<p>Enligt årsredovisningslagen ska vissa företag presentera en kassaflödesanalysrapport i sin årsredovisning. Analysens utformning finns numera reglerad i den nya förordningen IAS7. Syftet med kassaflödesanalysen är att den ska redogöra ett företags faktiska penningflöden. Följande information borde minst sagt vara relevant hos bankerna vid sin kreditbedömning. Av denna anledning var det intressant för oss att undersöka området.</p><p>Syftet med vår undersökning är att skapa en helhetsbild över kassaflödesanalysens verkliga betydelse hos bankerna. Därför har vi i uppsatsen studerat närmare på utsträckningen av kassaflödesanalysens användning under kreditgivningsprocessen. Vi har även kontrollerat om lag har tillkommit som konsekvens av ett behov från marknaden, eller om användarna av kassaflödesanalysen blivit tvungna att anpassa sig till lagen.</p><p>Efter en analys av tre banker i Karlstad kan vi påstå att kassaflödesanalysens användning har ökat vid kreditbedömning. Bankerna menar att kassaflödesanalysen är ett utmärkt verktyg som visar företags återbetalningsförmåga, vilket är den grundläggande faktorn vid kreditbeslut.</p><p>Dock upptäckte vi att den teoretiska kunskapen om kassaflödesanalysen sakandes hos bankerna av olika anledningar.</p>

Enligt årsredovisningslagen ska vissa företag presentera en kassaflödesanalysrapport i sin årsredovisning. Analysens utformning finns numera reglerad i den nya förordningen IAS7. Syftet med kassaflödesanalysen är att den ska redogöra ett företags faktiska penningflöden. Följande information borde minst sagt vara relevant hos bankerna vid sin kreditbedömning. Av denna anledning var det intressant för oss att undersöka området. Syftet med vår undersökning är att skapa en helhetsbild över kassaflödesanalysens verkliga betydelse hos bankerna. Därför har vi i uppsatsen studerat närmare på utsträckningen av kassaflödesanalysens användning under kreditgivningsprocessen. Vi har även kontrollerat om lag har tillkommit som konsekvens av ett behov från marknaden, eller om användarna av kassaflödesanalysen blivit tvungna att anpassa sig till lagen. Efter en analys av tre banker i Karlstad kan vi påstå att kassaflödesanalysens användning har ökat vid kreditbedömning. Bankerna menar att kassaflödesanalysen är ett utmärkt verktyg som visar företags återbetalningsförmåga, vilket är den grundläggande faktorn vid kreditbeslut. Dock upptäckte vi att den teoretiska kunskapen om kassaflödesanalysen sakandes hos bankerna av olika anledningar.

Bakgrund: Av jordens befolkning bor cirka 85 procent i tillväxt- och utvecklingsländer. Det är också i dessa länder som tillväxten framöver antas bli som störst. Globaliseringen har lett till att pengar idag överförs mellan länder snabbare än någonsin tidigare och Svenska direktinvesteringar utomlands har under de senaste decennierna ökat kraftigt. Direktinvesteringarna beror till stor del på företagsförvärv av redan existerande företag då det idag är vanligare att företag växer genom förvärv än genom etablering av en helt ny verksamhet. Vid företagsförvärv på tillväxtmarknader finns det många möjliga värderingsmodeller som man kan använda sig utav, dock råder det delade meningar bland akademiker, kapitalplacerare och representanter från industrin om vilka modeller som är lämpligast. Syfte: Syftet med studien är att, ur ett fundamentalvärderingsperspektiv, belysa svårigheterna som svenska företag står inför vid förvärv på tillväxtmarknader samt redogöra för hur dessa hanteras praktiskt. Vidare är syftet att undersöka och förstå hur de praktiskt använda metoderna eventuellt skiljer sig ifrån rådande teoribildning. Genomförande: För att kunna besvara syftet med uppsatsen samt dess frågeställningar har en kvalitativ metod använts eftersom ämnet är tämligen komplext och eftersom det är en redogörande studie. Slutsats: Slutsatsen är att de vanligaste svårigheter som företagen står inför är kopplade till den externa och ickepåverkbara marknadsrisken men att det i teorin finns flera sätt att hantera detta. I praktiken är dessa lösningar emellertid sällan använda.

Inledning Anläggarna i Kalmar AB är ett småföretag inom mark- och anläggningsbranschen som vill utvecklas och skapa en bättre lönsamhet. De är 18 anställda i aktiebolaget varav tre ingår i ledningen, en är administratör- och ekonomiansvarig och de resterande 14 är anläggningsarbetare. De arbetar idag centraliserat och ledningen är det beslutsfattande organet. Syftet med uppsatsen är att undersöka lönsamheten i Anläggarna och utifrån analysen ge konkreta förslag på hur de och andra liknande företag kan förbättra lönsamheten genom en förändrad verksamhetsstyrning. Utifrån analyser av ekonomiska nyckeltal, kassaflöden och verksamhetens struktur har förslag på förändringar tagits fram. Syfte Att genom granskning av ett småföretag inom mark- och anläggningsbranschen finna förbättringsmöjligheter för att öka lönsamheten. Syftet är att småföretag ska kunna ta stöd av uppsatsen för att utveckla sin verksamhetsstyrning. Metod Arbetet är utfört genom både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, både intervjuer och insamling av data utifrån ekonomiska rapporter har använts för att kunna göra en sammanställning till analys och slutsats. Vi har studerat ett fall, Anläggarnas lönsamhet, och det kan liknas vid en aktionsforskning. Slutsats Den slutsats som framkommer är att småföretag kan använda en decentraliserad verksamhetsstyrning för att öka effektiviteten genom snabbare beslutsvägar. Dessutom frigörs tid för ledningen som kan fokusera på lönsamheten i företaget. Aktuella förändringsmöjligheter för Anläggarna anser vi vara att öka lönsamheten genom att börja arbeta med budget för att få en tydlig bild av budgetmålen och de verkliga utfallen i verksamheten. Genom att ställa upp en budget kan företaget göras medvetna på vilka kostnader de har och därigenom aktivt arbeta för att sänka dem. De bör också undersöka möjligheten att öka priserna för att öka den finansiella marginalen på projekten.

Datum: 3 juni, 2014 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi FÖA400, 15 hp. Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST,Mälardalens högskola Författare: Oscar Johannesson Joachim Karlsson12 augusti 1991 25 juli 1991 Titel: Kassaflödesanalysen - ett tillämpningsbart mätverktyg i kreditbedömningsprocessen? Handledare: Leif Carlsson Nyckelord: Kassaflöde, Kassaflödesanalys, Periodiserad redovisning, Direkt kassaflöde, Indirekt Kassaflöde, Kreditgivare, Banklån, Intressentteorin Frågeställning: Hur används kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar medför kassaflödesanalysen som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen? Påverkar företagens storlek tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen? Syfte: Studien syftar till att undersöka hur kassaflödesanalysen tillämpas som beslutsmaterial i kreditbedömningsprocessen, samt att klargöra för de fördelar och nackdelar som kassaflödesanalys medför som beslutsmaterial i jämförelse med den periodiserade redovisningen. Vidare syftar studien till att undersöka om företagens storlek påverkar tillämpningen av kassaflödesanalysen i kreditbedömningsprocessen. Metod: Studien använder genomgående en deduktiv metod med ett deskriptivt tillvägagångssätt. En kvalitativ empiriinsamling utförs baserad på 6 intervjuer och det insamlade materialet jämförs sedan med insamlade teori. Slutsats: I studien visade det sig att kassaflödesanalysen främst används som ett komplement till den periodiserade redovisningen. Vidare visade studien på att helheten bedömdes i kassaflödesanalysen och inga specifika nyckeltal kontrollerades. Fördelarna med kassaflödesanalysen ansågs vara att det bidrog till att det lättare gick att utläsa varifrån företagets kassaflöde generats. Vidare ansågs kassaflödesanalysen vara mer lätthanterlig och överskådlig än den periodiserade redovisningen. Kassaflödesanalysen ansågs ha olika inverkan i bankernas kreditbedömningsprocess beroende av företagets storlek och etablering.

<p>Bakgrund: Penningflöden är, till skillnad från redovisat resultat, svåra att manipulera och därmed relevanta att redovisa. Redovisningsrådet har inför 1999 kommit med en ny rekommendation, RR 7:98, beträffande kassaflödesanalyser. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för kassaflödesanalyser och traditionella finansieringsanalyser genom att studera deras framtagande, informationsinnehåll och användningsområde. </p><p>Genomförande: Vi behandlar teorier,principer, tekniker och regler om finansieringsanalyser. Vi har även undersökt attityder till finansieringsanalyser hos svenska börsnoterade banker och skogsbolag samt analytikers åsikter om finansieringsanalyser i dessa branscher. </p><p>Resultat: I skogsbranschen är finansieringsanalysen av central betydelse. Däremot är de flesta intressenter eniga om att finansieringsanalyser inte är relevanta för banker. Bankerna är dock tvungna att börja upprätta finansieringsanalys p g a en lagändring. Nästan alla bolag kommer att följa RR 7:98, vilket ökar jämförbarheten mellan bolag nationellt och internationellt, eftersom RR 7:98 ansluter till ett internationellt synsätt.</p>

<p>Bakgrund: Vid konkurser går stora värden till spillo och externa intressenter gör förluster. Genom att så snabbt som möjligt få rättvisande information om bolagets ställning kan externa intressenter vidta åtgärder för att undvika förluster. Vid bedömning av ett företags finansiella utveckling räcker det inte med att enbart studera redovisat resultat utan det är även viktigt att använda en uppställning som visar företagets finansiella flöden. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det med hjälp av information från finansieringsanalysen går att förutse en konkurs. </p><p>Genomförande: I undersökningen har 10 konkursbolagjämförts med 10 överlevande bolag i ett försök att finna skillnader mellan dessa med avseende på nyckeltal som tagits fram från finansieringsanalysen och balans- och resultaträkningen. </p><p>Resultat: Information från finansieringsanalysen har visat sig vara användbar vid konkursförutsägelse men den är dock underlägsen information från balans- och resultaträkningen som på ett säkrare sätt kan särskilja konkursbolag från överlevande bolag.</p>

<p>Bakgrund: Vissa företag skall enligt årsredovisningslagen bifoga en kassaflödesanalys i sin årsredovisning för att redovisa företagets likviditetsförändring under perioden. De företag som upprättar en kassaflödesanalys följer Redovisningsrådets rekommendation, som till största del är en översättning av IASCs "Cash Flow Statements". Detta innebär att den svenska rekommendationen är harmoniserad mot internationell standard. Kassaflödesanalysen kan användas internt av företaget för att få kontroll över de likvida medel som strömmar in och ut ur företages verksamhet. Även andra intressenter, såsom investerare och långivare, kan vara intresserade av företages finansiella situation, eftersom de vill beräkna lönsamheten samt studera företagets förmåga att betala sina skulder. </p><p>Syfte: I vilket syfte upprättas en kassaflödesanalys och om denna analys upprättas hur används den som ett styrmedel av företagen. Vi vill även undersöka orsaken till varför företagen använder den indirekta eller direkta metoden vid redovisning av kassaflöden. </p><p>Genomförande: I denna uppsats består vår primärdata av intervjuer med sammanlagt tio personer på sju olika företag och vi har valt att intervjua moderbolaget i dessa koncerner. Tre besöksintervjuer med BT, Cloetta och IFS, två intervjuer via e-post med Skandia samt tre telefonintervjuer med Föreningssparbanken, Electrolux och Arla. </p><p>Resultat: Vi har i vår studie uppmärksammat att de flesta företag använder sig av bådeen intern och en extern kassaflödesanalys. Den externa analysen är den som bifogas i årsredovisningen och den används mycket sparsamt eller inte alls för intern styrning, medan den interna används i den löpande redovisningen och jämställs ofta med en likviditetsbudget. De undersökta företagen använder sig av den indirekta metoden vid upprättandet av kassaflödesanalysen och detta beror främst på att ekonomisystemet ej är uppbyggt på in- och utbetalning vilket innebär att tillämpningen av direkt metod skulle bli alltför tidskrävande. Den indirekta metoden visar också en tydlig koppling mellan redovisat resultat och kassaflödet.</p>

Bakgrund: Vid konkurser går stora värden till spillo och externa intressenter gör förluster. Genom att så snabbt som möjligt få rättvisande information om bolagets ställning kan externa intressenter vidta åtgärder för att undvika förluster. Vid bedömning av ett företags finansiella utveckling räcker det inte med att enbart studera redovisat resultat utan det är även viktigt att använda en uppställning som visar företagets finansiella flöden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det med hjälp av information från finansieringsanalysen går att förutse en konkurs. Genomförande: I undersökningen har 10 konkursbolagjämförts med 10 överlevande bolag i ett försök att finna skillnader mellan dessa med avseende på nyckeltal som tagits fram från finansieringsanalysen och balans- och resultaträkningen. Resultat: Information från finansieringsanalysen har visat sig vara användbar vid konkursförutsägelse men den är dock underlägsen information från balans- och resultaträkningen som på ett säkrare sätt kan särskilja konkursbolag från överlevande bolag.

Bakgrund: Vissa företag skall enligt årsredovisningslagen bifoga en kassaflödesanalys i sin årsredovisning för att redovisa företagets likviditetsförändring under perioden. De företag som upprättar en kassaflödesanalys följer Redovisningsrådets rekommendation, som till största del är en översättning av IASCs "Cash Flow Statements". Detta innebär att den svenska rekommendationen är harmoniserad mot internationell standard. Kassaflödesanalysen kan användas internt av företaget för att få kontroll över de likvida medel som strömmar in och ut ur företages verksamhet. Även andra intressenter, såsom investerare och långivare, kan vara intresserade av företages finansiella situation, eftersom de vill beräkna lönsamheten samt studera företagets förmåga att betala sina skulder. Syfte: I vilket syfte upprättas en kassaflödesanalys och om denna analys upprättas hur används den som ett styrmedel av företagen. Vi vill även undersöka orsaken till varför företagen använder den indirekta eller direkta metoden vid redovisning av kassaflöden. Genomförande: I denna uppsats består vår primärdata av intervjuer med sammanlagt tio personer på sju olika företag och vi har valt att intervjua moderbolaget i dessa koncerner. Tre besöksintervjuer med BT, Cloetta och IFS, två intervjuer via e-post med Skandia samt tre telefonintervjuer med Föreningssparbanken, Electrolux och Arla. Resultat: Vi har i vår studie uppmärksammat att de flesta företag använder sig av bådeen intern och en extern kassaflödesanalys. Den externa analysen är den som bifogas i årsredovisningen och den används mycket sparsamt eller inte alls för intern styrning, medan den interna används i den löpande redovisningen och jämställs ofta med en likviditetsbudget. De undersökta företagen använder sig av den indirekta metoden vid upprättandet av kassaflödesanalysen och detta beror främst på att ekonomisystemet ej är uppbyggt på in- och utbetalning vilket innebär att tillämpningen av direkt metod skulle bli alltför tidskrävande. Den indirekta metoden visar också en tydlig koppling mellan redovisat resultat och kassaflödet.