Försvarsmakten (FM) och dess verksamhet är i huvudsak indelad i produktion  (Prod) och insats (Ins). Prod producerar, vidmakthåller och färdigställer förband. Under genomförandet av insatser lämnas dessa över till FM insatsdel som leder och genomför insatserna. Ins har, som en del i att hantera krigets utmaningar, valt den ledningsmetod som passar denna verksamhet bäst – uppdragstaktik. Prod tillämpar dock inte uppdragstaktik. Beslut som fattas av Produktionsledningen får däremot direkta konsekvenser på Ins och dess möjligheter att använda  uppdragstaktiken. Sjösäkerhetsinspektionen (SjöI) är en del av Prod och har fattat beslut om marina fartområden –ett beslut som får direkt inverkan på Ins verksamhet till sjöss. Denna uppsats syftar till att analysera på vilket sätt SjöI har tagit hänsyn till uppdragstaktiken i sitt beslut om marina fartområden. Inledningsvis analyserades vad teorin om manöverkrigets uppdragstaktik är. Därefter genomfördesen kvalitativ textanalys av FM styrningar för marina fartområden och intern ledning samt de civila styrningarna för fartområden. Här besvarades frågorna huruvida uppdragstaktiken ska användas, om SjöI har tagit hänsyn till detta i sina regler och slutligen vilka konsekvenser detta kan få. Uppsatsen drar slutsatsen att uppdragstaktik ska användas. Vidare dras slutsatserna att SjöI har möjlighet att anpassa de civila bestämmelserna för militärt bruk och att det skulle behövts, men inte är gjort. Detta innebär att en fartygschef kan tveka inför att utnyttja en möjlighet, om den tarvar färd genom förbjudet område eller känna sig tvingad till verksamhet inom sitt fartområde trots att förhållandena förespråkar motsatsen. Fartygschefen är hänvisad till bestämmelser istället för faktiska omständigheter. / Actions and activities in the Swedish Armed Forces (SAF) are basically split between “Armed Forces Training and Development” (In Swedish: Produktion or Prod) and “Joint Forces Command” (Swe: Insats, Ins). Prod organizes, maintains and activates units, while command will be handed to Ins for operations. As part of dealing with the challenges of war, Ins has chosen the method of command most suitable – auftragstaktik, or mission type orders. This does, however not apply to Prod. It spite of that, many decisions made by Prod will have a direct impact on Ins and their chances of using auftragstaktik. The Maritime Safety Agency (Sjösäkerhetsinspektionen, SjöI) has, being a part of Prod, decided on naval sea areas – a decision with a direct impact on Ins operations at sea. This paper seeks to analyze in what manner SjöI has taken auftragstaktik into account in named decision. Initially, maneuver warfare theory on auftragstaktik and mission type orders where analyzed. A qualitative text analysis where thereafter done on SAF regulations on naval sea areas and internal control complemented by civilian regulations on sea areas. Questions on whether missiontype orders should be used, if SjöI has taken it in account and finally what implications this couldhave, where answered. This paper concludes that mission type orders (auftragstaktik) should be used. Furthermore the conclusion is made that SjöI has the opportunity to adjust the civilian regulations for military use,and that it should have been done, but was not. This could mean that the captain might hesitate to act on an opportunity, if it demands an advance through forbidden area or that he will feel forced to act within his sea area, even though the conditions indicates the opposite. The captainof the ship is dependent on regulations instead of actual circumstances.

<p>Begreppet tempo har en central roll i dagens manöverkrigföring. En av förutsättningarna för ett högt tempo är underrättelser som ger chefer erforderligt beslutsunderlag.</p><p>De förband och chefer som nyttjar manöverteorin i sin krigföring strävar ständigt att utveckla sin förmåga till väpnad strid enligt manöverteorin. Denna utveckling har exemplifierats i de båda Irakkrigen av den amerikanska armén. Men vad innebär manöverkrigföringens utveckling för underrättelseförbanden? Vilka krav ställer egentligen manövertänkande på inhämtningsförmågan?</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och identifiera en del av de krav som manöverkrigföring ställer på underrättelseinhämtningen.  Detta för att kunna belysa om det finns ett utvecklingsbehov inom ramen för underrättelsebataljonen.</p><p>Denna uppsats är en komparativ studie. Den bygger på kvalitativ textanalys samt en analys av underrättelsebataljonens inhämtningsförmåga följt av en komparation av dessa två analyser.</p><p>Resultatet visar att det är breda och komplicerade krav som manövertänkande ställer på inhämtningsförmågan. Förmågan att bidra till den gemensamma lägesbilden och egna förbands omvärldsuppfattning utpekas som en särskilt viktig förmåga. <strong></strong></p> / <p>The concept of tempo has a central role in today's manoeuvre warfare. One of the preconditions for a high tempo is intelligence that gives leaders the necessary information for decision-making.</p><p>Units and leaders that use the manoeuvre theory in their warfare strives constantly to develop their ability to conduct armed combat according to the manoeuvre theory. This development has been illustrated in the two wars in Iraq, conducted by the American army. But what does the development of manoeuvre warfare really mean for the surveillance units? Which requirements do manoeuvre thinking actually sets on the ability to collect intelligence?</p><p>The overall aim of the thesis is to examine and to identify a part of the requirements that manoeuvre warfare sets on the ability to collect intelligence. In order to shed some light on whether there is a need for development within the underrättelsebataljonen.</p><p>This thesis is a comparative study. It is based on qualitative text analysis and an analysis of the underrättelsebataljonens ability to collect intelligence. Finally, a komparation of these two analyses are presented.</p><p>The result indicates that manoeuvre thinking sets many complicated requirements at the ability to collect intelligence. The ability to contribute to the situation picture and the surrounding world view are an important ability that stands out as vital.</p>

Begreppet tempo har en central roll i dagens manöverkrigföring. En av förutsättningarna för ett högt tempo är underrättelser som ger chefer erforderligt beslutsunderlag. De förband och chefer som nyttjar manöverteorin i sin krigföring strävar ständigt att utveckla sin förmåga till väpnad strid enligt manöverteorin. Denna utveckling har exemplifierats i de båda Irakkrigen av den amerikanska armén. Men vad innebär manöverkrigföringens utveckling för underrättelseförbanden? Vilka krav ställer egentligen manövertänkande på inhämtningsförmågan? Syftet med denna uppsats är att undersöka och identifiera en del av de krav som manöverkrigföring ställer på underrättelseinhämtningen.  Detta för att kunna belysa om det finns ett utvecklingsbehov inom ramen för underrättelsebataljonen. Denna uppsats är en komparativ studie. Den bygger på kvalitativ textanalys samt en analys av underrättelsebataljonens inhämtningsförmåga följt av en komparation av dessa två analyser. Resultatet visar att det är breda och komplicerade krav som manövertänkande ställer på inhämtningsförmågan. Förmågan att bidra till den gemensamma lägesbilden och egna förbands omvärldsuppfattning utpekas som en särskilt viktig förmåga. / The concept of tempo has a central role in today's manoeuvre warfare. One of the preconditions for a high tempo is intelligence that gives leaders the necessary information for decision-making. Units and leaders that use the manoeuvre theory in their warfare strives constantly to develop their ability to conduct armed combat according to the manoeuvre theory. This development has been illustrated in the two wars in Iraq, conducted by the American army. But what does the development of manoeuvre warfare really mean for the surveillance units? Which requirements do manoeuvre thinking actually sets on the ability to collect intelligence? The overall aim of the thesis is to examine and to identify a part of the requirements that manoeuvre warfare sets on the ability to collect intelligence. In order to shed some light on whether there is a need for development within the underrättelsebataljonen. This thesis is a comparative study. It is based on qualitative text analysis and an analysis of the underrättelsebataljonens ability to collect intelligence. Finally, a komparation of these two analyses are presented. The result indicates that manoeuvre thinking sets many complicated requirements at the ability to collect intelligence. The ability to contribute to the situation picture and the surrounding world view are an important ability that stands out as vital.

William S. Lind och Robert Leonhard har båda givit ut skrifter som behandlar begreppet manöverkrigföring. Försvarsmakten skall vid operationer använda sig av manövertänkandet som enligt doktrinen har sin grund i manöverkrigföring. Den svenska doktrinen avser att ta utgångspunkt i teorin men lämnar fåtalet referenser till detta i sin utformning. Uppsatsen syftar till att studera likheterna mellan William S Lind och Robert Leonhards teorier om manöverkrigföring, och det manövertänkande som finns i Doktrin för gemensamma operationer. Författaren har genom en kvalitativ textanalys tagit ut ett antal indikatorer från teorierna som sedan har analyserats i doktrinen för att finna liknelser dessa emellan. Resultatet visar att Lind och Leonhards teorier om manöverkrigföring i vissa avseenden kan liknas vid doktrinen, samt att fler liknelser till Linds teori har funnits i doktrinen. Dock är det överlag få liknelser som har påträffats. / William S. Lind and Robert Leonhard have both published papers that explain how they look on maneuver warfare. Swedish Armed Forces during operations make use of maneuver thinking that is based on maneuver warfare according to the doctrine. The Swedish doctrine refers to the basis of the theory, but provides few references to this in their design.The paper aims to study the similarities between William S. Lind and Robert Leonhard's theory of maneuver warfare, and the wordings which are in Doctrine for joint operations.The author has through a qualitative textual analysis made a number of indicators from the theories that have been analyzed in the doctrine to find similarities between them.The results show that Lind and Leonhard's theory of maneuver warfare are in some respects similar to the doctrine, and more similarities has been found in Lind's theory than in Leonhard's. But it is overall few similarities that have been found.

<p>Manöverkrigföring är ett vedertaget begrepp inom militär teori. Jag har i denna uppsats valt att analysera och jämföra två operationer som baseras på manöverkrigföring.</p><p>Vid Tysklands invasion av Frankrike 1940, Fall Gelb, utgjorde manöverteorin grunden för operationen. Detta var första gången som manöverkrigföring utnyttjades i stor skala för att slå en jämbördig motståndare.</p><p> I den USA-ledda FN-koalitionens invasion av Irak 1991, Desert Storm, var manöverkrigföring ännu en gång den operativa huvudteorin i planerna för operationen.</p><p>Den här uppsatsen är en komparativ fallstudie baserad på kvalitativ textanalys. Båda operationerna beskrivs för att sedan jämföras varvid skillnader och likheter belyses.</p><p>Resultatet visar att såväl Fall Gelb som Desert Storm genomfördes som operationer baserade på teorin om manöverkrigföring, men att stora skillnader finns mellan dessa operationer. Orsaken till skillnaderna belyses till del och vissa teorier om vad dessa beror på presenteras.</p> / <p>Maneuver warfare is a widely accepted term used in military theory. I have in this essay chosen to analyse and compare two operations that were based on maneuver warfare.</p><p>In Germany’s invasion of France in 1940, Fall Gelb, maneuver theory was used as a base for the operation. It was the first time maneuver warfare was used in large scale to defeat an equal opponent.</p><p>In the US led UN-coalitions invasion of Iraq in 1991, Desert Storm, maneuver warfare was once again the cornerstone in the planning of the operation.</p><p> This essay is a comparative study based on qualitative text-analysis. Both operations are first described and then compared to one and other, and differences and similarities are shown.</p><p>The results show that both Fall Gelb and Desert Storm were fought based on the theory of maneuver warfare, but that large differences exist between the two operations. The reasons for these differences are not shown in detail, but some theories are presented.</p>

<p>Denna uppsats har skrivits som en del av de studier i krigsvetenskap jag erhållit under min tid vid yrkesofficersprogrammet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva sambandet mellan de grundläggande förmågorna ledning och rörlighet samt begreppet<em> </em>högt stridstempo<em> </em>vid förband av lättare karaktär.</p><p>Den metod som använts i uppsatsen är en fallstudie som bygger på en kvalitativ textanalys. Genom en granskning av två valda operationer genomförs en analys efter varje skede. Den teknik som använts för insamling är litteratursökning. En frågeställning har behandlats: Hur såg sambandet ut mellan högt stridstempo och de grundläggande förmågorna ledning och rörlighet vid Operation Market Garden samt Operation Merkurius?</p><p>Utifrån mina gjorda fallstudier visar resultatet på att i manöverkrigföring är begreppet högt stridstempo av stor vikt för att lyckas med striden. Min slutsats efter att ha studerat och analyserat händelseförloppet är att förmågorna ledning och rörlighet är ömsesidigt beroende av varandra och är en förutsättning för ett högt stridstempo.</p> / <p>This paper is written as part of the War Science course I received during my time at the Military Academy.</p><p>The purpose of the paper is to study the relationship between the concept of high operational tempo and the basic skills command and mobility at units of lighter character.</p><p>The method used in this paper is a case study based on qualitative text analysis. Using two operations, an analysis was carried out after each stage. The technique used is literature search. The issue addressed was: What was the relationship between high operational tempo and the skills command and mobility in Operation Market Garden and Operation Mercury?</p><p>My case studies show the performance of manoeuvre warfare that the concept of high operational tempo is of great importance for success in battle. My conclusion is that the basic skills command and mobility is mutually dependent of each other and also a prerequisite for a high operational tempo.</p>

Denna uppsats har skrivits som en del av de studier i krigsvetenskap jag erhållit under min tid vid yrkesofficersprogrammet. Syftet med uppsatsen är att beskriva sambandet mellan de grundläggande förmågorna ledning och rörlighet samt begreppet högt stridstempo vid förband av lättare karaktär. Den metod som använts i uppsatsen är en fallstudie som bygger på en kvalitativ textanalys. Genom en granskning av två valda operationer genomförs en analys efter varje skede. Den teknik som använts för insamling är litteratursökning. En frågeställning har behandlats: Hur såg sambandet ut mellan högt stridstempo och de grundläggande förmågorna ledning och rörlighet vid Operation Market Garden samt Operation Merkurius? Utifrån mina gjorda fallstudier visar resultatet på att i manöverkrigföring är begreppet högt stridstempo av stor vikt för att lyckas med striden. Min slutsats efter att ha studerat och analyserat händelseförloppet är att förmågorna ledning och rörlighet är ömsesidigt beroende av varandra och är en förutsättning för ett högt stridstempo. / This paper is written as part of the War Science course I received during my time at the Military Academy. The purpose of the paper is to study the relationship between the concept of high operational tempo and the basic skills command and mobility at units of lighter character. The method used in this paper is a case study based on qualitative text analysis. Using two operations, an analysis was carried out after each stage. The technique used is literature search. The issue addressed was: What was the relationship between high operational tempo and the skills command and mobility in Operation Market Garden and Operation Mercury? My case studies show the performance of manoeuvre warfare that the concept of high operational tempo is of great importance for success in battle. My conclusion is that the basic skills command and mobility is mutually dependent of each other and also a prerequisite for a high operational tempo.

Manöverkrigföring är ett vedertaget begrepp inom militär teori. Jag har i denna uppsats valt att analysera och jämföra två operationer som baseras på manöverkrigföring. Vid Tysklands invasion av Frankrike 1940, Fall Gelb, utgjorde manöverteorin grunden för operationen. Detta var första gången som manöverkrigföring utnyttjades i stor skala för att slå en jämbördig motståndare.  I den USA-ledda FN-koalitionens invasion av Irak 1991, Desert Storm, var manöverkrigföring ännu en gång den operativa huvudteorin i planerna för operationen. Den här uppsatsen är en komparativ fallstudie baserad på kvalitativ textanalys. Båda operationerna beskrivs för att sedan jämföras varvid skillnader och likheter belyses. Resultatet visar att såväl Fall Gelb som Desert Storm genomfördes som operationer baserade på teorin om manöverkrigföring, men att stora skillnader finns mellan dessa operationer. Orsaken till skillnaderna belyses till del och vissa teorier om vad dessa beror på presenteras. / Maneuver warfare is a widely accepted term used in military theory. I have in this essay chosen to analyse and compare two operations that were based on maneuver warfare. In Germany’s invasion of France in 1940, Fall Gelb, maneuver theory was used as a base for the operation. It was the first time maneuver warfare was used in large scale to defeat an equal opponent. In the US led UN-coalitions invasion of Iraq in 1991, Desert Storm, maneuver warfare was once again the cornerstone in the planning of the operation.  This essay is a comparative study based on qualitative text-analysis. Both operations are first described and then compared to one and other, and differences and similarities are shown. The results show that both Fall Gelb and Desert Storm were fought based on the theory of maneuver warfare, but that large differences exist between the two operations. The reasons for these differences are not shown in detail, but some theories are presented.