Syftet med studien är att undersöka hur lärare tolkar läroplanen Lgr11 och hur de omsätter den i biologiundervisningen. I studien intrevjuades tio pedagoger med olika lång erfarenhet av undervisning. intervjuerna konstruerades med utgångspunkt i läroplanens olika delar de vill säga syfte, centrallt innehåll, och kunskapskrav kopplat till ämnet biologi. Frågor ställdes kring hur pedagoger använder läroplanen i sitt arbete och om hur de tolkar de olika formuleringarna. Resultatet visar på att pedagoger använder läroplanen i sitt arbete, dock i olika utsträcknig. Pedagogerna förlitar sig antingen på tradition eller på olika läromedel i sin planering av undervisning, och på det sättet gavs läroplanen en underordnad roll. många pedagoger uttryckte problem med att förstå och tolka läroplanens föreskrivningar. Det framkom också att pedagoger känner sig osäkra på om de tolkat läroplanen så som skolverket avser. / The purpose of this study is to investigate how teatchers interpret th curuclium Lgr11and how they translate it into biolodgy teaching. In the study ten teachers where interviewed whit diffrent long term experience in teaching. The intervjuewes where based on diffrent parts of the curiclium which are central content, and knowledge requirments linked to the subject of biology. Qestions where asked about how teachers used the curiclium in theri work and how they interpreted the different formulations. The result showed that educators use the curiclium in their work, but to a different extent. Educators rely either on tradition or on different teaching materials in their planning of teaching, thus giving the curiclium a subordinate role. Many educators expressed difficulties in understanding and interpreting curiclium regulations. it was also found that educators feel unsure wheter they interpreted the curiclium as the national agency for educators aim to.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp förskollärare resonerar kring ochorganiserar den fysiska innemiljön för att uppnå mål utifrån Läroplanen för förskolan, Lpfö 98,(Skolverket, 2011) och dess riktlinjer. Hur resonerar förskollärarna om genomförandet av detpedagogiska uppdrag de har i den aktuella innemiljön? Hur organiserar förskollärarna sin innemiljö?För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på fem olika förskolorinom en kommun i Mellansverige samt guidade rundvandringar på förskoleavdelningarna. Resultatetav studien visar att förskollärarna uppfattar innemiljön som en betydelsefull del i att uppnå målutifrån läroplanens riktlinje och att en viktig aspekt i utformningen av innemiljön är tydlighet. Vidarenämndes också rum i rummen, lugna platser, tillgängligt material och antal barn per rum sombetydelsefulla utformningar av innemiljön. Förskollärarnas egna förhållningssätt och barnensdelaktighet i utformningen av innemiljön var andra aspekter som framkom ur analysarbetet. / <p>Godkännande datum: 2017-03-28</p>

No description available.

The purpose was to investigate whether using two type of interventions (i.e., Four rooms of change in school and EQ- workshop) in addition to curriculum guidelines can affect character development in children 10-12 years of age. The data was collected using the test Junior Temperament and Character Inventory (J-TCI; Cloninger, CR, 1994) in three elementary schools among students in fifth grade who had been involved in any of the two interventions for the past two years or no intervention at all. The J-TCI scales were used to, besides the seven personality dimension it measures, create a self-constructed empathy scale. A total of 55 participants were included in the study (girls n = 26 and boys n = 29). Statistical testing with MANOVA showed no significant main effect on empathy or any personality trait. There was however an interaction effect between intervention and gender on the character traits. Girls in the Four Rooms of change in school, compared to boys, reported higher Self-directedness and Cooperativeness and girls in the EQ-workshop reported higher Self-transcendence. The interventions Four Rooms at school and EQ workshop seems to have different impact on boys and girls. / Syftet var att undersöka om användandet av två typer av interventioner (dvs, Fyrarummaren i skolan och EQ verkstan) utöver Läroplanens riktlinjer kan påverka karaktärsutveckling hos barn 10-12 år. Data samlades in med hjälp av testet Junior Temperament och Character Inventory (J-TCI, Cloninger, CR, 1994) i tre grundskolor bland elever i femte klass som hade varit inblandade i någon av de två insatserna under de senaste två åren alternativt ingen intervention alls. J-TCI skalorna användes för att, förutom de sju personlighetsdimensioner den mäter, skapa en egentillverkad empatiskala. Totalt 55 deltagare ingick i studien (flickor n = 26 och pojkar n = 29). Statistisk testning med MANOVA visade ingen signifikant huvudeffekt på empati eller något personlighetsdrag. Det fanns dock en interaktionseffekt mellan intervention och kön på karaktärsdrag. Flickor i  Fyrarummaren i skolan, jämfört med pojkar, rapporterade högre Self-directedness och Cooperativeness och flickor i EQ-verkstan  rapporterade högre Self-transcendence. Interventionerna Fyrarummaren i skolan och EQ-verkstan verkar ha olika påverkan på pojkar och flickor.