Counterinsurgency (COIN) has made a comeback during the early 21-century since the majority of western countries have been involved in peace enforcement in the middle-east. Since its comeback the concept of COIN have been wildly debated but also undergone some chances since its early days, today the majority of COIN theories claims that the local population is the key to winning a COIN campaign. If you gain their trust the insurgency will lose their support and recruiting base, this is the reason why collateral damage resulting in in civilian deaths are contra-productive, it creates more insurgents. This is the incitement to further examine how civilian deaths occur and can be avoided during COIN campaigns. This essay studies the American COIN campaign in Iraq between 2004 and 2009 and aims to investigate whether there is a trilemma-like relationship between the key goals of COIN: protecting civilians, protecting one’s own forces and neutralizing the enemy. Each different goal has been operationalized to something measurable – death statistics. The yearly death toll for coalition troops, Iraqi civilians and insurgents provide the empirical material necessary to answer the question if the main goals can be achieved at the same time or if it’s impossible. The essay is broken down into two parts, the first examines whether an actual people-centric COIN strategy saves civilian lives or if it’s all just in theory. The second part examines the relationship between the key goals. The result in this essay shows that a people-centric COIN strategy, as the one employed by General Petraeus in Iraq during operation Iraqi freedom, actually saves civilian lives. But it also establishes that the key goals can’t be achieved at the same time and that each strategy will come with a consequence.

Upprorsbekämpning är en stor del av den militära verksamheten och har varit ett hett ämne under de senaste åren. Upprorsbekämpning har genomförts tidigare och det har skrivits teorier om detta. Galula är en av de mest kända inom ämnet och skrev sin teori 1964. Storbritannien har också varit aktiva inom detta ämne och hanterat flera uppror, vilket medfört att de även har en välutvecklad COIN doktrin från 2009. Tiderna förändras och även upproren förändras, ny teknik gör upprorsbekämpning mer komplicerad och bekämpningen av dem måste styras av insurgenternas beteenden. Det finns tydliga likheter mellan dessa två teorier, men Storbritanniens COIN doktrin har en mer moderniserad syn på upprorsbekämpning genom planering och förberedelser, vilket även stöds av ny forskning.

Begreppet Counterinsurgency har fått stor uppmärksamhet, speciellt efter NATOs operationer i Afghanistan och Irak. Sedan den svenska Försvarsmakten ingått som medlem i NATOsamarbetet PFP (Partnership for Peace) är även Sverige sedan en tid tillbaka involverade i konflikten i Afghanistan. Mycket av det doktrinära arbetet i länder, involverade i dessa konflikter, har varit inriktat mot irreguljära konflikter och Counterinsurgency-operationer. Stora mängder forskning görs inom ämnet bland annat av den franska COIN-teoretikern David Galula. Galula utkom 1964 med sin bok Counterinsurgency Warfare: Theory and Practice, och är internationellt erkänd som ett av de stora namnen inom COIN-teorin. Den sovjetiska invasionen av Afghanistan är en av modern tids största militära operationer. Stora delar av de moderna COIN-teorierna kan tillämpas på konflikten, både ur en analyssynpunkt samt ett lessons learned perspektiv. Konflikten, tillsammans med Vietnam gav ett nyvaknande inom COIN i västvärlden. Metoden som använts är en kvalitativ historisk textanalys. Resultatet visar att de sovjetiska metoderna och de sovjetiska enheterna hade bristande förmåga att anpassa sig till en ny typ av uppror, och att bara delar av Galulas teorier går att spåra i de sovjetiska metoderna, ibland i en annan tillämpning än vad Galula rekommenderar.

Denna undersökning handlar om hur begreppet irreguljär krigföring konstrueras och förstås i dagens krigsvetenskapliga debatt. Begreppet är vanligt förekommande och framställs ofta med en tydlig definition, men irreguljär krigföring är inte något nytt fenomen och dess historiska influenser likväl som nutida tillämpning varierar. Beroende på hur begreppet konstrueras följer olika möjligheter och begränsningar för dess tillämpning, vilket påverkar begreppets innebörd för krig och krigföring. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för irreguljär krigföring genom att studera olika konstruktioner av begreppet. Undersökningen baseras på ett teoretiskt ramverk utgående från begreppshistoria och ett konstruktivistiskt synsätt. Metoden bygger på att en förförståelse för begreppet skapas, varefter två olika perspektiv analyseras utifrån dess betydelse i såväl nutid som utifrån erfarenhetsrum och förväntningshorisont. De två perspektiv som analyseras är hur begreppet kan förstås dels som ett hot utgående från upprorsbekämpning och dels som en krigföringsmetod, möjlig att tillämpa för en småstats försvar. Resultatet av analysen påvisar att de båda perspektiven till stor del utgår från samma syn på irreguljär krigföring som en motpol till det reguljära. Irreguljär krigföring uppfattas härvid utgöra en form av ”fånga allt”-begrepp, med flera möjliga tillämpningar. Inom ramen för denna generella beskrivning återfinns dock flera skillnader avseende hur begreppet konstrueras, vilket får konsekvenser för dess möjliga tillämpningar.

David Galulas theories has strongly influenced modern counterinsurgency (COIN) theory. According to the authors of the current US. COIN field manual FM 3-24, Galula was the theoretician that had the most considerable influence on the field manual. Galula claims that the objective in COIN is to win the populations active support, because without it, the counterinsurgent will never win the war. Surveys conducted on the Iraq war between 2004-2008 shows that the US-led Coalition did not win the support of the population, since it decreased constantly from the start of the war until 2007, when 79% of the population was against their presence in the country. However, in Mars 2008 the support had instead increased to 72%. This essay studies the US-led coalitions COIN methods in Iraq between 2004 to 2007, and aims to investigate how COIN methods affect the support of the population for the counterinsurgent. The results shows that, to gain the support of the population, the counterinsurgent must station their troops amongst the population and protect them from the insurgency.

The Vietnam war has had a huge influence on how we fight counterinsurgencies and although the war is generally seen as a failure, lessons from it are still being learned to this day. Unlike the Amer- icans, the Australians and New Zealanders using a more population-centric approach where quite successful in pacifying their assigned province. This thesis aims to examine if the population centric approach is the reason for this success by using Kilcullens modern theory of company-level COIN. The 28 articles for successful COIN in Kilcul- lens theory are interpreted and operationalized into questions. Using a qualitative text analysis, the questions are then tested against both first- and second-hand sources discussing Australia’s and New Zealand’s operations in the war. The result of the analysis shows that although the 28 articles were not used on a company level, the majority of them were used on a battalion level. After discussing the way companies and battalions were used in the war, this study reaches the conclusion that Kilcullens theory can explain the success achieved. However, Kilcullens theory is most likely not solely responsible for the success, more unknown factors are probably involved which gives suggestions for further research.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om teorin för ”Hearts and Minds” kan nå framgång med militär vilseledning. De teorier som finns sedan tidigare berör inte hur teorierna om att vinna befolkningens stöd skall gå till när militär vilseledning och upprorsbekämpning används. För att undersöka om militär vilseledning kan användas framgångsrikt inom arbetet att vinna ”Hearts and Minds” blir teorier för militär vilseledning och teorier för upprorsbekämpning beskrivna. Undersökningen analyserar den genomförda vilseledning som finns inom konflikterna på Nordirland, Algeriet 1954-1962 och Malaysia 1948-1960 för att belysa de fall av vilseledning som funnits inom upprorsbekämpningen i konflikterna. Slutsatserna av uppsatsen visar att vilseledning sannolikt inte hjälper arbetet med ”Hearts and Minds” på ett framgångsrikt sätt. Dock kan vilseledning skapa förutsättningar för ”Hearts and Minds”-operationer om det går att säkerställa att effekten av vilseledningen är isolerad till rebellerna och inte befolkningen. / The purpose of this essay is to explore whether or not military deception can aid the work with “Hearts and Minds”. The theory that already exist do not deal with the incorporation of how the work with “Hearts and Minds” should be done with regards to military deception. Theorys for counterinsurgency and military deception are described in order to explore whether deception could be used usefully within a “Hearts and Minds”-operation. The study analyzes the executed deception found in the conflicts in Northern Ireland, Algeria and Malaysia, 1954-1962 1948-1960, to show the cases of military deception within the insurrectionperformed by the counterinsurgent. The conclusions of the thesis shows that deception is unlikely to help work on "Hearts and Minds" in a successful manner. However, deception may create conditions for "Hearts and Minds" operations if it is possible to ensure that the effect of deception is isolated to the rebels and not to the people.

Uppror och upprorsrörelser har förekommit långt tillbaka i historien. Redan romarna hade problem med upproriska rebellgrupper som vägrade inordna sig Roms lagar. Militärteoretiker har ägnat lång tid åt att försöka analysera bästa möjliga lösning på upproret. Dagens teorier kring uppror är starkt präglade av nuvarande konflikter i Irak och Afghanistan. David Kilcullens teorier utgår från dessa samlade erfarenheter och utgör idag förlaga till en rad nationers strategier för upprorsbekämpning. Risken är att dessa strategier är ett resultat av erfarenheter dragna här och nu.  Syftet med denna studie har varit att pröva i vilken utsträckning Kilcullens teorier är utan orsakssamband och tidlösa då teorierna fått ligga till grund för nationers strategiutveckling avseende upprorsbekämpning. Detta har gjorts genom att Kilcullens teorier prövats mot Gustav Vasas agerande under Dackefejden.  Resultatet av studien visar på stora skillnader när det gäller våldsanvändning. Det går inte att belägga att Kilcullens teorier skulle vara tillämpbara vid en upprorsbekämpning i en historisk konfliktmiljö som präglas av hög grad av strukturerat våld. Studien påvisar dock att Vasa vid flera tillfällen agerade med ickevåldsmetoder som till del går att återfinna i Kilcullens teorier.  Sammantaget påvisar studien resultat som pekar på att Kilcullens teorier besitter ett antal orsakssamband och inte kan anses som tidlös. / Uprising and insurgency has always been present during history. Military theorists have been studying various uprisings during history in order to develop solutions how to counter uprisings and insurgency. Current theories involving counter-insurgency are in some way influenced by on-going conflicts in Iraq and Afghanistan. With the possibility of being type casted, the theories of David Kilcullen is based on US experiences from Operation Iraqi Freedom and Operation Enduring Freedom and form the basic foundation of numerous national strategies when it comes to counter-insurgency and policy-making.  The purpose of this study is to assess in what way Kilcullen´s theories are without causality and in what way they are timeless as the theory form the basis of several nations modern counter-insurgency strategies. The study has been done by appliqueing Kilcullen´s theories on the actions taken by Gustav Vasa during the Dacke War.  The result shows great deviation when it comes to the amount of violence being used.  It is not possible to confirm Kilcullen´s theories being applicable studying a historical uprising characterised by great violence. The study does on the other hand show acts of non-violent actions taken by Gustav Vasa that correlates with the theories of David Kilcullen.  As a result the study shows evidence of causality and the theories seemingly being a result of the present situation. Therefore the Kilcullen theories can not be seen as timeless.

<p>Uppsatsen behandlar det amerikanska konceptet Distributed Operations (DO) kopplat mot den svenska doktrinutvecklingen. Uppsatsen bygger på Mika Ihalainens uppsats om DO som en framtida upprorsbekämpningsmetod. Uppsatsen avser fortsätta på Mika Ihalainens uppsats, och då främst med hans egna förslag på vidare forskning. Syftet med uppsatsen är att besvara frågeställningen ”Är Distributed Operations en förmåga eller en metod utifrån hur konceptet nyttjades under Falklandskriget?” och att ge ett konceptexempel på hur den svenska Försvarsmakten kan hantera en lågtek-nologisk fiende samt bidraga till den svenska doktrinutvecklingen, framförallt genom en definition av begreppen förmåga och metod. Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att ”öppna upp” för vidare studier kring ämnet. Problemställningen har angripits med en kvalitativ textanalys där den nominella definitionen av begreppen förmåga och metod har väglett författaren genom empirin och slutligen resulterat i ett försöka att avgöra huruvida DO är en förmåga eller me-tod, sett från hur det nyttjades av SAS i Falklandskriget. Empirin har i huvudsak bestått av major Mika Ihalainens och major Brian L. Gilmans (USMC) uppsatser samt ett urval av deras källor. Även svenska ordböcker och doktriner har använts för framtagandet av en nominell definition av de för uppsatsen centrala begreppen. Uppsatsen visar att Distributed Operations bör betraktas som just ett koncept, ett koncept som skapar, binder samman och driver utvecklingen av metoder i syfte att uppnå vissa förmågor.</p> / <p>The essay deals with the American concept of Distributed Operations (DO) and the Swedish development of doctrines. The essay has its origin in major Mika Ihalainens essay on DO as a future method of fighting Small Wars. This essay intends to continue with Mika Ihalainens suggestion for future research and the dual purpose of this essay is to answer the question “Is Distributed Operations a capability or a method as seen from how it was used during the Falklands war?”. It’s second purpose is to describe a concept to the Swedish Armed Forces as an example on how to deal with a low-tech enemy and also to contribute to the Swedish doctrinal development, especially re-garding the definition of the concepts capability and method. Another purpose of this essay is to open up the subject for more widened and thorough studies. This study has been carried out through a qualitative analysis where the definition of capability and method has guided the author through the empiric material and has fi-nally resulted in an attempt to decide whether DO is a capability or a method, based upon how the concept was used by the SAS during the Falklands war. The empiric ma-terial has mainly consisted of major Mika Ihalainens and major Brian L. Gilmans essays and has been complemented with their original sources. The author has also used Swedish dictionaries and doctrines for the production of the nominal definition of the central notions of the essay. The result of the essay is that Distributed Operations should be considered as a con-cept which creates, binds together and forces the development of methods with the purpose to achieve certain capabilities.</p>

<p>Uppsatsens problemställning utgår från en eventuell brist i utbildning eller kunskap om gällande doktriner för svenska förband i utlandstjänst. Uppsatsen har ansatsen att visa på en ögonblicksbild av hur ett svenskt förband tolkar begreppet legitimitet och hur det arbetar med att stödja detta i genomförandet av verksamheten. Jämförande underlag och även analysverktyg utgår från ett brett urval inom forskning om upprorsbekämpning och även amerikanska doktriner samt reglementen.</p><p>Uppsatsen utgår från att begreppet legitimitet har stor betydelse för teorier kring upprorsbekämpning och även för den använda amerikanska doktrinen. Begreppet legitimitet har definierats med hjälp av tre frågeställningar, <em>Legitimitet för vem, Vem ska uppfatta vad som legitimt?</em> samt<em> Vem genererar legitimiteten åt vad? </em></p><p><p>Resultatet visar på att det svenska förbandet i det undersökta exemplet har en bred syn på begreppet legitimitet och kopplar det till såväl sig själva som statsmakten i värdlandet och detta både mot befolkningen i hemlandet och också i operationsområdet. Skillnaderna mot vad som i uppsatsen redovisas som COIN teori eller amerikansk doktrin är små. En viktig del är dock att uppsatsen visar på att det svenska förbandets huvudsakliga definition av legitimitet inom ett COIN-perspektiv är stärkandet av landets säkerhetsorganisationers legitimitet kontra den egna befolkningen. Detta skulle skilja sig mot ovan redovisad teori och doktrin.</p></p> / <p>The essay presentation of a problem proceed from a possible lack of training or knowledge about valid doctrines for Swedish units conducting service abroad. The essay have the goal to give a snapshoot picture of how a Swedish unit interpret the concept of legitimacy and how the unit works with different aspects to support this. Relating material and also the tool for conducting the analysis are gathered from a wide selection of science in counterinsurgency and also American doctrines.</p><p>The paper assumes that the concept of legitimacy is important in theories surrounding counterinsurgency and also for the used American doctrine. The concept of legitimacy has been defined by three issues, <em>Legitimacy for whom</em>, <em>Who will perceive what is legitimate</em>? and <em>Who generates legitimacy for what</em>?</p><p>The result shows that the Swedish unit in the examined example has a width of vision of the concept of legitimacy and linking it to both themselves as the state of the host country and that both the population in both the home and area of operation. The differences of what is in the paper are reported as COIN theory or the American doctrine is small. An important part is that the paper shows that the Swedish's unit primary definition of legitimacy in a COIN perspective, are the strengthening of the country's security organizations legitimacy versus its own population. This would differ from the above reported theory and doctrine.</p>