• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Framställning och tillämpning av prestationsmått: för- och nackdelar

Melki, Gabriel, Eren, William January 2014 (has links)
Prestationsmätning är ett verktyg som syftar till att mäta hur effektivt organisationer presterar (Verweire & Van Den Berghe 2004). Det fastställer och visar på organisationers förmåga att åstadkomma sina mål (Sinclair & Zairi 1995). Samtidigt som prestationsmätning är positivt utifrån flera aspekter, medför det även problem (Eisenkopf 2009). Därmed är det viktigt att bilda sig en uppfattning om vilka för- och nackdelar som prestationsmätning eventuellt kan innebära. Avhandlingen är en fallstudie som genomförts på uppdrag av Scania, vars mät- och logistikavdelning UTPM i Södertälje övervägde implementering av prestationsmätning och önskade därmed få kännedom om vilka för- och nackdelar det eventuellt kunde medföra. I och med det avsåg studien att framställa verksamhetsspecifika prestationsmått för avdelningen och reflektera kring potentiella för- och nackdelar med anknytning till respektive prestationsmått samt prestationsmätning generellt. Processkartläggning av UTPMs processer utfördes i syftet att underlätta framställningen av prestationsmått (Damelio 2011). Vidare användes Cedergrens (2011) modell som anger hur prestationsmått utformas steg för steg. För att skildra respektive prestationsmåtts väsentlighet och användning tillämpades Parmenters (2010) klassificering av prestationsmått. Slutligen tillämpades balanced scorecard som verktyg för avstämning mot att det utformats prestationsmått med hänsyn till olika perspektiv; samt för att beskriva prestationsmåttens orsakskedja (Kaplan & Norton 1999). Totalt sett framställdes 27 verksamhetsspecifika prestationsmått. Varav 12 styck ansågs vara väsentligast för UTPM. Beroende på prestationsmåttet i fråga var för- och nackdelarna olika, det vill säga; olika prestationsmått innebar olika för- och nackdelar. Prestationsmätningens generella för- och nackdelar identifierades och slutsatsen blev att beroende på i vilket sammanhang prestationsmätningen tillämpas, blir för- och nackdelarna olika.
2

Hållbarhetsstyrning inom kommuner : En flerfallstudie av fyra kommuners arbete mot Agenda 2030 / Sustainability management within municipalities : A multiple case study of four municipalities' work towards Agenda 2030

Grubbström, Matilda, San José, Hugo January 2022 (has links)
Bakgrund: Hållbar utveckling är en högaktuell och väsentlig del för den gemensamma framtiden. I Sverige är den kommunala sektorn en av de främsta aktörerna för dess uppfyllelse. Genom appliceringen av Agenda 2030 inom prestationsstyrningen möjliggörs prioritering och utvärdering av de kommunala hållbarhets insatserna.  Syfte: Denna studie tolkar fyra kommuners redogörelse av Agenda 2030 genom att studera hur agendan genomsyrar kommunens vision och styrning. Vidare åskådliggörs kommunernas prestationsstyrning mot Agenda 2030 genom en analys av prestationsmått. Metod: Data insamlades genom dokumentanalyser och semistrukturerade intervjuer.  Slutsats: Agenda 2030 är implementerad efter kommunernas redan befintliga styrning. Tre av fyra kommuner visade en anpassning till agendan, istället för att begränsas till agendans ramar. En av fyra kommuner applicerade agendan generellt i sin vision och redogjorde inte för lokala utmaningar, därmed förblir Agenda 2030 ett värdegrundskoncept inom styrningen. Studien upptäckte vidare att två av fyra kommuner valt att utforma kommunala delmål som förankrats i agendan, vilket gav en djupare förståelse för dess implementering. Måtten varierade kommunerna emellan. En av kommunerna hänvisade till standardiserade mätvärden för agendan medan två andra utformade mätsystem baserat på egna mått hämtade från den gemensamma databasen. Det egna mätsystemet jämför ett antal liknande kommuners data, vilket är mer konkret än förhållningen till databasens stadardierade värden. Det upptäcktes även en brist på prestationsmått för två av agendans sjutton mål, vilket lett tre av fyra kommuner till att utelämna dessa mål eller som i det fjärde fallet utformat egna bedömningar. Kommunernas respondenter uttrycker en avsaknad av specifika prestationsmått i databasen samt svårigheten med mätning av grupper i samhället till följd av regleringar. / Background: Sustainability is essential for a common future. Local municipalities are one of the main actors in Sweden for its fulfilment. The application of Agenda 2030 in Performance Management enables the prioritisation and evaluation of municipal sustainability initiatives. Purpose: The study interprets four reports on Agenda 2030 regarding how the agenda characterises the municipalities' vision and management. Furthermore, the Performance Management towards the agenda is illustrated by an analysis of performance measurements. Method: Data were collected through document analysis and semi-structured interviews. Conclusion: Agenda 2030 is implemented according to the municipalities' already existing management. Three out of four, showed an adaptation, instead of a limitation to the agenda’s framework. One in four municipalities applied an overall vision to the agenda but did not apply it locally, hence the agenda remains as a value​​ based concept in their management. In addition, two out of four municipalities chose to create sub-goals which are anchored to the agenda and provide a deeper understanding of its implementation. The measurements varied between the municipalities. One of them referred to standardised measurement ​​for the agenda, while two others created measurement systems based on specific performance measures. This measurement system compares the data of similar municipalities, which is more tangible than the relation to the database's standardised measures. A lack of performance measurements was found for two of the agenda's seventeen goals, which led the municipalities to omit these goals or to create assessments. The municipalities' expressed a lack of specific performance measurements in the database and the difficulty of measuring groups in society as a result of regulations.
3

Högpresterande arbetssystem (HPWS) : En kartläggning av individuell målsättning, prestationsstyrningsamt välmående på arbetsplatsen

Wikander Ericsson, Johanna January 2022 (has links)
Sammanfattning Bakgrund: High Performance Work Systems (HPWS), kan definieras som ett system av HR praktiker med intention att skapa en miljö som ger de anställda mer ansvar och skapa större organisationsengagemang. Anställda ses och behandlas som värdefulla tillgångar. Det ökade organisationsengagemanget gör i sin tur det möjligt för organisationer att skapa och upprätthålla konkurrensfördelar för att kunna uppnå organisationens mål, de anställdas mål sätts i linje med organisationen vilket gör att alla arbetar åt samma håll. Den största anledningen till att organisationer implementerar HPWS är att öka företagets effektivitet och produktivitet. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga anställdas arbete med individuell målsättning, erfarenhet av prestationsstyrning samt välmående på arbetsplatsen i en HPWS miljö, samt undersöka dess relationer. Metod: En kvantitativ studie utförd på data insamlad via enkäter i Teams Forms från en icke slumpmässig urvalsgrupp bestående av personer med anställning i en organisation med implementerad HPWS. Data har statistiskt analyserats i PSPP och resultaten presenteras i tabeller, figurer med tillhörande deskriptiva text. Resultat: Resultatet visar att anställda i en organisation med implementerat HPWS har en hög grad av självbestämmande, möjlighet att vara med och påverka, de värderar sitt arbete som kompetenshöjande och meningsfullt samt har en god work-life balance. Slutsats: Studies resultat gör det rimligt att anta att HPWS skapar en miljö som har positiv påverkan på den anställdas arbete med individuell målsättning, erfarenhet av prestationsstyrning samt välmående på arbetsplatsen. Resultatet visar även tendenser på skillnader mellan män och kvinnor, där kvinnornas medelvärde är något högre än männens. Baserat på den tendensen, föreslår denna studie att förslag till framtida forskning att undersöka vilka variabler som påverkar kvinnors upplevelse av HPWS positivt. Nyckelord: HPWS (High Performance Work Systems), individuell målsättning, prestationsstyrning, välmående på arbetsplatsen / Abstrakt Bakgrund: Högpresterande arbetssystem kan definieras som ett system av HR-metoder som skapar en miljö i en verksamhet som tillåter en anställd större engagemang och ansvar. Anställda ses och behandlas som värderade tillgångar. Det ökade engagemanget i verksamheten gör det möjligt att skapa och bibehålla konkurrensfördelar tack vare medarbetarnas engagemang för att hjälpa verksamheten att lyckas. Den främsta anledningen till att anta HPWS är att öka företagets effektivitet och produktivitet. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga medarbetares arbete med individuell målformulering, erfarenhet från performance management och deras välbefinnande på jobbet i en HPWS-miljö, samt granska relationerna mellan de tre. Metod: En kvantitativ studie med resultat baserade på statistisk analys utförd i PSPP baserat på data som samlats in via Teams formulär frågeformulär från ett icke-slumpmässigt urval av personer som arbetar i organisationer med implementerad HPWS. Resultatet presenteras i tabeller och figurer med beskrivande text associerad. Resultat: Resultaten från denna studie visar att anställda i en organisation med implementerat HPWS har en hög grad av autonomi, stor möjlighet att påverka beslut, de värdesätter sitt arbete som meningsfullt och kompetenshöjande och har en god balans mellan arbete och privatliv. Slutsats: Resultaten från denna studie gör det rimligt att anta att HPWS skapar en miljö som har en positiv inverkan på medarbetarnas arbete med att sätta individuella mål, erfarenhet av performance management och välbefinnande i arbetet. Resultatet visar tendenser till skillnader mellan män och kvinnor, där kvinnor får högre poäng jämfört med män. Baserat på denna trend är förslaget till ytterligare studier att undersöka vilka variabler i en HPWS-miljö som har en positiv inverkan på kvinnor. Sökord: HPWS (High Performance Work Systems), individuell målsättning, performance management, välbefinnande på jobbet
4

Balanserat styrkort i svenska kommuner : En studie av upplevd användbarhet och användarvänlighet / Balanced scorecard in Swedish municipalities : A study of perceived usefulness and ease of use

Lilja Engström, Caroline, Hoffmann, Marlene January 2016 (has links)
Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur styrkortsanvändning hos svenska kommuner upplevs av involverade chefer, särskilt sett till användbarhet och användarvänlighet. Metod: Denna studie antar ett kvalitativt och tolkningsinriktat synsätt och har en abduktiv ansats. Tillvägagångssättet omfattar en litteraturstudie samt empiri-insamling medelst semistrukturerade intervjuer, vilka sedan växelvis har ställts mot varandra genom en tematiserad analys. Slutsats: Vår slutsats är att styrkortsanvändning hos svenska kommuner uppvisar avsevärd variation, men att styrkorten överlag upplevs som användbara för organisationen; något mindre användbara för den enskilde chefen samt att bristfällig användarvänlighet är vanligt förekommande. Förslag till fortsatt forskning: Se stycke 6.4. Studiens bidrag: Vår studie bidrar med empirisk bekräftelse av att balanserat styrkort upplevs vara ett användbart koncept för kommunal styrning. Vidare påvisar studien att styrkortet främst är praktiskt användbart för organisationen som helhet; sett till den enskilde chefen är användbarheten och användarvänligheten mer begränsad, och förbättringspotentialen upplevs vara stor sett till båda perspektiv. / Aim: The purpose of this study is to create an understanding for how scorecard usage in Swedish local government is perceived by the involved managers, especially in terms of usefulness and ease of use. Method: This study adopts a qualitative and interpretative stance and has an abductive approach. The mode of procedure includes a literature study and collection of empiric material through semistructured interviews, which have then iteratively been positioned versus each other in a thematised analysis. Conclusions: Our conclusions are that scorecard usage in Swedish local government organisations encompasses considerable variation, but that the scorecards in general are perceived as useful for the organisation; somewhat less useful for the individual manager and that inadequate ease of use is commonly occurring. Suggested future research: See paragraph 6.4 below. Contribution of the thesis: Our study contributes with empiric confirmation that the balanced scorecard is perceived to be a suitable concept for Swedish local government management. The study also shows that the scorecard is useful primarily for the organisation as a whole; the usefulness and ease of use seen to the individual manager is more limited, and the potential for improvement is perceived to be considerable seen to both perspectives.
5

Verksamhetsstyrning i utbildningssektorn : Ett möjliggörande och tvingande perspektiv / Performance Management in education sector : An enabeling and coercive perspective

Combler, Johan, Kuylenstierna, Wilhelm, Alkour, Khaled January 2022 (has links)
Tidigare forskning inom verksamhetsstyrning har fokuserat mestadels på finansiell drivna företag med hierarkisk styrning. Där den grundläggande tanken till verksamhetsstyrningen kommer från David Otleys ramverk från 1999 men har senare utvecklas. Med bland annat mer tydlighet i kommunikation och styrning mellan ledning och anställda. Det teoretiska ramverket som har används är Borys &amp; Adlers ramverk från 1996 om möjliggörande och tvingande kontroll och som innehåller fyra attribut: reparation, intern transparens, global transparens och flexibilitet.  Den datan som samlades in är insamlad med hjälp av semistrukturerade intervjuer med lärare som jobbar på grundskolor eller gymnasieskolor i syfte att ge inblick i hur de upplever verksamhetsstyrning. Lärarna kände att de fick lösa mång problem som uppstår självständigt och endast ifall det var något större och som inte lärarna enskilt kunde lösa så kopplades andra resurser och chefer in som stöd. Lärarna var autonoma i deras egna arbete och tyckte att kompetensutveckling bidrog till kunskaper som gynnade dem i deras yrkesutövning och därmed den interna transparensen. Lärarna hade även en organisationskännedom i form av samspel med kollegor med till exempel planering av ämnesöverskridande uppgifter. Det fanns även en möjliggörande flexibilitet i lärarnas arbete. / Earlier research within Management Control systems had focused on mostly the financially controlled companies with typical hierarchical guidance. There the main research thought about this type of management control or performance control system is coming from David Otley´s framework from 1999 but the framework has been further developed by him and other researchers. With, among other things, more clarity in communication and control between management and employees. The theoretical framework that has been used under this thesis research is Borys &amp; Adlers framework from 1996 about enable and coercive control which includes four different attributes which are: repair, internal transparency, global transparency, and flexibility. The data was collected in semi-structured interviews with teachers that work at primary or secondary schools with the purpose of achieving insight into how they feel about the performance management control. The teachers felt that they needed to solve many of the problems that appeared by themself  and only if the problem was too big or complex for them alone did they take help of other resources or the school management at the schools for support. The teachers were autonomous in their work and thought that competence development contributed to the knowledge that benefited them in their professional practice and therefore contributed to internal transparency. The teachers also had organizational knowledge in terms of interaction with their colleagues with, for example, the planning of cross-disciplinary courses. There was also enabling flexibility in the teachers' work. / <p>Arbetet skickades in till examinator 13/1-2022.</p><p></p>

Page generated in 0.1634 seconds