<p>En av huvuddelarna i manöverkrigföringen, som Försvarsmakten nyttjar, är indirekt och direkt metod. Men då Sverige inte har varit i krig på väldigt länge så beslöt jag att skriva denna uppsats i syfte att skapa ett underlag för en ökad förståelse för nyttjandet av indirekt och direkt metod vid manöverkrigföring. För att göra detta så försökte jag svara på följande fråga:</p><ul><li>Hur ser fördelningen mellan indirekt och direkt metod ut vid flyginsatser i krig under 1990-talet?</li></ul><p>För att få ett svar på frågan så gjorde jag en fallstudie på Operation Desert Storm där jag först analyserade vilken metod de allierade styrkorna använde mot de olika anfallsmålen. Efter detta gjorde jag en undersökning i hur många anfall och uppdrag som genomfördes mot varje mål. Resultaten visade bland annat att även om de flesta målen var kritiska sårbarheter, där indirekt metod nyttjades, så gjordes de flesta anfallen med direkt metod.</p> / <p>A fundamental part of the manoeuvre warfare, which the Swedish Armed Forces use, is indirect and direct approach. But since Sweden has not been in a war for a long time I decided to write this essay with the purpose to create a basis of further understanding of how to use indirect and direct approach during manoeuvre warfare. To do this I have tried to answer the following question:</p><ul><li>How are the indirect and direct approach divided in air raids in wars during the 1990s?</li></ul><p>To answer this question I made a case study on Operation Desert Storm, where I first analysed which approach the allied forces used on the different targets. After that I made a research on how many attacks and missions they made on each target. The results showed among others that even though most of the targets were critical vulnerabilities, on which the indirect approach was used, the most part of the attacks were made using the direct approach.</p>

En av huvuddelarna i manöverkrigföringen, som Försvarsmakten nyttjar, är indirekt och direkt metod. Men då Sverige inte har varit i krig på väldigt länge så beslöt jag att skriva denna uppsats i syfte att skapa ett underlag för en ökad förståelse för nyttjandet av indirekt och direkt metod vid manöverkrigföring. För att göra detta så försökte jag svara på följande fråga: Hur ser fördelningen mellan indirekt och direkt metod ut vid flyginsatser i krig under 1990-talet? För att få ett svar på frågan så gjorde jag en fallstudie på Operation Desert Storm där jag först analyserade vilken metod de allierade styrkorna använde mot de olika anfallsmålen. Efter detta gjorde jag en undersökning i hur många anfall och uppdrag som genomfördes mot varje mål. Resultaten visade bland annat att även om de flesta målen var kritiska sårbarheter, där indirekt metod nyttjades, så gjordes de flesta anfallen med direkt metod. / A fundamental part of the manoeuvre warfare, which the Swedish Armed Forces use, is indirect and direct approach. But since Sweden has not been in a war for a long time I decided to write this essay with the purpose to create a basis of further understanding of how to use indirect and direct approach during manoeuvre warfare. To do this I have tried to answer the following question: How are the indirect and direct approach divided in air raids in wars during the 1990s? To answer this question I made a case study on Operation Desert Storm, where I first analysed which approach the allied forces used on the different targets. After that I made a research on how many attacks and missions they made on each target. The results showed among others that even though most of the targets were critical vulnerabilities, on which the indirect approach was used, the most part of the attacks were made using the direct approach.

<p>Manöverkrigföring är ett vedertaget begrepp inom militär teori. Jag har i denna uppsats valt att analysera och jämföra två operationer som baseras på manöverkrigföring.</p><p>Vid Tysklands invasion av Frankrike 1940, Fall Gelb, utgjorde manöverteorin grunden för operationen. Detta var första gången som manöverkrigföring utnyttjades i stor skala för att slå en jämbördig motståndare.</p><p> I den USA-ledda FN-koalitionens invasion av Irak 1991, Desert Storm, var manöverkrigföring ännu en gång den operativa huvudteorin i planerna för operationen.</p><p>Den här uppsatsen är en komparativ fallstudie baserad på kvalitativ textanalys. Båda operationerna beskrivs för att sedan jämföras varvid skillnader och likheter belyses.</p><p>Resultatet visar att såväl Fall Gelb som Desert Storm genomfördes som operationer baserade på teorin om manöverkrigföring, men att stora skillnader finns mellan dessa operationer. Orsaken till skillnaderna belyses till del och vissa teorier om vad dessa beror på presenteras.</p> / <p>Maneuver warfare is a widely accepted term used in military theory. I have in this essay chosen to analyse and compare two operations that were based on maneuver warfare.</p><p>In Germany’s invasion of France in 1940, Fall Gelb, maneuver theory was used as a base for the operation. It was the first time maneuver warfare was used in large scale to defeat an equal opponent.</p><p>In the US led UN-coalitions invasion of Iraq in 1991, Desert Storm, maneuver warfare was once again the cornerstone in the planning of the operation.</p><p> This essay is a comparative study based on qualitative text-analysis. Both operations are first described and then compared to one and other, and differences and similarities are shown.</p><p>The results show that both Fall Gelb and Desert Storm were fought based on the theory of maneuver warfare, but that large differences exist between the two operations. The reasons for these differences are not shown in detail, but some theories are presented.</p>

Manöverkrigföring är ett vedertaget begrepp inom militär teori. Jag har i denna uppsats valt att analysera och jämföra två operationer som baseras på manöverkrigföring. Vid Tysklands invasion av Frankrike 1940, Fall Gelb, utgjorde manöverteorin grunden för operationen. Detta var första gången som manöverkrigföring utnyttjades i stor skala för att slå en jämbördig motståndare.  I den USA-ledda FN-koalitionens invasion av Irak 1991, Desert Storm, var manöverkrigföring ännu en gång den operativa huvudteorin i planerna för operationen. Den här uppsatsen är en komparativ fallstudie baserad på kvalitativ textanalys. Båda operationerna beskrivs för att sedan jämföras varvid skillnader och likheter belyses. Resultatet visar att såväl Fall Gelb som Desert Storm genomfördes som operationer baserade på teorin om manöverkrigföring, men att stora skillnader finns mellan dessa operationer. Orsaken till skillnaderna belyses till del och vissa teorier om vad dessa beror på presenteras. / Maneuver warfare is a widely accepted term used in military theory. I have in this essay chosen to analyse and compare two operations that were based on maneuver warfare. In Germany’s invasion of France in 1940, Fall Gelb, maneuver theory was used as a base for the operation. It was the first time maneuver warfare was used in large scale to defeat an equal opponent. In the US led UN-coalitions invasion of Iraq in 1991, Desert Storm, maneuver warfare was once again the cornerstone in the planning of the operation.  This essay is a comparative study based on qualitative text-analysis. Both operations are first described and then compared to one and other, and differences and similarities are shown. The results show that both Fall Gelb and Desert Storm were fought based on the theory of maneuver warfare, but that large differences exist between the two operations. The reasons for these differences are not shown in detail, but some theories are presented.

Under efterkrigstiden har ett antal operationer med luftmakt genomförts. Dessa krig har haft olika förlopp där vissa operationer har nått relativt enkla framgångar medan andra haft större svårigheter att effektivt uppnå framgång, trots överlägsna resurser. Genom en fallstudie av två moderna luftoperationer, operation Desert Storm i Irak år 1991 och operation Allied Force i Kosovo år 1999, undersöks tre luftmaktsteoretiska variablers betydelse för dessa operationers väg till framgång. Variablerna som undersöks är hämtade ur den moderna luftmaktsteori som John Warden har bidragit till att bilda och vars syfte är att bidra till att förklara hur strategisk förlamning av motståndaren uppkommer. Resultatet av undersökningen visar att systemperspektiv sannolikt bidrar till luftoperativ framgång, däremot kan inte parallell attack visas ha betydelse för att uppnå framgång. Den tredje undersökta variabeln, luftoperativ kontroll, befinns vara betydelsefull som en förutsättning för de övriga två variablernas funktion.

Doctor of Philosophy / Department of History / Donald J. Mrozek / This dissertation examines how changes in training after Vietnam altered the Air Force’s way of war. Specifically, the rise of realistic training exercises in the U.S. Air Force, particularly in the Tactical Air Command, after the end of the Vietnam conflict in 1975 ushered in a drastic increase in the use of tactical fighter aircraft to accomplish Air Force missions. Many scholars, including Benjamin Lambeth and Richard Hallion, have emphasized the primacy of technological developments in the renaissance of air power between Vietnam and the Gulf War. This neglects the importance of developments in training in the Tactical Air Command during the same period. This dissertation demonstrates that throughout the 1970s and 1980s Air Force leaders reconsidered some of their long-held assumptions about air power’s proper use and re-cast older ideas in ways that they considered more realistic and better justified by past experience. Realistic training exercises led to better tactics and doctrines and, when combined with technological advancement, changed the way the Air Force waged war. Tactical assets became the weapons of preference for Air Force planners for several reasons including their ability to precisely deliver munitions onto targets and their ability to penetrate and survive in high-threat environments. Tactical assets could accomplish these missions precisely because of the changes that occurred in training. At the same time, the rise of tactical assets to equality with strategic assets directly led to the demise of both Tactical Air Command and Strategic Air Command and the creation of the single Air Combat Command. The conventional view that a massive technological revolution in military affairs took place in the 1980s and led to success in Desert Storm is conceptually too limiting. That interpretation places too much emphasis on the technological advancements used to prosecute war and slights the experiences of the airmen themselves in the development of the training exercises that helped change how the U.S. Air Force waged war.

John A. Warden III är en av vår tids mest inflytelserika luftmaktsteoretiker och Wardens teori är vida omskriven och ligger till grund för flertalet undersökningar. Warden redogör själv för att teorin inte skall ses som en mall utan att det snarare är generella idéer och riktlinjer. Det gör att teorin går att applicera på många olika fall men det lämnar också utrymme för tolkning. Syftet med denna uppsatts är att undersöka ifall allmängiltigheten i Wardens teori gör att teorin tolkas olika. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ textanalys genomförts på ett antal utvalda uppsatser skrivna av studerande vid Försvarshögskolan. Det övergripande resultatet visar att allmängiltigheten i Wardens teori inte kan anses vara något problem då de undersökta författarna tolkat Wardens teori på ett liknande sätt.

Föreliggande arbete tar sin utgångspunkt i en observation av hur United States Marine Corps (USMC) använde pansarvärnsrobotförband förvånansvärt aggressivt under Gulfkriget 1991. Med syftet att studera denna taktik och att därigenom skapa en ökad förståelse för pansarvärnsrobotförbandens taktiska möjligheter/begränsningar skapas en problemformulering som undersöker vilken relevans USMC:s taktik med pansarvärnsrobotförband i Operation DESERT STORM har för svenska armén idag? För att kunna besvara denna övergripande fråga bryts den ned till tre forskningsfrågor som beskriver vilken taktik som karaktäriserade USMC:s pansarvärnsrobotförband, därefter förklarar motiven för denna taktik och slutligen värderar vilka lärdomar som svenska armén kan dra från detta 2012. Resultatet visar att marinkårens taktik i huvudsak har låg relevans på grund av de unika förutsättningar avseende terräng, siktförhållanden och teknikasymmetri som förelåg i Persiska viken 1991. Terrängen var nästan helt platt vilket gav god effekt för pansarvärnsrobotarnas övertag i skjutavstånd gentemot irakiska stridsvagnar. Oljerök och dimma gjorde att deras termiska sikten kunde verka där inga irakiska motsvarigheter fanns. Konceptet Combined Anti Armor Team bedöms värt att beakta för armén inom ramen för kombinerade vapen och slutförande av Insatsorganisation 2014.

With the evolving geopolitical situation and Sweden´s recent NATO integration, the understanding of Host nation supports multifaceted role is increasingly vital. Previous research lacks a theory regarding host nation support. The purpose of this thesis is to seek a better understanding on host nation support and to initiate a theoretical framework on the subject. By employing a method of hypothetical deductive approach, the study analyzes identified factors such as deterrence, planning, transit, infrastructure, and civil support. The factors were identified from previous research and motivated with theories from military science and the authors reasoning. The theoretical framework has it´s grounds in the authors reasoning that deterrence is the purpose of host nation support and the other factors are contributory to it. The analysis centers on the cases Operation Desert Shield and Operation Desert Storm during the Gulf war. The result confirms various of the factors contribution to the deterrence in host nation support in the specific cases and that there are complementary factors involved also.

De svenska insatsförbanden anpassas för de konflikter som är normgivande idag. Konceptuellt innebärdetta att doktriner och metoder måste utvecklas för att möta utvecklingen på dagens stridsfält. Denkonceptuella utvecklingen är förhållandevis billig jämfört med den tekniska, vilket innebär attförmågeutvecklingen mer anpassas till de materiella förutsättningarna som råder. Plattformar för CloseAir Support symboliserades under 80- och 90-talet av tungt beväpnade och särskilt anpassade flygplanoch helikoptrar som verkade i nära anslutning till markförbandens strid. Idag representeras dessaplattformar av andra flygsystem som sedan tidigare är utvecklade utifrån andra kravprofiler. Dennaobservation ligger till grund för undersökningen och formulerar därmed uppsatsens problem.Har innebörden av konceptet Close Air Support på senare tid förändrats och på så vis öppnat förandra typer av flygsystem att utöva detta koncept?Uppsatsens syfte är att undersöka hur Close Air Support tillämpats under tre moderna operationer föratt därmed finna orsaker till hur konceptet utvecklats till vad det representerar idag. Dessutom syftaruppsatsen till att klarlägga begreppets innebörd och därmed bidra med kunskap inom konceptet förClose Air Support.Undersökningen analyserar Close Air Support historiska ursprung och teorierna bakom kombineradevapen. Denna analys lägger grunden till den fallstudie som omfattar tre militära operationergenomförda efter 1990. Studien fokuseras mot samordning, plattformar och operativ och taktisk effekt.Avslutande diskussion påvisar att samordning av Close Air Support tillämpats olika under de studeradeoperationerna. De förutsättningar som råder för dagens konflikter möjliggör att användningsområdenför olika vapensystem kan utökas. Detta är en av förklaringarna till varför andra typer avstridsflygsystem idag utnyttjas för Close Air Support. Studien har visat att CAS som koncept inteförändrats. Däremot har Close Air Support tillämpats olika beroende på de operativa förutsättningarnasom rådde inför respektive operationUppsatsen föreslår tre områden inom ämnet som kan vara föremål för djupare analys. / The Swedish Armed Forces are transforming to be able to conduct military operations in today’sstandard conflicts. To meet the demands that the new type of conflict represents the transformationrequires a development of new doctrines and tactical manuals. .Developments of new weapon systems are proportionately much more expensive than conceptualdevelopments. The armed forces’ combat capability must be adapted to existing military technologicalconditions. During the 1980s and 1990s Close Air Support aircrafts were represented by heavily armedand armoured fixed- and rotary-wing aircrafts which carried out CAS missions in close proximity tofriendly forces. These CAS platforms are today, more or less, represented by traditional fighter andstriker aircrafts. This observation will form the basis of this research and thereby formulate thescientific question.Has the significance of Close Air Support been changed and is it therefore made it possible to useother combat aircrafts for Close Air Support missions?The purpose of this thesis is to examine how Close Air Support has been put in practise in threemodern operations and to ascertain how this has developed the concept to what it is today.Furthermore the thesis will also clarify the significance of the concept and thereby contribute withknowledge to the concept of Close Air Support.The research will analyze the concept’s historical origin and the theory behind combined arms. Thisanalysis will form the basis for the following case studies, which comprise three military operationscarried out after 1990. The research will focus on coordination, platforms and operational and tacticaleffects.The final discussion will show that coordination of CAS has been executed differently during the threestudied operations. Today’s conflicts make it possible to use weapon systems in an extended role. Thiswill explain why different combat aircraft could be used in a CAS role. The research shows that theCAS concept hasn’t changed. However, CAS has been performed in different ways depending on theoperational circumstances within each operation.The thesis suggests three new research areas within the subject that could be appropriate for furtherexaminations. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08