Syftet med denna studie är att undersöka införandet av begreppet värdegrund i den ursprungliga Lpo 94 samt dess förändrade betydelse i de senare läroplanerna för grundskolan: den reviderade Lpo 94 samt Lgr 11. Studien undersökte tre forskningsfrågor: Finns det en entydig värdegrund i de studerade läroplanerna och texter? Hur förändras begreppet värdegrunds innebörd från Lgr 80 fram till Lgr 11? Varför förändras innebörden av begreppet värdegrund i de studerade texterna? En variant en begrepphistorisk metod som gav möjlighet att se kontexten och begreppets förändrade innebörd över tid för att uppfylla syftet. Vad som kunde konstateras är att begreppet som infördes i debatten under tidigt 1990-tal hade föregångare i tidigare läroplaner och var därmed inte unikt. Vad som däremot var mer unikt var begreppets diffusa natur, liksom den diffusa formuleringen kring värdena som skall ingå. Försök att konkretisera begreppet värdegrund och värdena som ingår där har ökat allt eftersom åren går och fick sin kulmen runt sekelskiftet i Utbildnings-departementets Värdegrundsprojekt. I de senare läroplanerna (revideringen av Lpo 94 och Lgr 11) har också denna konkretisering införts. Behovet styr vad som blir en del av värdegrunden och de studerade dokumenten talar om det mångkulturella och miljön blir viktigare för varje dokument och får en hel del plats i den senaste läroplanen, Lgr 11. Värdena i värdegrundens orubblighet kan ifrågasättas just på grund av detta.

The following is an assignment about the use of the word terrorism throughout history. This assignment contains a conceptual historical analysis of the term terrorism. The aim of this assignment is the following: To discern, through a conceptual historical analysis, how the term terrorism has been used and how the meanings of the term terrorism has changed in time. To provide an answer to this thesis is the assignment tries to answer the following questions: 1) How can conceptual historical analysis be applied to the term terrorism? 2) How can the term terrorism be defined? 3) How has the term terrorism been used throughout history, with specific focus on the academic world and even some contemporary texts? 4) Is it possible to point out some clear changes in the use of the term from the moment of its first use until current time? 5) Which meanings has the term terrorism received and how are these meanings associated with the term terrorism? The assignment initially highlights different theories on conceptual historical research as well as links these theories to the actual term terrorism. After this some difficulties with defining terrorism as a term are pointed out and the impact this has on research within the field of terrorism. Following this is the actual analytical part which is split into three parts; the use of terrorism throughout history, implied terrorism before the term was coined and in fiction, and lastly some examples of the use of terrorism taken from older texts.

Målet med denna uppsats är att se hur begreppet kolonialism behandlas i tre olika läroböckerfrån tre olika decennier; 1960-, 1980, samt 1990-tal.Arbetets teoretiska utgångspunkter behandlar historiemedvetenhet, eurocentrism samtorientalism och för att få svar på min fråga används som analysmetod begreppshistoria i denlärobokanalys som ska genomföras.Sammanfattningsvis pekar mitt resultat på att det finns begräsningar i historieböckerna somstuderas gällande begreppet kolonialism. Vidare visar resultatet på att det finns skillnadmellan då och nu i de förklaringar som de tre olika läroböckerna ger. / Colonialism - A textbook analysis

Denna uppsats undersöker begreppet mångkultur inom den socialdemokratiska politiska diskursen. Genom att använda en begreppshistorisk ansats tillsammans med en synkron och diakron analys inspirerat av Reinhart Koselleck, ämnar denna uppsats svara på om det skett en förändring kring socialdemokraternas användning och innebörd av begreppet mångkultur under perioden 1970-2022. Det empiriska materialet som legat till grund för analysen är dokument från riksdagen så som motioner, propositioner och även tal. Slutsatserna visar att begreppet mångkultur i den socialdemokratiska kontexten är tydligt förbunden kring den grundläggande frågan om hur samhället ska hantera mångfald. Begreppet visar förändring i den socialdemokratisk kontexten i både dess deskriptiva och normativa innebörd på flera sätt. I sin deskriptiva innebörd har den utvecklats att exklusivt inbegripa invandrare och andra etniska grupper, till att inkludera en social dimension där flera minoritetsgrupper räknas in, till att sedan utvecklas i sin mening och innebörd till att betyda överlappning av identiteter. Begreppets normativa innebörd problematiseras och förändras över tiden kring tanken om en övergripande samhällsgemenskap. Nyckelord: Mångkultur, socialdemokraterna, begrepp, politik

No description available.

No description available.

Denna undersökning handlar om hur begreppet irreguljär krigföring konstrueras och förstås i dagens krigsvetenskapliga debatt. Begreppet är vanligt förekommande och framställs ofta med en tydlig definition, men irreguljär krigföring är inte något nytt fenomen och dess historiska influenser likväl som nutida tillämpning varierar. Beroende på hur begreppet konstrueras följer olika möjligheter och begränsningar för dess tillämpning, vilket påverkar begreppets innebörd för krig och krigföring. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för irreguljär krigföring genom att studera olika konstruktioner av begreppet. Undersökningen baseras på ett teoretiskt ramverk utgående från begreppshistoria och ett konstruktivistiskt synsätt. Metoden bygger på att en förförståelse för begreppet skapas, varefter två olika perspektiv analyseras utifrån dess betydelse i såväl nutid som utifrån erfarenhetsrum och förväntningshorisont. De två perspektiv som analyseras är hur begreppet kan förstås dels som ett hot utgående från upprorsbekämpning och dels som en krigföringsmetod, möjlig att tillämpa för en småstats försvar. Resultatet av analysen påvisar att de båda perspektiven till stor del utgår från samma syn på irreguljär krigföring som en motpol till det reguljära. Irreguljär krigföring uppfattas härvid utgöra en form av ”fånga allt”-begrepp, med flera möjliga tillämpningar. Inom ramen för denna generella beskrivning återfinns dock flera skillnader avseende hur begreppet konstrueras, vilket får konsekvenser för dess möjliga tillämpningar.

Around the turn of the century 1800-1900, “youth” became an important concept in politics and society at large. Across Europe political parties and other groups founded their own youth organizations. This also occurred in Sweden. This study examines the fascist and national socialist youth movement Nordisk Ungdom (Nordic Youth), active 1933 until the early 1950s. Nordic Youth was part of the fascist party NSAP/SSS, also known as Lindholmsrörelsen (the Lindholm Movement). This study deals with Nordic Youth’s upbringing of the ‘New Youth’, an ideal youth sharing many similarities with the fascistic theory of the “New Man”. In their eyes, the Swedish youth were destined to become the protectors and defenders of both the nation and the future. The study also takes a closer look on Nordic Youth’s view on gender and the different ways boys and girls were to be raised according to their ideology. Furthermore, this study explores the role of youth in the ideological struggle Nordic Youth advocated for. This ideological struggle was intended to result in a new nation reborn from the ashes of the previous society.

No description available.

No description available.