Bakgrund och problemdiskussion: Det balanserade styrkortet Kaplan och Norton tog fram i början på 1990-talet är idag ett väl beprövat verktyg inom verksamhetsstyrningen i större företag. Det råder dock delade meningar om hur väl det lämpar sig att använda balanserat styrkort i små och medelstora företag. Utbudet av studier inom detta område är begränsat men den tidigare forskning som finns visar att användandet av balanserat styrkort i små och medelstora företag är lågt. Arbete med nyckeltal är däremot relativt vanligt och i vissa undersökningar kan vi hitta att arbetet påminner om ett balanserat styrkort men att företagen, eftersom de inte känner till begreppet, inte kallar det just balanserat styrkort.   Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur SMF-företag arbetar med nyckeltal kopplade till det balanserade styrkortets fyra perspektiv. Vi ska också undersöka hur kopplingen till företagets strategi ser ut och om deras arbetssätt kan relateras till ett balanserat styrkort. Det gör vi genom at besvara frågan: Hur arbetar SMF-företag med nyckeltal och strategi relaterat till balanserat styrkort?   Metod: Undersökningen är utförd med en kvalitativ ansats. Vi har utfört intervjuer med tre företag som definieras som små och medelstora. Intervjuerna har behandlat nyckeltal inom det balanserade styrkortets fyra perspektiv och hur kopplingen mellan nyckeltalen och företagens strategier ut. Ett viktigt beslut var att utelämna ”balanserat styrkort” som begrepp och istället fokusera på innehållet i det. Det gjordes för att minska osäkerheten hos respondenterna som kan bli av att använda för mycket teoretiska begrepp i den praktiska verklighet företagen befinner sig i.   Slutsats: Undersökningen visar att inget av företagen arbetar med balanserat styrkort. De arbetade också i mycket liten utsträckning med nyckeltal inom det balanserade styrkortets fyra perspektiv och en formaliserad strategi saknades i två av företagen. Det var inte heller möjligt att relatera företagens arbete till balanserat styrkort. Det berodde på att strategin inte var tillräckligt formaliserad samt att inget av företagen använde nyckeltal inom lärandeperspektivet. Andra viktiga slutsatser var också att en misstro fanns, från ledningen i samtliga företag, mot att arbeta med nyckeltal i större utsträckning samt att behovet av formaliserad verksamhetsstyrning upplevs som mindre.

Inledning Anläggarna i Kalmar AB är ett småföretag inom mark- och anläggningsbranschen som vill utvecklas och skapa en bättre lönsamhet. De är 18 anställda i aktiebolaget varav tre ingår i ledningen, en är administratör- och ekonomiansvarig och de resterande 14 är anläggningsarbetare. De arbetar idag centraliserat och ledningen är det beslutsfattande organet. Syftet med uppsatsen är att undersöka lönsamheten i Anläggarna och utifrån analysen ge konkreta förslag på hur de och andra liknande företag kan förbättra lönsamheten genom en förändrad verksamhetsstyrning. Utifrån analyser av ekonomiska nyckeltal, kassaflöden och verksamhetens struktur har förslag på förändringar tagits fram. Syfte Att genom granskning av ett småföretag inom mark- och anläggningsbranschen finna förbättringsmöjligheter för att öka lönsamheten. Syftet är att småföretag ska kunna ta stöd av uppsatsen för att utveckla sin verksamhetsstyrning. Metod Arbetet är utfört genom både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, både intervjuer och insamling av data utifrån ekonomiska rapporter har använts för att kunna göra en sammanställning till analys och slutsats. Vi har studerat ett fall, Anläggarnas lönsamhet, och det kan liknas vid en aktionsforskning. Slutsats Den slutsats som framkommer är att småföretag kan använda en decentraliserad verksamhetsstyrning för att öka effektiviteten genom snabbare beslutsvägar. Dessutom frigörs tid för ledningen som kan fokusera på lönsamheten i företaget. Aktuella förändringsmöjligheter för Anläggarna anser vi vara att öka lönsamheten genom att börja arbeta med budget för att få en tydlig bild av budgetmålen och de verkliga utfallen i verksamheten. Genom att ställa upp en budget kan företaget göras medvetna på vilka kostnader de har och därigenom aktivt arbeta för att sänka dem. De bör också undersöka möjligheten att öka priserna för att öka den finansiella marginalen på projekten.

Tidigare forskning inom verksamhetsstyrning har fokuserat mestadels på finansiell drivna företag med hierarkisk styrning. Där den grundläggande tanken till verksamhetsstyrningen kommer från David Otleys ramverk från 1999 men har senare utvecklas. Med bland annat mer tydlighet i kommunikation och styrning mellan ledning och anställda. Det teoretiska ramverket som har används är Borys &amp; Adlers ramverk från 1996 om möjliggörande och tvingande kontroll och som innehåller fyra attribut: reparation, intern transparens, global transparens och flexibilitet.  Den datan som samlades in är insamlad med hjälp av semistrukturerade intervjuer med lärare som jobbar på grundskolor eller gymnasieskolor i syfte att ge inblick i hur de upplever verksamhetsstyrning. Lärarna kände att de fick lösa mång problem som uppstår självständigt och endast ifall det var något större och som inte lärarna enskilt kunde lösa så kopplades andra resurser och chefer in som stöd. Lärarna var autonoma i deras egna arbete och tyckte att kompetensutveckling bidrog till kunskaper som gynnade dem i deras yrkesutövning och därmed den interna transparensen. Lärarna hade även en organisationskännedom i form av samspel med kollegor med till exempel planering av ämnesöverskridande uppgifter. Det fanns även en möjliggörande flexibilitet i lärarnas arbete. / Earlier research within Management Control systems had focused on mostly the financially controlled companies with typical hierarchical guidance. There the main research thought about this type of management control or performance control system is coming from David Otley´s framework from 1999 but the framework has been further developed by him and other researchers. With, among other things, more clarity in communication and control between management and employees. The theoretical framework that has been used under this thesis research is Borys &amp; Adlers framework from 1996 about enable and coercive control which includes four different attributes which are: repair, internal transparency, global transparency, and flexibility. The data was collected in semi-structured interviews with teachers that work at primary or secondary schools with the purpose of achieving insight into how they feel about the performance management control. The teachers felt that they needed to solve many of the problems that appeared by themself  and only if the problem was too big or complex for them alone did they take help of other resources or the school management at the schools for support. The teachers were autonomous in their work and thought that competence development contributed to the knowledge that benefited them in their professional practice and therefore contributed to internal transparency. The teachers also had organizational knowledge in terms of interaction with their colleagues with, for example, the planning of cross-disciplinary courses. There was also enabling flexibility in the teachers' work. / <p>Arbetet skickades in till examinator 13/1-2022.</p><p></p>