Balanserat styrkort har sedan sin introduktion vidareutvecklats och fått en ny innebörd från det ursprungliga och ses idag mer som ett styrverktyg än ett prestationsmätningsverktyg. Ursprungligen användes styrkort i den privata sektorn men används idag även inom kommunala verksamheter. Det har uppmärksammats att svårigheter kan uppstå vid användningen av balanserat styrkort vilket studeras närmare i denna uppsats. Syftet med studien är att beskriva och förklara hur interna svårigheter i kommunal miljö kan hanteras vid styrkortsanvändning. Detta ledde till följande problemformulering; Hur hanteras svårigheter som kan uppkomma vid användning av balanserat styrkort? Denna studie är kvalitativ och insamlingen av empirisk data har genomförts på två kommunala förvaltningar inom Helsingborgs stad. Genom denna studie har det framkommit att hanteringen av svårigheter är något som det aktivt arbetas med. För att skapa motivation och engagemang hos både medarbetare och chefer är det viktigt att skapa en förståelse för styrkortet på alla nivåer i organisationen samt att uppmuntra till kommunikation, kreativitet, eget ansvar och delaktighet i styrkortsarbetet. En central faktor till att kunna hantera de svårigheter som uppstår är det så kallade styrkortsnätverket som består av experter inom styrkortsanvändningen. En annan viktig faktor är målkedjan vilken skapar en tydlig röd tråd från mål till konkreta handlingar. Denna kan i sin tur reducera bristande motivation och engagemang då varje person inom verksamheten kan se sitt bidrag till de övergripande målen. Vi har även genom studien kommit fram till att ett väl utvecklat och aktuellt tekniskt systemstöd anses vara till stor hjälp för att styrkortsarbetet ska fungera. Detta system motverkar svårigheter som kan finnas i fråga om onödig och inaktuell information. Men för att önskad användning av systemet ska kunna ske krävs att användarna förstår sig på det. Detta har hanterats på så sätt enkelhet är i fokus för att kunna säkerställa optimal användning.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur styrkortsanvändning hos svenska kommuner upplevs av involverade chefer, särskilt sett till användbarhet och användarvänlighet. Metod: Denna studie antar ett kvalitativt och tolkningsinriktat synsätt och har en abduktiv ansats. Tillvägagångssättet omfattar en litteraturstudie samt empiri-insamling medelst semistrukturerade intervjuer, vilka sedan växelvis har ställts mot varandra genom en tematiserad analys. Slutsats: Vår slutsats är att styrkortsanvändning hos svenska kommuner uppvisar avsevärd variation, men att styrkorten överlag upplevs som användbara för organisationen; något mindre användbara för den enskilde chefen samt att bristfällig användarvänlighet är vanligt förekommande. Förslag till fortsatt forskning: Se stycke 6.4. Studiens bidrag: Vår studie bidrar med empirisk bekräftelse av att balanserat styrkort upplevs vara ett användbart koncept för kommunal styrning. Vidare påvisar studien att styrkortet främst är praktiskt användbart för organisationen som helhet; sett till den enskilde chefen är användbarheten och användarvänligheten mer begränsad, och förbättringspotentialen upplevs vara stor sett till båda perspektiv. / Aim: The purpose of this study is to create an understanding for how scorecard usage in Swedish local government is perceived by the involved managers, especially in terms of usefulness and ease of use. Method: This study adopts a qualitative and interpretative stance and has an abductive approach. The mode of procedure includes a literature study and collection of empiric material through semistructured interviews, which have then iteratively been positioned versus each other in a thematised analysis. Conclusions: Our conclusions are that scorecard usage in Swedish local government organisations encompasses considerable variation, but that the scorecards in general are perceived as useful for the organisation; somewhat less useful for the individual manager and that inadequate ease of use is commonly occurring. Suggested future research: See paragraph 6.4 below. Contribution of the thesis: Our study contributes with empiric confirmation that the balanced scorecard is perceived to be a suitable concept for Swedish local government management. The study also shows that the scorecard is useful primarily for the organisation as a whole; the usefulness and ease of use seen to the individual manager is more limited, and the potential for improvement is perceived to be considerable seen to both perspectives.