Operationsdesignen ska ge chefen och planeringslaget en helhetsbild av uppdragets problem och operationens väg fram till en acceptabel lösning. Operationsdesignen utgör det viktigaste underlaget för framtagande av handlingsalternativ och måste därför vara tydlig och enkel att förstå så att en gemensam bild finns hos chefen och planeringslaget. Operationsdesignens planeringselement bildar ett logiskt samband mellan uppdrag och målsättningar. Detta samband bygger på att ett avgörande förhållande bör uppnås innan operationen fortsätter mot nästa avgörande förhållande och så vidare. En grundförutsättning för detta logiska samband är att operationen äger initiativet och tiden, vilket innebär att vid planering av en operation inom ramen för nationellt försvar, där angriparen besitter dessa grundförutsättningar, faller logiken. Denna uppsats syftar till att undersöka användbarheten med operationsdesignen och de processer som leder fram till den vid planering av nationella operationer. Genom en analys av tre stycken planeringmetoder undersöks på vilka grunder operationsdesignen som verktyg står samt vilken typ av konflikt som dagens planeringsmetoder är inriktade mot. Resultatet visar att operationsdesignen inte kan tillämpas som planeringsmetoderna föreskriver vid reguljär krigföring i ett svenskt perspektiv.

I augusti 2008 utspelades ett litet, men betydelsefullt krig mellan Ryssland och Georgien. Ryssland vann kriget övertygande, men ändå beordrades en nästan total omstrukturering av de ryska väpnade styrkorna. Den nya idén var att initiativ och beslutsfattning skulle tryckas ned på brigad- och bataljonchefer och mycket pekar på ett införande av manöverkrigföring på den taktiska nivån, likt länderna i väst. I den här uppsatsen undersöks vilka förutsättningar som fanns för ett eventuellt införande av manöverkrigföring på den taktiska nivån. Med utgångspunkt i just manöverteorin genomförs en fallstudie av Rysslands senaste reguljära krig, Georgienkriget. Uppsatsens resultat visar att de ryska väpnade styrkorna har stora hinder att överkomma om manöverkrigföring framgångsrikt ska kunna införas på den taktiska nivån. Brister i framförallt officerarnas utbildning måste åtgärdas, men även utrustningsmässigt finns stora brister som försvårar ett eventuellt införande.

No description available.

Ryska förhållanden påkallar ett allt större intresse och frågor om ryska förmågor samt intentioner har blivit mycket aktuella i samband med Ukrainakrisen våren 2014. Förståelse avseende utvecklingen av de ryska väpnade styrkorna utgör en viktig pusselbit för att förstå Ryssland.  Syftet med studien är att undersöka hur utvecklingen av de ryska väpnade styrkorna kan förstås ur ett traditionellt respektive ett nytänkande ryskt militärteoretiskt perspektiv. Studien granskar utvecklingen under 2010-13 sett ur två teoribildningar, den traditionella teorin om djupoperationen och den nytänkande teorin om kontaktlös krigföring. Studien påvisar att teorin om djupoperationen till stor del kan förklara utvecklingen som skett under perioden och äger en relativt hög relevans som teori och förklaringsalternativ. Teorin om kontaktlös krigföring förklarar delvis utvecklingen i de ryska väpnade styrkorna under 2010-13, främst avseende nya förmågor. Teorin om kontaktlös krigföring äger följaktligen viss relevans både som teori och som förklaringsalternativ. Studiens resultat visar att teorierna kompletterar varandra som förklaringsalternativ då teorierna tillsammans skapar en djupare förståelse för den ryska utvecklingen.   Resultatet speglar en förmodad parallell utveckling av två typer av försvar i Ryssland, vilka i dagsläget samexisterar och till del är samordnade. I framtiden kan dessa två försvar utvecklas till ett homogent försvar eller fortsatt konkurrera om resurserna, mycket beroende på den ryska ledningens intentioner och beslut.

Warden har en generell och beprövad teori om hur man når framgång med luftmakt. Många menar dock att den defensiva delen av teorin behöver kompletteras för att bättre omhänderta små staters perspektiv. I teoribildning om asymmetriska krig, pekar teorin på att den svagare parten kan nå framgång om man använder en motsatt strategi i förhållande till sin motståndare. Defensivens motsatta strategier indelas i direkt och indirekt krigföring. Denna studie avser att specifikt undersöka om gerillakrigföring kan komplettera Wardens generella luftmaktsteori inom defensiv luftmakt, vilket är ett outforskat område. Gerillakrigföringens framgångsfaktorer utgör grund för en kompletterande förklaring till Wardens generella luftmaktsteori och leder till undersökningens hypotes. Hypotesens giltighet prövas med en fallstudie av serbernas respons på Nato:s Operation Allied Force 1999. Hypotesen påstår att ”om luftöverlägsenhet kan bytas mot tid, då kan man nå framgång med defensiv luftmakt”. Tid är gerillans övergripande framgångsfaktor och skapas genom överlevnadsförmåga och taktiskt initiativ. Resultatet påvisar att Wardens generella teori om defensiv luftmakt kan kompletteras och breddas till att även omfatta fler handlingssätt med indirekt strategi. Specifikt tillförs faktorer för att kunna väga överlevnadsförmåga och begränsad offensiv som ett komplement till att enbart luftöverlägsenhet leder till framgång med defensiv luftmakt.

Denna undersökning handlar om hur begreppet irreguljär krigföring konstrueras och förstås i dagens krigsvetenskapliga debatt. Begreppet är vanligt förekommande och framställs ofta med en tydlig definition, men irreguljär krigföring är inte något nytt fenomen och dess historiska influenser likväl som nutida tillämpning varierar. Beroende på hur begreppet konstrueras följer olika möjligheter och begränsningar för dess tillämpning, vilket påverkar begreppets innebörd för krig och krigföring. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för irreguljär krigföring genom att studera olika konstruktioner av begreppet. Undersökningen baseras på ett teoretiskt ramverk utgående från begreppshistoria och ett konstruktivistiskt synsätt. Metoden bygger på att en förförståelse för begreppet skapas, varefter två olika perspektiv analyseras utifrån dess betydelse i såväl nutid som utifrån erfarenhetsrum och förväntningshorisont. De två perspektiv som analyseras är hur begreppet kan förstås dels som ett hot utgående från upprorsbekämpning och dels som en krigföringsmetod, möjlig att tillämpa för en småstats försvar. Resultatet av analysen påvisar att de båda perspektiven till stor del utgår från samma syn på irreguljär krigföring som en motpol till det reguljära. Irreguljär krigföring uppfattas härvid utgöra en form av ”fånga allt”-begrepp, med flera möjliga tillämpningar. Inom ramen för denna generella beskrivning återfinns dock flera skillnader avseende hur begreppet konstrueras, vilket får konsekvenser för dess möjliga tillämpningar.

Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev händelsen som startade hela världens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornätverk dykt upp och terrorismen har lämnat få människor opåverkade. Detta arbete syftar till att analysera hur attacken på World Trade Center påverkade händelseförloppet i USA och den militära insatsen. Genom att använda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jämförande studie mellan hur luftstridskrafterna användes under konflikten i Kosovo år 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader. Studien utgår från en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt närhet till respektive konflikt. Undersökningens resultat visar på ett väl organiserat och standardiserat sätt att utföra luftstrid på. En tydlighet i taktiken där fokus genomgående, i respektive konflikt, läggs på samma sorts mål. Men även tydliga skillnader mellan konflikterna går att särskåda men det påpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken är svår att peka ut. Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha påverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jämförelse mellan båda konflikterna. Under senare av konflikterna kan exempel på en offensivare politik och ett högre politiskt operationstempo tydas. Kanske kan det vara tecken på ett större stöd hos befolkningen? Det kan i sin tur mycket väl ses som en direkt följd av terrorattacken den 11 september 2001.

Syftet med uppsatsen är att beskriva det amerikanska begreppet ”Fourth Generation Warfare” ochanalysera dess trovärdighet och legitimitet för att generellt utreda vilken förmåga begreppet/teorinhar att beskriva och prediktera dagens och framtida krigs karaktär. Författaren har i huvudsak använtdeduktiv metod för uppsatsens genomförande. Utifrån teorin om fjärde generationens krigföringhar en hypotes formulerats som prövas genom två fallstudier, Afghanistan 2001-2002 ochIrak 2003. Hypotesen formulerades på följande sätt:Begreppet fjärde generationens krigföring är så vid i sin ansats att kontexten förloras varvid dennästan blir universell i sin tillämpning och därmed förlorar sin förklaringskraft och prediktionsförmågaavseende nutida och framtida krigs karaktär.För att kunna verifiera eller falsifiera hypotesen har krigets karaktär och framgångskriterier för deolika aktörerna analyserats för att därefter värdera resultatet mot fyra slutsatser från teorin samtandra förklaringsfaktorer. Resultatet av studien är att varken fallstudie Afghanistan eller Irak kanfalsifiera hypotesen eftersom endast fragment av teorin kan bekräftas. Hypotesen är således verifierad.Teorins trovärdighet kan med resultatet av denna studie ifrågasättas främst p.g.a. att denpåvisar en brist i den historiska kontexten, avsaknad av en djupare analys av konfliktorsaker samtatt aktörernas mål, medel och metod inte sammanbinds utan fokuserar på metoder i form av hotmot USA i framtiden. / The aim of this essay is to describe the American concept of “Fourth GenerationWarfare” and analyse the concept´s credibility and legitimacy and to generallyexplain the nature of today´s conflicts as well as the ability to predict thenature of future conflicts. The author has mainly used a deductive method ofcarrying out the analysis. Analysing the theory of ”Fourth Generation Warfare”has generated a hypothesis from the theory and an analytical tool has been derived.The hypothesis has then been tested through two case studies, Afghanistan2001-2002 and Iraq 2003. The outline of the hypothesis is as follows:The concept of the Fourth Generation Warfare is so wide and universal in itsapproach that it loses its contextual base and by that the ability to explain andpredict the nature of today´s and tomorrow´s conflicts.In order to verify or falsify the hypothesis, the author has analysed the natureof the conflict and the criteria for success in a wider perspective for the partiesinvolved, in order to provide a framework for the respective case study. Theanalytical tool, derived from the theory, was then used to analyse in what waythe theory can be confirmed by the respective case studies. The results of thisanalysis show that neither case study can fully confirm the theory and, consequently,neither can the hypothesis be falsified. The hypothesis has therebybeen verified. The credibility of the Fourth Generation Warfare theory can, as aresult of this essay, be questioned due to the fact that there is a gap in the historicalcontext. There is also a lack of understanding for a thorough analysis ofthe underlying roots and causes of the conflicts and finally it focuses too muchon methods and threats, excluding the ends and means of the different actors ina conflict. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Uppsatsen syftar till att bidra mot ökad förståelse för användandet av Air Power i olika miljöer.Uppsatsen strävar efter att belysa på vilket sätt man har nyttjat högteknologisk Air Power för atterhålla optimalt operativt övertag samt att undersöka vilka risker det eventuellt har inneburit.Detta uppnås genom att studera tre konflikter under 1990-talet och se hur man har använt sig avAir Power och titta på vilken effekt detta har haft. Det primära syftet är alltså att undersöka omhögteknologi är fördelaktigt att använda i olika nivåer av konflikter, eller om avsevärda nackdelarvisar sig.Uppsatsen syfte har också varit att identifiera hur de insatser som genomförts med dominerandeAir Power har påverkat och påverkas av teknologiska utvecklingsskillnader mellan länder.Då all krigskonst handlar om hur man nyttjar sina förutsättningar på bästa sätt blir det logiskasteget att en mindre teknologiskt utvecklad fiende kan göra högteknologisk krigföring ineffektiv.Följande hypotes prövas under arbetet: Högteknologisk Air Power är effektivt även vidasymmetrisk krigföring och vid lågintensiva konflikter.Resultatet ur studien visar att det finns både positiva och negativa effekter. De mest framträdandefördelarna är att teknologin medger flexibelt nyttjande och korta omloppstider, underlättarsamarbete och innebär vidare att ett högt tempo kan hållas genom operationen.Och nackdelarna är att det visar sig vara relativt enkelt att försvara sig under lång tid med småenkla resurser, detta kan visa sig svårhanterat för den politiska nivån. Resultatvärderingen avinsatta medel sker änsålänge alldeles för långsamt.En högteknologisk angripare gör fienden rörligare vilket i längden innebär svårigheter för denegna beslutshanteringen. / During the last wars in Iraq, Balkans and the war in Afghanistan, the High-Tech differences between the opponents have been evident. What does thelesson learned tell us from this period?The purpose of this essay is to lay the foundations for deeper knowledge aboutthe operational advantages that the high-tech coalitions and nations has inreality. Especially when opposing a low-tech nation or enemy. Focus in thisessay is on Air Power looking at it from a Five-Ring-Model theory and theeffect reached from this angel. This is done through an analysis of the periodfrom 1991 to 2001 and different levels of conflicts. In the followingdiscussion and synthesis, I compare the facts and lessons-learned from thesethree wars mentioned above and then I draw some conclusions compared tothe theoretical model. The discussion will answer the two questions asked andvalidate or falsify the stipulated hypothesis.What does high-tech Air Power mean in the light of lesser-advanced nations?In what way is Air Powers effect affected by the use of high-tech systems?Is High Tech Air Power effective even against an asymmetrical enemy or inlow intensity conflicts?Keywords: Air Power, manoeuvre theory, future war, operative advantage,international operations, doctrines, high tech, Allied Force, Deliberate Force,Enduring Freedom, asymmetry, PGM, effect based operations, precisionattack. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Early in the year 2014 Russia conducted an irregular warfare campaign in the Ukrainian peninsula of Crimea, in a surprisingly swift operation towards an Ukrainian loss . The warfare strategy focus of this thesis is the irregular aspect of the conflict. The conflict was discussed by NATO in a debate earlier this year. Conclusions stated that both NATO and the EU should enhance their defence and resilience against the irregular aspect of warfare, in order to repel and deter such threats in the future. Academics have different arguments about whether the Russian success was achieved using enemy centric or population centric irregular warfare. The aim of this study is to examine Russia´s annexation of Crimea based on theories of irregular warfare. By adding this research based on the conflict in Crimea, other studies based on the case may increase their scientific validity and reliability. The result shows that during the conflict, Russia used population centric irregular warfare, in parallel with a few aspects of enemy centric warfare. Therefore the irregular warfare conducted by Russia could be explained using both of the stated theories.