Utvecklingen av manöverkrigföring och principen om kombinerad bekämpning har pågått under flera hundra år, om inte flera tusen. När flygförbanden utvecklades uppstod revolutionerande möjligheter att utveckla både hastighet och verkan över stora ytor på kort tid. Teorier om detta har vidareutvecklats under kalla kriget till att omfatta manöverkrigföring med kombinerad bekämpning i allmänhet och mellan markförband och flygförband i synnerhet. Trots detta har det genomförts operationer med misslyckade resultat. Denna studie syftar till att, genom en teoriprövande fallstudie, undersöka förklaringsvärdet av Robert Leonhards teori om manöverkrigföring med kombinerad bekämpning mellan markförband och flygförband inom det amerikanska försvaret i moderna krig. I denna studie går jag in på hur Leonhard definierar manöverkrigföring, hur tillämpningen av hans principer om kombinerad bekämpning kan tolkas samt prövar detta i en fallstudie gjord på Operation Anaconda, 2001 och Operation Cobra II, 2003. Resultatet visar tydligt på att respektlöshet mot vedertagna teorier och gamla sanningar står sig dyrt i dagens militära operationer och att detta samtidigt påvisar att Leonhards teori fortfarande är gällande.

När det föreligger ett hot om angrepp via havet är förmågan till kustförsvar vitalt. Kustförsvaret ska verka i en utmanande stridsmiljö där elementen hav, luft och land möts. Genomförande av kustförsvar samlas normalt under begreppet kustförsvarsoperationer. Forskningsläget pekar på att förmågan till kustförsvar är viktigt för en kuststat, samtidigt är det konceptuella teoretiska ramverket för dess genomförande outvecklat. Ur ett manöverteoretiskt perspektiv utgör kombinerade vapen en generell konceptuell metod avseende genomförande av strid. Undersökningens syfte utgörs av att utöka den förståelsen för hur framgång i kustförsvarsoperationer kan förklaras genom tillämpning av kombinerade vapen. Forskningsdesignen är konstruerad såsom en jämförande fåfallsstudie, med olika utfall. Undersökningens analysenheter består av två empiriska fall, kustförsvarsoperationerna vid Salerno 1943 respektive Falklandsöarna 1982. Resultatet pekar på ett samband mellan tillämpning av kombinerade vapen och graden av framgång i kustförvarsstriden. Resultatet pekar också på att dessa principer ofta, men inte alltid, är interrelaterade mellan varandra och att det finns ett samband mellan förmågan att exploatera en vunnen framgång och dess varaktighet och effekt. Generalieringsambitionen avseende resultatet måste betraktas utifrån att endast två fall som undersökts. Detta medför att fler empiriska prövningar på fall av kustförsvarsoperationer kan utgöra förslag för fortsatt forskning.

William S. Lind och Robert Leonhard har båda givit ut skrifter som behandlar begreppet manöverkrigföring. Försvarsmakten skall vid operationer använda sig av manövertänkandet som enligt doktrinen har sin grund i manöverkrigföring. Den svenska doktrinen avser att ta utgångspunkt i teorin men lämnar fåtalet referenser till detta i sin utformning. Uppsatsen syftar till att studera likheterna mellan William S Lind och Robert Leonhards teorier om manöverkrigföring, och det manövertänkande som finns i Doktrin för gemensamma operationer. Författaren har genom en kvalitativ textanalys tagit ut ett antal indikatorer från teorierna som sedan har analyserats i doktrinen för att finna liknelser dessa emellan. Resultatet visar att Lind och Leonhards teorier om manöverkrigföring i vissa avseenden kan liknas vid doktrinen, samt att fler liknelser till Linds teori har funnits i doktrinen. Dock är det överlag få liknelser som har påträffats. / William S. Lind and Robert Leonhard have both published papers that explain how they look on maneuver warfare. Swedish Armed Forces during operations make use of maneuver thinking that is based on maneuver warfare according to the doctrine. The Swedish doctrine refers to the basis of the theory, but provides few references to this in their design.The paper aims to study the similarities between William S. Lind and Robert Leonhard's theory of maneuver warfare, and the wordings which are in Doctrine for joint operations.The author has through a qualitative textual analysis made a number of indicators from the theories that have been analyzed in the doctrine to find similarities between them.The results show that Lind and Leonhard's theory of maneuver warfare are in some respects similar to the doctrine, and more similarities has been found in Lind's theory than in Leonhard's. But it is overall few similarities that have been found.

Denna uppsats behandlar tysk operationskonst under andra världskriget utifrån ett tidsperspektiv med betoning på rörligt försvar inom ramen för en operativ defensiv. Detta är en teorikonsumerande uppsast som syftar till att utveckla förståelsen av begreppet kraftsamling i tid. Robert Leonhards teori om tidsaspektens betydelse appliceras på en teoretisk ansats om tysk operationskonst  och på den tyska defensiven i Donkröken vintern 1942-1943.

A combination of global insecurity and recent aggressions within European borders has forced the Swedish Armed Forces to change its focus back to territorial defense. With this change in focus an increase in armed capabilities especially within rebuilding and reshaping the brigades with focus on the application of combined arms within maneuver warfare has been identified. With the current manuals and guidelines concerning combined arms a gap concerning its tactical success and origin has been identified which leads to how tactical success can be explained with combined arms. This study aims to explain tactical success with the help of Robert Leonhards theory of combined arms during the Yom Kippur war. Even though a clear absence of organizational structure favoring combined arms, several events during the war show a relative clear application of combined arms within the Israeli forces. The theory has partly explained the tactical successes within the given frames of the study, but several other factors could furthermore explain said tactical successes.

Combined arms is a central and integral part of how Sweden’s armed forces choose to operate on strategic, operative and tactical level. Despite this fact the manuals, regulations and doctrine which Sweden’s armed forces rely on does not allow for tracing the military theory behind the concept. Focusing on Sweden’s light air assault battalion, which only have lighter weapons, the question arise on how they are to achieve combined arms. The study’s aim was to get an answer if combined arms also are applicable to airborne and air assult operations. To tackle this question this study used Robert Leonhard’s theory of combined arms and asked the question of how it can explain success and failure in two historic cases, operation Mercur 1941 and operation Market Garden 1944. The analysis focused on the initial three days of each operation. The method used was a qualitative textanalysis of empirical descriptions of the events during the initial phases of the operations using indicators deducted from Robert Leonhard´s theory of combined arms. The result was that combined arms was used extensively in operation Mercur and by quite a large degree in operation Market Garden. What the analysis show is that despite the fact that it was used to quite an extent during operation Market Garden it was not sufficient to achieve success, however in operation Mercur it played a big role in achieving success. The analysis on the operations showed that other factors played a role such as veterancy, differences in equipment and tactics but also a difference in numbers.

No description available.

The increased probability that future battles will take place in cities can leave military organizations unprepared for future conflicts. Urban warfare requires a different tactical approach than battles in other terrain due to its unique complexity. Previous research on urban warfare tends to agree that combined arms contribute to urban tactical success but lacks on explanations for how it carries into effect inside cities.   This study will examine how combined arms can lead to tactical victory, in a theory-testing approach, by analyzing the U.S assaults on Aachen in 1944 and Fallujah in 2004 during Operation Phantom Fury. Since the Swedish Armed Forces can be considered tactically influenced by Robert Leonhards theory on combined arms, the purpose of this study is to examine the theory’s ability to explain tactical success in urban terrain. The results show that an attacking combined arms force with superior firepower can put the defending enemy in a dilemma. However, the dilemma creates unfavorable conditions for the Alcyoneus principle of the theory to explain why the attacking forces succeeded.

This study examines the theory of Robert Leonhard about combined arms and in what extent it can explain the outcome of the Six-day war and the second Lebanon war. Since both the Six-day war and the second Lebanon war involved Israel but the outcome differs, a gap and the need for further studies appears. The theory of combined arms consists of three principles that to some extent needs to be fulfilled in order to optimise the chances of winning. Since some of the Swedish Armed Forces doctrines are based out of this theory, it is of importance to further test the ideas of Leonhard. By testing the explanatory value of the theory, the study aims to create deeper and wider knowledge to the subject which in a broader perspective also contributes to the strengthening of the Swedish Security Politics as well as the Swedish Armed Forces. The result of this multiple case study shows that the theory to a high degree can explain the outcome of the wars. Since few studies have analysed the theory applied on a small state like Israel, the ability to generalize has increased with this study, although further studies are needed.

The Axiom in the studies of military science is that implementing combined arms will result in atactical victory, in maneuver warfare. But there have been historical examples of when that has not been the case, and we in this profession must learn from these defeats. The intention of this study is to examine if Robert Leonhard’s theory of combined arms can explain the tactical defeats of the German forces during the battle of Alam el Halfa and Operation Citadel.  The conclusion of this study is that the German forces implemented combined arms warfare, but still lost. The German struggled during both cases to fully implement the dilemma principle and the alcyoneus principle. The implication of this result leads to the discussion that even if combined arms warfare is implemented, the enemy doesn’t necessarily suffer the effect as explained by Leonhard in the dilemma principle and the alcyoneus principle.