns att hämta i läromedel bör därmed också följa samma linje. I denna studie undersöks läromedlens innehåll inom religionsämnet, riktade till gymnasiet, med en avgränsning till hinduism. Fokus riktas mot huruvida beskrivningarna är värderande eller allsidiga. Detta innehåll ställs också i jämförelse med läroplaners riktlinjer för skolans verksamhet. Med hjälp av en diskursanalytisk utgångspunkt har resultatet visat att de undersökta läromedlen över tid har förändrats till innehållet. Beskrivningar med fokus på jämförelser mellan hinduism och ”vi i västerlandet” har övergått till att fler paralleller istället dras globalt där läromedelsförfattarna försöker hitta likheter. Dessa förändringar har också visat på att läroplanerna tagits i beaktande av läromedelsförfattarna vilket har resulterat i att innehållet i läromedlen över tid hamnat alltmer i linje med läroplanerna. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att lärare behöver vara medvetna om att läromedel inte alltid visar en allsidig version av de kunskaper som finns. Med denna insikt kan läraren utveckla sin undervisning genom att visa på fler perspektiv och på så vis också utveckla sina elevers kunskaper och vyer.

No description available.

<p>Abstract</p><p>Eva Kjellander: Sitter ekorren fortfarande i granen? Sångrepertoar i grundskolan nu och då. Växjö: Musikvetenskap 2005. 60p.</p><p>Syftet med denna uppsats har dels varit att undersöka hur sångrepertoaren ser ut idag i grundskolan och dels att se hur den ändrats sedan cirka 1970. Metoden för undersökningen grundar sig i en enkätundersökning vid Lunds 47 grundskolor. Denna är kompletterad med sex enskilda korta intervjuer och med fem gruppintervjuer vid olika skolor i ovan nämnda kommun.</p><p>Första delen av uppsatsen behandlar sångrepertoar mellan 1800 och 1972, andra delen tar upp dagens repertoar och i tredje delen görs en jämförelse mellan tidigare och nutida sångrepertoar.</p><p>Resultatet visar att förskolan drar det tyngsta lasset vad det gäller att tradera vårt kulturarv, och enligt Lpfö98 är det också deras uppgift. Årskurserna ett till tre har hamnat i ett mellanläge och utan direkta riktlinjer från Lpo94 så är det stor spridning på sångrepertoaren här. I årskurserna fyra till sex har man en mer uttalad ambition och vilja att förmedla en tradition, både från pedagogers och från Lpo94s håll. De sånger som lever kvar är framför allt traditionella jul- och sommarsånger. Annan musik som också i högsta grad är levande är klassiska barnvisor och visor ur vår svenska vistradition. Populärmusiken har dock börjat ta allt större plats, framför allt i de högre årskurserna, men den förekommer även i de lägre årskurserna.</p>