Manöverkrigsföring är ett tillvägagångssätt för att undvika motståndarens starkare sida och angripa dess svaga, för att jämna ut styrkeförhållandena på slagfältet. B H Liddell Hart har sammanfattat detta i sin teori om den indirekta och direkta anfallet. I detta arbete har författaren prövat denna teori på IT-krigsföringen. Genom en kvalitativ textanalys har en teoriprövande undersökning genomförts med syftet att granska den svenska militärstrategiska doktrinen. Undersökningen har använt sig av tre olika analysenheter att pröva teorin på. Författaren konstaterade efter sin analys av resultatet att IT-system har starka och svaga sidor som går att angripa med den indirekta och direkta metoden. Författaren anser att en DDOS-attack är att klassa som en direkt metod medan användandet av malware är exempel på nyttjandet av den indirekta metoden. Det finns undantag på vissa punkter. Bland annat så är manöverförmågan reducerad för att genomföra ett indirekt anfall mot ett system, vilket går emot manöverkrigsföringens filosofi; hastighet och rörelse skapar utrymme för att slå mot motståndarens svagare sida. De väsentligaste slutsatserna stämmer överens med teorin. Det är möjligt att ”nöta ner” sin motståndare samt slå mot dennes svaga sida, med IT-krigsföring.

<p>En av huvuddelarna i manöverkrigföringen, som Försvarsmakten nyttjar, är indirekt och direkt metod. Men då Sverige inte har varit i krig på väldigt länge så beslöt jag att skriva denna uppsats i syfte att skapa ett underlag för en ökad förståelse för nyttjandet av indirekt och direkt metod vid manöverkrigföring. För att göra detta så försökte jag svara på följande fråga:</p><ul><li>Hur ser fördelningen mellan indirekt och direkt metod ut vid flyginsatser i krig under 1990-talet?</li></ul><p>För att få ett svar på frågan så gjorde jag en fallstudie på Operation Desert Storm där jag först analyserade vilken metod de allierade styrkorna använde mot de olika anfallsmålen. Efter detta gjorde jag en undersökning i hur många anfall och uppdrag som genomfördes mot varje mål. Resultaten visade bland annat att även om de flesta målen var kritiska sårbarheter, där indirekt metod nyttjades, så gjordes de flesta anfallen med direkt metod.</p> / <p>A fundamental part of the manoeuvre warfare, which the Swedish Armed Forces use, is indirect and direct approach. But since Sweden has not been in a war for a long time I decided to write this essay with the purpose to create a basis of further understanding of how to use indirect and direct approach during manoeuvre warfare. To do this I have tried to answer the following question:</p><ul><li>How are the indirect and direct approach divided in air raids in wars during the 1990s?</li></ul><p>To answer this question I made a case study on Operation Desert Storm, where I first analysed which approach the allied forces used on the different targets. After that I made a research on how many attacks and missions they made on each target. The results showed among others that even though most of the targets were critical vulnerabilities, on which the indirect approach was used, the most part of the attacks were made using the direct approach.</p>

En av huvuddelarna i manöverkrigföringen, som Försvarsmakten nyttjar, är indirekt och direkt metod. Men då Sverige inte har varit i krig på väldigt länge så beslöt jag att skriva denna uppsats i syfte att skapa ett underlag för en ökad förståelse för nyttjandet av indirekt och direkt metod vid manöverkrigföring. För att göra detta så försökte jag svara på följande fråga: Hur ser fördelningen mellan indirekt och direkt metod ut vid flyginsatser i krig under 1990-talet? För att få ett svar på frågan så gjorde jag en fallstudie på Operation Desert Storm där jag först analyserade vilken metod de allierade styrkorna använde mot de olika anfallsmålen. Efter detta gjorde jag en undersökning i hur många anfall och uppdrag som genomfördes mot varje mål. Resultaten visade bland annat att även om de flesta målen var kritiska sårbarheter, där indirekt metod nyttjades, så gjordes de flesta anfallen med direkt metod. / A fundamental part of the manoeuvre warfare, which the Swedish Armed Forces use, is indirect and direct approach. But since Sweden has not been in a war for a long time I decided to write this essay with the purpose to create a basis of further understanding of how to use indirect and direct approach during manoeuvre warfare. To do this I have tried to answer the following question: How are the indirect and direct approach divided in air raids in wars during the 1990s? To answer this question I made a case study on Operation Desert Storm, where I first analysed which approach the allied forces used on the different targets. After that I made a research on how many attacks and missions they made on each target. The results showed among others that even though most of the targets were critical vulnerabilities, on which the indirect approach was used, the most part of the attacks were made using the direct approach.

På uppdrag från Umeå Energi AB ska två av deras rostereldade värmepannor (panna 6 och 7) undersökas med avseende på pannverkningsgraden. Umeå Energi genomför i dagsläget månadsvisa kontroller av pannverkningsgraden beräknade med den direkta metoden. Denna beräkningsmetod är dessvärre ganska otillförlitlig, vilket medför att en noggrannare undersökning av pannverkningsgraden krävs. Av denna anledning så beräknades pannverkningsgraden med den indirekta beräkningsmetoden, vilket resulterade i ett mer tillförlitligt resultat där även pannans förlustfaktorer bestämdes. Pannverkningsgraden beräknades och analyserades med hänsyn till de ingående förlustfaktorerna vid samma nyttiga effekt för båda pannorna. För att genomföra detta arbete så undersöktes först de rådande standarderna inom området, detta för att välja ut den mest lämpliga standarden för detta arbete beträffande kriterier och viktiga beräkningsfaktorer. De viktigaste provtagningarna och analyserna som dessa standarder berörde gällde bränsle, aska och rökgaser. För att genomföra alla provtagningar skapades ett provtagningsschema. Provtagningarna genomfördes på båda pannorna vid två olika provtagningstillfällen, därefter skickades proverna på analys och pannverkningsgraden kunde sedan beräknas.Resultatet som detta arbete resulterade i är att panna 6 har något högre pannverkningsgrad än panna 7, 89,3 respektive 82,8 %. Detta medför att förlustfaktorerna står för 10,7 samt 17,2 % för panna 6 respektive panna 7, där den överlägset största förlustfaktorn är rökgasförlusterna. Denna förlustfaktor beror till stor del på rökgasernas temperatur och fukthalt. Rökgasförlusterna uppgår till 9,5 samt 16,3 % på panna 6 respektive panna 7. Därefter i storleksordningen kommer askförlusterna för panna 6 (0,8 %) och värmeförlusterna för panna 7 (0,5 %). Både värmeförlusterna och askförlusterna för panna 6 respektive panna 7 uppgår till en förlustfaktor på 0,3 %. Den minsta förlustfaktorn är oförbränt i gasfas (CO) som ligger mellan 0–0,1 % för panna 6 och panna 7, detta tyder på låga halter av kolmonoxid och oförbränt i rökgaserna.De effektiviseringsförslag som detta arbete ledde fram till var att minska fukthalten och temperaturen på de utgående rökgaserna, detta genom att installera en rökgaskondenseringsanläggning som sänker rökgastemperaturen ytterligare och kondenserar ut mer fukt från rökgaserna. Detta realiseras genom att sänka kondensattemperaturen i rökgaskondenseringsanläggningen antingen genom lägre returledningstemperatur på fjärrvärmen som värmeväxlas mot kondensatet eller via en värmepump placerad mellan fjärrvärmereturen och kondensatet som arbetar med en lägre drifttemperatur än fjärrvärmen. Ett annat effektiviseringsförslag är att förbättra bränslehanteringen genom att torka bränslet innan de matas in i pannan. Slutligen skulle också en mer frekvent uppföljning av bränsleparametrar såsom värmevärde vara ett möjligt effektiviseringsförslag. Alla dessa förslag kräver dessvärre en ekonomisk och tekniskt utredning för att avgöra om dessa effektiviseringsförslag är ekonomiskt försvarbara samt tekniskt genomförbara. / On behalf of Umeå Energi AB, two of their grate fired heating boilers (boiler 6 and 7) was evaluated with respect to boiler efficiency. Currently these boiler efficiency calculations is carried out monthly by the input-output method. This calculation method is unfortunately rather unreliable, which means that a more exact examination of the boiler efficiency is required. For this reason, the boiler efficiency was calculated using the energy balance method, which gives more reliable results and also evaluates the boiler losses. Boiler efficiency was calculated and analysed with respect to the boiler losses at approximately the same useful effect for both the boilers.To perform this work the leading standards in the field were examined, which was done in order to evaluate the most appropriate standard with regard to criteria and important calculation factors. The most important samples and analyses that these standards was concerned with was fuel, ash and flue gas. To conduct all sampling, a sampling plan was created. All samplings was performed on both boilers at two sampling occasions, the samples were then sent for analysis and the boiler efficiency could then be calculated.The result from this work shows that boiler 6 has slightly higher boiler efficiency than boiler 7, 89.3 and 82.8% respectively. As a result, the boiler losses total up to 10.7 and 17.2% for boiler 6 and 7 respectively, where the flue gas losses constitutes the largest losses. The flue gas losses depends largely on the temperature of the flue gases and the moisture content. Flue gas losses sums up to 9.5 and 16.3% on boiler 6 and 7 respectively. The second largest boiler loss is ash losses on boiler 6 which sums up to 0.8% and heat losses on boiler 7 which sums up to 0.5%. The heat losses on boiler 6 and the ash losses on boiler 7 both sums up to a boiler loss of 0.3 %. The smallest loss factor is unburned in gas phase (CO) and is between 0–0.1% for boiler 6 and boiler 7, this suggests low levels of carbon monoxide and unburned in flue gases.The efficiency proposals this work resulted in was to reduce the moisture content and temperature of the outgoing flue gases, this by installing a flue gas condenser, which lowers the temperature further and condenses out more moisture from the flue gases. This is realized by reducing the flue gas condensate temperature either through lowering district heating return temperature which exchange heat with the flue gas condensate or through a heat pump that is placed between the district heating return and flue gas condensate which operates at a lower temperature than the district heating. Another efficiency proposals is to improve the fuel handling by drying the fuel before being fed into the furnace. Finally, also a more frequent follow up of the fuel parameters such as calorific value would be a possible efficiency proposal. All of these proposals require unfortunately economic and technical investigation to determine whether these efficiency proposals are economically viable and technically feasible.

No description available.

No description available.