<p>Bakgrunden till denna uppsats är att Försvarsmakten och även samhället i övrigt har förändrats mycket på de senaste 20åren. Både Försvarsmakten och samhället har blivit mer beroende av tekniska lösningar. Detta teknikberoende har gjort Försvarsmaktens förband mer utsatta för telekrigsförmågan. Samtidigt som Försvarsmaktens enheter har blivit mer teknikberoende så har de börjat att exponera sig mer genom att minska på användandet av fältlinjer. Genom att använda fältlinjer skyddar man sina egna signaler ifrån motståndarens telekrigsförmåga. Denna uppsats skall studera om det fortfarande finns en plats för fältlinjer i Försvarsmakten och i så fall hur vi skall använda fältlinjerna.</p><p>Metoden som används i denna uppsats är deskription. För att få fram fakta till uppsatsen har författaren använt intervjuer och litteratur som utgivits från Försvarsmakten.</p><p>Resultatet av uppsatsen kan sammanfattas med att fältlinjer är användabara inom organisationen och bör användas mer av Försvarsmaktens förband.</p>

Bakgrunden till denna uppsats är att Försvarsmakten och även samhället i övrigt har förändrats mycket på de senaste 20åren. Både Försvarsmakten och samhället har blivit mer beroende av tekniska lösningar. Detta teknikberoende har gjort Försvarsmaktens förband mer utsatta för telekrigsförmågan. Samtidigt som Försvarsmaktens enheter har blivit mer teknikberoende så har de börjat att exponera sig mer genom att minska på användandet av fältlinjer. Genom att använda fältlinjer skyddar man sina egna signaler ifrån motståndarens telekrigsförmåga. Denna uppsats skall studera om det fortfarande finns en plats för fältlinjer i Försvarsmakten och i så fall hur vi skall använda fältlinjerna. Metoden som används i denna uppsats är deskription. För att få fram fakta till uppsatsen har författaren använt intervjuer och litteratur som utgivits från Försvarsmakten. Resultatet av uppsatsen kan sammanfattas med att fältlinjer är användabara inom organisationen och bör användas mer av Försvarsmaktens förband.

This study applies Thunholm and Henåker’s Ideal Model sequence to the counterattack carried out by the German 11th Panzer Division at Tschir from December 7th to 9th, 1942. The Ideal Model stems from cumulative research conducted withing the German school of maneuver warfare and of-fers a theoretical framework of a seven-step sequence on how to achieve success in tactical combat. The aim of the study is to investigate the pres-ence and interplay of the steps outlined in the Ideal Model during actual combat accounting for the dynamic elements of danger, stress and friction that differentiate real-life combat from theoretical concepts. The results shows that all steps are present to a varying degree although with a slightly different sequence. The study finds the step “Maneuver and out-pacing the opponent by focus on timing and by a short decision-action loop” to be of central importance in the successful counterattack.

Utvecklingen av manöverkrigföring och principen om kombinerad bekämpning har pågått under flera hundra år, om inte flera tusen. När flygförbanden utvecklades uppstod revolutionerande möjligheter att utveckla både hastighet och verkan över stora ytor på kort tid. Teorier om detta har vidareutvecklats under kalla kriget till att omfatta manöverkrigföring med kombinerad bekämpning i allmänhet och mellan markförband och flygförband i synnerhet. Trots detta har det genomförts operationer med misslyckade resultat. Denna studie syftar till att, genom en teoriprövande fallstudie, undersöka förklaringsvärdet av Robert Leonhards teori om manöverkrigföring med kombinerad bekämpning mellan markförband och flygförband inom det amerikanska försvaret i moderna krig. I denna studie går jag in på hur Leonhard definierar manöverkrigföring, hur tillämpningen av hans principer om kombinerad bekämpning kan tolkas samt prövar detta i en fallstudie gjord på Operation Anaconda, 2001 och Operation Cobra II, 2003. Resultatet visar tydligt på att respektlöshet mot vedertagna teorier och gamla sanningar står sig dyrt i dagens militära operationer och att detta samtidigt påvisar att Leonhards teori fortfarande är gällande.

This study is a multiple case study utilizing Martin van Creveld’s Principles for ManeuverWarfare to analyze two World War II battles, El Alamein and Operation Market Garden.The relation between van Creveld’s principles for maneuver warfare and the outcome of thestudied battles is investigated. The purpose of the study is to determine if van Creveld’sprinciples are applicable to the cases and specifically if they can be used to explain the outcomeof each battle. It is also investigated if the use of the principles gives victory in the battles.The result of the study is that van Creveld’s principles are used more frequently and no deviationsfrom the principles are found in the case that ends in victory, the battle at El Alamein.Van Creveld’s principles are used less often and several deviations from the principles arerecorded in the case that ends in defeat, Operation Market Garden.

I augusti 2008 utspelades ett litet, men betydelsefullt krig mellan Ryssland och Georgien. Ryssland vann kriget övertygande, men ändå beordrades en nästan total omstrukturering av de ryska väpnade styrkorna. Den nya idén var att initiativ och beslutsfattning skulle tryckas ned på brigad- och bataljonchefer och mycket pekar på ett införande av manöverkrigföring på den taktiska nivån, likt länderna i väst. I den här uppsatsen undersöks vilka förutsättningar som fanns för ett eventuellt införande av manöverkrigföring på den taktiska nivån. Med utgångspunkt i just manöverteorin genomförs en fallstudie av Rysslands senaste reguljära krig, Georgienkriget. Uppsatsens resultat visar att de ryska väpnade styrkorna har stora hinder att överkomma om manöverkrigföring framgångsrikt ska kunna införas på den taktiska nivån. Brister i framförallt officerarnas utbildning måste åtgärdas, men även utrustningsmässigt finns stora brister som försvårar ett eventuellt införande.

<p>Sedan 1980 talet har det skett en ansenlig utveckling utav tekniken fram till nutid. Utvecklingen skulle nästintill kunna liknas vid en revolution enligt många. Detta innebär att krigföringens grundprinciper och sättet att föra krig på kommer att påverkas av teknikutvecklingen på ett eller annat sätt. Författaren är intresserad av att se hur denna snabba utveckling har påverkat manöverkringföringen.</p><p>Syftet med uppsatsen är sålunda att undersöka hur den påtagliga teknikutvecklingen har påverkat manöverkrigföringen och dess grundprinciper. Som metod används deskription. Först har manöverkrigföringen förklarats och därefter de viktigaste tekniska trenderna för arbetet. En fallstudie tillsammans med en kvalitativ textanalys görs på Irakkriget 2003. Detta att slutligen i fallstudien undersöka hur den nya tekniken använts.</p><p>Slutsatsen i uppsatsen påvisar att teknikutvecklingen innebär fördelar för de som har förmågan att nyttja den nya tekniken. Men att det tar lång tid att samordna ny teknik i ett helhetsfungerande koncept. Teknikutvecklingen genererar bättre förutsättningar för att tillämpa manöverkrigföringens grundprinciper.</p> / <p> A considerable development of technology has been taken place since 1980s until today. The development could almost be likened to a revolution. This means that the basic principles of warfare and the means to wage war on will be affected by the development in one way or another. The author is interested to see how this rapid development has affected the maneuver warfare.</p><p>The purpose of the paper is to examine how the significant technological advances have affected the maneuver warfare and its basic principles. As method, description is used. Maneuver warfare will first be explained in the paper and then the main technological trends for the work.  A case study with a qualitative text analysis of the war in Iraq 2003 has been done. To finally in the case study to examine how the new technology is used.</p><p>The result of the study shows that the technological advances are of benefit to those who have the ability to utilize the new technology. But it takes a long time to coordinate the new technologies in a holistic functioning concept. The evolution of technology generates greater ability to apply the maneuver warfare basic principles.</p>

<p>Denna uppsats avhandlar 1st Marine Division och deras väg in i Irak under operation Iraqi Freedom. Syftet med uppsatsen är att verifiera om det var konceptet manöverkrigföring som 1st Marine Division använde sig av under invasionen? Det har sagts att amerikanerna använde sig av manöverkrigföring i denna operation. Jag ställer mig mer frågande om det verkligen var det konceptet som de använde sig av.</p><p>För att svara på frågeställningen har jag först beskrivit vad manöverkrigföring är, därefter har jag gjort en fallstudie på 1st Marine Division och deras agerande under invasionen av Irak 2003. Vi följer divisionen från utgångsgrupperingen i Kuwait tills divisionen är inne i Bagdad. Detta utspelar sig från 21 mars 2003 till 10 april 2003.</p><p>Resultatet som jag kom fram till visar att det finns tydliga tendenser som visar att konceptet manöverkrigföring användes. Men det finns även tendenser som pekar på motsatsen.</p> / <p>This report describes the incursion of the First Marine Division in Iraq under "Operation Iraqi Freedom". It has been claimed that "manoeuvre warfare" was the main strategy used by the Marines during this operation. I question if this was indeed the approach.</p><p>In my analysis I first describe what we mean by "manoeuvre warfare". I then analyse the activities of the First Marine Division during the invasion of Iraq from pre- attack assembly area in Kuwait on March 21st 2003 until their entrance in Bagdad in April 10th 2003.</p><p>The result of my analyses shows that there are clear indications of the use of "manoeuvre warfare". However there are also indications that show that the opposite is true.</p>

Denna uppsats avhandlar 1st Marine Division och deras väg in i Irak under operation Iraqi Freedom. Syftet med uppsatsen är att verifiera om det var konceptet manöverkrigföring som 1st Marine Division använde sig av under invasionen? Det har sagts att amerikanerna använde sig av manöverkrigföring i denna operation. Jag ställer mig mer frågande om det verkligen var det konceptet som de använde sig av. För att svara på frågeställningen har jag först beskrivit vad manöverkrigföring är, därefter har jag gjort en fallstudie på 1st Marine Division och deras agerande under invasionen av Irak 2003. Vi följer divisionen från utgångsgrupperingen i Kuwait tills divisionen är inne i Bagdad. Detta utspelar sig från 21 mars 2003 till 10 april 2003. Resultatet som jag kom fram till visar att det finns tydliga tendenser som visar att konceptet manöverkrigföring användes. Men det finns även tendenser som pekar på motsatsen. / This report describes the incursion of the First Marine Division in Iraq under "Operation Iraqi Freedom". It has been claimed that "manoeuvre warfare" was the main strategy used by the Marines during this operation. I question if this was indeed the approach. In my analysis I first describe what we mean by "manoeuvre warfare". I then analyse the activities of the First Marine Division during the invasion of Iraq from pre- attack assembly area in Kuwait on March 21st 2003 until their entrance in Bagdad in April 10th 2003. The result of my analyses shows that there are clear indications of the use of "manoeuvre warfare". However there are also indications that show that the opposite is true.

Sedan 1980 talet har det skett en ansenlig utveckling utav tekniken fram till nutid. Utvecklingen skulle nästintill kunna liknas vid en revolution enligt många. Detta innebär att krigföringens grundprinciper och sättet att föra krig på kommer att påverkas av teknikutvecklingen på ett eller annat sätt. Författaren är intresserad av att se hur denna snabba utveckling har påverkat manöverkringföringen. Syftet med uppsatsen är sålunda att undersöka hur den påtagliga teknikutvecklingen har påverkat manöverkrigföringen och dess grundprinciper. Som metod används deskription. Först har manöverkrigföringen förklarats och därefter de viktigaste tekniska trenderna för arbetet. En fallstudie tillsammans med en kvalitativ textanalys görs på Irakkriget 2003. Detta att slutligen i fallstudien undersöka hur den nya tekniken använts. Slutsatsen i uppsatsen påvisar att teknikutvecklingen innebär fördelar för de som har förmågan att nyttja den nya tekniken. Men att det tar lång tid att samordna ny teknik i ett helhetsfungerande koncept. Teknikutvecklingen genererar bättre förutsättningar för att tillämpa manöverkrigföringens grundprinciper. / A considerable development of technology has been taken place since 1980s until today. The development could almost be likened to a revolution. This means that the basic principles of warfare and the means to wage war on will be affected by the development in one way or another. The author is interested to see how this rapid development has affected the maneuver warfare. The purpose of the paper is to examine how the significant technological advances have affected the maneuver warfare and its basic principles. As method, description is used. Maneuver warfare will first be explained in the paper and then the main technological trends for the work.  A case study with a qualitative text analysis of the war in Iraq 2003 has been done. To finally in the case study to examine how the new technology is used. The result of the study shows that the technological advances are of benefit to those who have the ability to utilize the new technology. But it takes a long time to coordinate the new technologies in a holistic functioning concept. The evolution of technology generates greater ability to apply the maneuver warfare basic principles.