Syftet med denna uppsats är att problematisera representationen av jämställdhetsintegrering som jämställdhetspolitisk strategi i Malmö stad. Genom att använda oss av diskursanalys som metod har vi undersökt måldokument och årsanalyser producerade av Malmö stad. I vår analys, vilken bestått av sex frågor, har vi funnit mönster i form av fyra olika teman genom vilka vi sorterat vår analys. Vi fann att jämställdhetsintegrering är representerat som något vagt definierat och styrs genom governance. Vidare såg vi att det strukturella perspektivet på jämställdhetspolitik inte reser ner i organisationen vilket leder till en avpolitisering där normativa föreställningar om genus reproduceras genom könsuppdelad statistik. Ytterligare ett fynd är att könsrelaterat våld framställs som något som är valbart att arbeta mot samt särkopplat från jämställdhetsintegrering. Slutligen fann vi att jämställdhetsintegrering framställs som något som är allas ansvar, vilket resulterar i att det inte blir någons ansvar. / The purpose of this study is to problematize the representation of gender mainstreaming in the local government of Malmö stad. Using the method of discourse-analysis we examine annual reports and development plans for gender mainstreaming produced by Malmö stad. Throughout our analysis, consisting of six questions, we found patterns of four themes through which we conducted our analysis. We found that gender mainstreaming is represented as something vaguely defined and governed through governance. We also see that the structural perspective on gender politics fails as the idea travels down in the organization. Leading to a depoliticisation where normative ideas of gender is reproduced through statistics broken down by gender. Another finding is that gender-based violence becomes something optional to work against and unrelated to gender mainstreaming. To conclude we found that gender mainstreaming is represented as something that is supposed to be everyone's responsibility and therefore becomes no one's responsibility.

Erika Sigeback (2015), Mot samma mål - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun (Towards the Same Goal - a Case Study of how a School is guided in a Municipality), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö HögskolaBakgrund: Lärarnas kompetens, engagemang, förväntningar och ledarskap har betydelse för elevernas resultat. På samma sätt spelar rektorn en viktig roll för hur framgångsrikt lärarna kan utföra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2010). Alltså den som leder spelar en viktig roll för hur väl en verksamhet lyckas.Specialpedagogen ska enligt examensordningen visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Vidare visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Specialpedagogen ska visa förmåga att analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå (SFS 2007:638).Tidigare forskning visar bland annat att det brister i förtroendet mellan leden i styrningen av skolan (Nihlfors och Johansson, 2013) samt att det finns en bristfällig kunskap om kommunal målstyrning bland lärare (Henningsson-Yousif, 2003), varpå det finns ett allmänintresse att belysa hur styrningen av en skola kan gå till.Syfte och frågeställningar: Syftet med denna fallbeskrivning är att undersöka hur en mindre kommun i södra Sverige valt att organisera styrningen av skolan. Jag ämnar även ge en bild av hur styrningen går till i mötet mellan människorna som utgör organisationen. Jag kommer att belysa vilken syn aktörerna har på sin egen roll och arbete och hur förtroende uttrycks mellan nivåerna i styrkedjan. Vidare beskrivs vägen från 70-talets statliga centraliserade skola till dagens decentraliserade kommunala styrning beskrivs. Det görs i syfte att förklara hur bland annat en förskjuten likvärdighetstanke ligger till grund för dagens ansvarsfördelning mellan stat och kommun.De preciserade frågeställningarna är: Hur har kommunen organiserat styrningen av skolan? Vilken syn har aktörerna på sin egen roll, arbete och ledarskap? På vilket sätt uttrycks ett förtroende mellan de olika nivåerna inom skolan och det kommunala huvudmannaskapet?Teori och metod: Utgångspunkt för min undersökning har varit att studera styrningen samt hur två motstående organisationsmodeller, den byråkratiska och den managementorienterade visar sig i hur kommunen organiserat relationerna mellan aktörerna i organisationen. Vidare har ett specialpedagogiskt perspektiv såsom det relationella legat till grund när jag studerat hur styrningen ser ut i mötet mellan aktörerna i organisationen.En kvalitativ ansats användes med data från fyra intervjutillfällen. De som intervjuades var barn och utbildningsnämndens ordförande, skolchef, rektor samt lärare. Materialet från semistrukturerade intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och kategoriserades utefter teman såsom organisationsplan, rolluppfattning samt förtroende. Arbetets analys resultat och diskussion följer den hermeneutiska ansatsen.Resultat: Kommunen har valt att organisera aktörerna i styrningskedjan, enligt en byråkratiskorienterad uppbyggnad. Rolluppfattningar och ledarskap styrs främst enligt den managementorienterade modellen. Det är främst politiken som har svårt att hitta sin roll i balansen mellan de två. Politiken har intagit något av en tjänstemannaroll och studien visar att den kommunala lokala politiken är starkt underordnad den statliga i fråga om styrning med undantag av ekonomin. Det finns ett förtroende mellan nivåerna men det varierar och är beroende av hur stor kunskap och förståelse de har inför varandras uppdrag samt att dessa är relationsbundna och beroende av vilka mötesarenor som finns. Sist visas också att de olika aktörerna finner att tillit, öppenhet, genomskinlighet är viktiga förutsättningar för att förtroende och god samverkan ska kunna uppstå mellan leden.Implikation: Fallbeskrivningen kan användas för att som specialpedagog eller övrig aktör i skolans verksamhet, förstå hur styrningen är organiserad ur ett helhetsperspektiv. Detta för att kunna genomföra en så korrekt analys av eventuella svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå samt bygga åtgärder på relevant kunskap. Att projicera specialpedagogiska synsätt till att även betrakta ledarskapet på organisationsnivå kan vara en väg att lösa upp knutar i den så viktiga samverkan mellan nivåer vare sig det handlar om skola - elev eller kommun – skola. Mina resultat pekar på nödvändigheten att betrakta det relationella utifrån befintlig struktur. Det kan vara en viktig uppgift för specialpedagogen att kartlägga hur individerna förhåller sig till strukturen inom en skola samt vara den som anordnar möten mellan nivåer i syfte att skapa förtroende i organisationen.Slutsats: På den organisatoriska nivån bör det finnas möjlighet att bygga sin organisationsplan utifrån vad som efterfrågas i organisationen samt utifrån behovet av tillit, förtroende och god kommunikation. Organisationen bör byggas upp och skapa arenor för dialog utifrån behov och innehåll snarare än till att hålla den traditionella stukturen.Nyckelord: förtroende, kommunal styrning, organisationsteori, relationsteori, rolluppfattning

Frågeställning: Hur tillämpas god ekonomisk hushållning i kommuners styrning utifrån kommunallagen? – Finns det skillnader mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun? Vad blir konsekvensen om god ekonomisk hushållning inte uppfylls? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kommuner förhåller sig till god ekonomisk hushållning i deras styrning, om det är någon skillnad mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun i förhållande till kommunallagen. Metod: Deduktiv ansats har använts i studiens framställande. Informationen har samlats in, den har analyserats och av den teoretiska referensramen och empirin har en slutsats dragits. Respondenter valdes ut genom ett strategiskt urval och dessa kontaktades via mejl. Slutsats:  Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun är styrda av de uppsatta mål som kommunfullmäktige sätter. Dessa mål är direkt kopplade till kommunallagen. Genom att arbeta med mål och riktlinjer, och att ha en ekonomi i balans tillämpas god ekonomisk hushållning utifrån kommunallagen. En skillnad som kan ses mellan kommunerna är att de har olika mål vilket i sin tur leder till att en god ekonomisk hushållning uppnås på olika grunder. Gemensamt är strävan efter att uppnå alla de mål som är uppsatta av kommunfullmäktige för att följa god ekonomisk hushållning. Den stora skillnaden som finns mellan kommunerna är att Nyköpings kommun har haft svårigheter under år 2011 och år 2012 med att uppnå en god ekonomisk hushållning i deras verksamhet. Vad konsekvenserna blir av inte uppnådd god ekonomisk hushållning är lite svårare att svara på då det inte finns några riktlinjer om vad som händer. Det som framkom under studien är att det är politikerna som hålls som ansvariga för inte uppnådd god ekonomisk hushållning men att inga repressalier utdelas. / Research questions:  How to apply good financial management in municipalities control based on the Local Government Act? - Are there differences between Eskilstunas Municipality, Nyköpings municipality and Strängnäs municipality? What are the consequences if good financial management is not fulfilled? Purpose:  The purpose of this study is to examine how municipalities are related to good financial management in their management, if there are any differences between Eskilstunas Municipality, Nyköpings municipality and Strängnäs municipality in relation to the Local Government Act. Method: Deductive approach has been used in this study. The information has been collected, it has been analyzed and from the theoretical framework and empirical a conclusion has been drawn. Respondents were selected through a strategic selection and these were contacted by email. Conclusion: Eskilstuna municipality, the municipality of Nyköpings and Strängnäs are guided by the goals that the City Council sets. These objectives are directly linked to the Local Government Act. By working with the objectives and guidelines and to have a balanced economy good financial management is applied by the Local Government Act. One difference can be seen between the municipalities is that they have different goals, which in turns leads to good financial management is achieved on different grounds. The common denominator is striving to achieve all the goals set by the City Council to follow good financial management. The major difference found between municipalities is to Nyköpings Municipality has had difficulties in the year 2011 and 2012 to achieve good financial management in their economics. What consequences are not reached by good financial management is a bit more difficult to answer as there are none guidelines about what will happen. What emerged during the study is that it is the politicians who are held responsible for not achieved a good economic management, but no reprisals inflicted.

<p>The intention with this study is to investigate how schools are affected by state and municipal documents when they organize the education for children with special needs. The study is based on following questions.</p><ul><li>How do decisions on state and municipal level of politics affect the decisions that the principals make concerning organization, and do the school leaders think that the decisions are made on the right level of liability?</li><li>What is the relationship between economic decisions and pedagogical decisions?</li><li>What decides whether the schools have children with special needs integrated in their ordinary classes, or if they receive segregated remedial courses, and what are the views on an equivalent education?</li></ul><p>The study is conducted through interviews with principals of three schools, one politician on municipal level and one special education teacher. The interviews are linked to an historic background as well as current studies and discourses. The study shows that there are contradictions between state, municipality and school goals. When the state formulates documents to ensure that all children in Sweden get an equivalent education there is no considerations of the economic conditions of the municipalities. The conclusion is that all the schools in this study have their own model for helping students with special needs, and show different ways do reach the state and municipal regulations. Still, national distribution of finances affects the municipal finances. In municipals with large socio-economic difficulties the schools gets less money, and that conflicts with the regulation regarding an equivalent education for all students. All types of assistance for students with special needs are not available at all schools.</p>

The intention with this study is to investigate how schools are affected by state and municipal documents when they organize the education for children with special needs. The study is based on following questions. How do decisions on state and municipal level of politics affect the decisions that the principals make concerning organization, and do the school leaders think that the decisions are made on the right level of liability? What is the relationship between economic decisions and pedagogical decisions? What decides whether the schools have children with special needs integrated in their ordinary classes, or if they receive segregated remedial courses, and what are the views on an equivalent education? The study is conducted through interviews with principals of three schools, one politician on municipal level and one special education teacher. The interviews are linked to an historic background as well as current studies and discourses. The study shows that there are contradictions between state, municipality and school goals. When the state formulates documents to ensure that all children in Sweden get an equivalent education there is no considerations of the economic conditions of the municipalities. The conclusion is that all the schools in this study have their own model for helping students with special needs, and show different ways do reach the state and municipal regulations. Still, national distribution of finances affects the municipal finances. In municipals with large socio-economic difficulties the schools gets less money, and that conflicts with the regulation regarding an equivalent education for all students. All types of assistance for students with special needs are not available at all schools.

The purpose of this essay is to examine how four of the teachers employed in Huddinge municipality look at the language developing aspects of their teaching, and how their views relate to the curriculum and the national and local syllabi of the subject Swedish within upper level of compulsory school and upper secondary school. The municipality's ambitions and aims with language development as a prioritized area functions as a background throughout the essay. The main issues concern the teacher's views on language development, their opinions about the course syllabi, the teachers' roles in relation to language development, and their attitude towards the Huddinge municipality's ambition to prioritize language development. Information has been gathered through semi-structured interviews with working teachers, and through analysis of the syllabus documents using a modified level-analysis model. The empirical material is related to several theoretical perspectives, such as socio-cultural perspectives on learning, and curriculum theory. The main results state that teachers very much emphasize the social and communicative functions of language, and also that reading is stressed as important for good language development. The curricula and syllabi are regarded as supportive tools; however they are not used very frequently in the everyday work. The municipality's ambitions regarding language development are known to the teachers, but they would like to see coordination on a municipal level when it comes to the various language development related projects within the municipality. The teachers also request more occasions for exchanging experiences and dialogue with others.

<p>The purpose of this essay is to examine how four of the teachers employed in Huddinge municipality look at the language developing aspects of their teaching, and how their views relate to the curriculum and the national and local syllabi of the subject Swedish within upper level of compulsory school and upper secondary school. The municipality's ambitions and aims with language development as a prioritized area functions as a background throughout the essay.</p><p>The main issues concern the teacher's views on language development, their opinions about the course syllabi, the teachers' roles in relation to language development, and their attitude towards the Huddinge municipality's ambition to prioritize language development. Information has been gathered through semi-structured interviews with working teachers, and through analysis of the syllabus documents using a modified level-analysis model. The empirical material is related to several theoretical perspectives, such as socio-cultural perspectives on learning, and curriculum theory.</p><p>The main results state that teachers very much emphasize the social and communicative functions of language, and also that reading is stressed as important for good language development. The curricula and syllabi are regarded as supportive tools; however they are not used very frequently in the everyday work. The municipality's ambitions regarding language development are known to the teachers, but they would like to see coordination on a municipal level when it comes to the various language development related projects within the municipality. The teachers also request more occasions for exchanging experiences and dialogue with others.</p>

Bakgrund: Internprissättning är ett välkänt verktyg för att värdesätta transaktioner av varor och tjänster inom en organisation. Frekvent förekommande syften med internprissättning är att kunna möjliggöra rättvis resultatbedömning av enheter samt att bidra till kostnadsmedvetenhet hos personal. Många ekonomiska styrverktyg, däribland internprissättning, är från början framtagna för att passa privata organisationer men trots detta har offentlig sektor under de senaste decennierna i allt större utsträckning anammat styrverktygen i hopp om en effektivare verksamhet med högre kvalitet. Trots att internprissättningen är ett populärt styrmedel saknas det empiriska studier kring hur Sveriges kommuner använder och påverkas av den. Syfte: Att kartlägga och beskriva hur Sveriges kommuner utformar och använder internprissättning samt att utveckla en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i kommunerna. Metod: Studien har huvudsakligen genomförts med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätstudie. Enkäten skickades ut till Sveriges samtliga 290 kommuner och en svarsfrekvens på 37 procent erhölls. Som komplement till enkätstudien, samt för att få en mer heltäckande bild och djupare förståelse för dess resultat, har även en kvalitativ fallstudie på Norrköpings kommun genomförts. Resultat och slutsatser: Kommunala enheter är ofta tilldelade ett resultatansvar där de tycks ha begränsade möjligheter att påverka intäktssidan. De syften kommunerna har med internprissättning är främst att öka kostnadsmedvetenheten hos personalen och kostnadseffektiviteten i verksamheten, vilka även är de vanligast identifierade effekterna. En klar majoritet av Sveriges kommuner använder självkostnad som metod för internprissättning och internprissättningens utformning sker högt upp i den kommunala hierarkin, vanligtvis på kommunfullmäktige- eller kommunstyrelsenivå. Internpriserna tas mestadels fram via uppgjorda prislistor och därefter sker internavräkning med hjälp av automatkontering. Huvudsakligen förekommer inga bestämda regler eller normer för den interna handeln. Ett flertal kommuner har upplevt att internprissättningen har bidragit till suboptimerande effekter och vi anser att den teoribildning som finns om internprissättning ofta inte är relevant för Sveriges kommuner. Vi har därför utvecklat en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i Sveriges kommuner. / Background: Transfer pricing is a well-known and popular tool used to evaluate charges for goods and services traded within an organization. Frequently used motives for transfer pricing are to allow a fair assessment of the performance made by units within an organization as well as contribute to the cost-consciousness among employees. Most of today’s management control systems, such as transfer pricing, were originally designed to fit private organizations. Despite this, the public sector has increasingly adopted the systems in hope of developing more efficient operations with higher quality. Even though transfer pricing is a popular management tool, there is a lack of empirical studies concerning how it is used in Sweden’s municipalities and how they are affected by it. Aim: To identify and describe how Sweden’s municipalities manage and design transfer pricing, as well as to develop a model for goal congruent transfer pricing in the municipalities. Methodology: The study was primarily conducted by a quantitative research approach in which a survey was the basis. The survey was sent out to all of Sweden’s 290 municipalities, to which a response rate of 37 percent was obtained. To supplement the survey, and to get a more comprehensive picture and deeper understanding of its results, a qualitative case study was carried out in the municipality of Norrköping. Key findings and conclusions: Local government units often seem to be assigned the responsibility of a profit center, even though they have limited possibilities to influence revenues. The motives for transfer pricing in Sweden’s municipalities are mainly to increase cost-awareness among staff and cost efficiency in operations, and these are also the most commonly identified effects. A clear majority of Sweden’s municipalities use full cost as transfer pricing method and the compositional transfer price design is generally handled high up in the municipal hierarchy, usually by the municipal council or the municipal executive board. Transfer prices are usually presented in a fixed list containing agreed prices and the transactions are automatically booked. Generally, Sweden’s municipalities have no defined rules or standards for internal trade. A number of Swedish municipalities are experiencing that their transfer pricing system have contributed to sub-optimization. We also find that existing theory on the field is often lacking relevance for Swedish municipalities. Because of this we have developed a model for goal congruent transfer pricing which is adapted for use in Sweden’s municipalities.

Förändringar i klimatet som följd av människans sätt att leva utgör ökade risker och större sårbarhet för samhället, där behovet av anpassning inför de effekter som klimatförändringarna leder till blir allt mer påtagligt. Arbete med att hantera dessa frågor utförs såväl globalt, nationellt som lokalt, där det gemensamma målet är att ställa om samhället för att nå en hållbar utveckling och stå robust inför framtida klimatscenarier. Mycket av det arbete som innebär att praktiskt uppfylla de både internationella och nationella målsättningarna kring klimatanpassning utförs på lokal nivå och kommuner bär ett stort ansvar att balansera åtgärder för klimatanpassning med övriga intressen i den långsiktiga planeringen. Syftet med denna studie är att undersöka hur klimatanpassning tas upp i den långsiktiga planeringen för svenska kommuner. Metoden som använts för studien är en kvalitativ innehållsanalys där översiktsplaner för fyra mindre kommuner i södra Sverige analyserats. Resultatet visar att samtliga kommuner tar upp behovet av anpassning till klimatförändringarnas effekter, om än i något varierande omfattning. Samtliga kommuner belyser främst behovet av framtida anpassningsåtgärder och en generell hänsyn vid planering och utveckling av kommunen. Klimatanpassning uttrycks även i relation till kunskapsspridning, redan genomförda åtgärder och specifika handlingsplaner. Resultatet tar stöd av path dependency – stigberoende – för att förklara hur den politiska strukturen påverkar utveckling och kan utgöra ett hinder för att åstadkomma nödvändig och brådskande anpassning.

Municipalities must establish budget annually but they are free to decide how the governance should be designed, this can lead to lack of consistency and measurability within and between municipalities. The purpose of this thesis was to present a proposal for a unified and more measurable financial structure of a municipality where this was lacking.   In our theory we describe the issues of traditional management control and we introduce an alternative control with non-financial ratios included, called the Balanced Scorecard. In the empirical data it is investigated how the governance of a municipality could be designed, according to the respondents. In the analysis the information gathered to reach the answers to what are considered to be useful governance in municipality, are examined.   In the conclusion, we design Balanced Scorecards with both financial and non-financial ratios to the councils of the municipality. / I kommunallagen preciseras inte hur styrningen i kommuner skall ske, bara att förvaltning skall ske. Det finns lagstadgat att kommuner årligen skall upprätta budget men de får själva bestämma hur styrningen skall utformas, vilket kan leda till avsaknad av enhetlighet och mätbarhet inom och mellan kommuner. Syftet med uppsatsen var att finna ett förslag till en enhetlig och mer mätbar ekonomistyrningsstruktur i en kommun där detta saknades. En kvalitativ fallstudie valdes för att få svar på problemformuleringen. Informationen insamlades via litteratur, kommuners dokument och genom intervjuer med utvalda respondenter. Fokus har även lagts på organisationen Rådet för främjande av kommunala analyser. I teorin beskrivs den traditionella ekonomistyrningen och problematiken med denna. Den kan i många fall leda till kortsiktighet då lite fokus läggs på icke-finansiella mått, vilka främjar långsiktig styrning. En alternativ styrning med även icke-finansiella nyckeltal, benämnt Balanced Scorecard, introduceras där utformning samt användning av detta verktyg beskrivs. Genom att se verksamheten utifrån olika perspektiv och finna nyckeltal till dessa kan styrningen blir mer långsiktig och även innefatta de icke-finansiella aspekterna av verksamheten. Kommuner är komplexa organisationer och för att illustrera problematiken kommer även detta tas upp i teorin. I och med att kommuner till skillnad från företag inte drivs i primärt vinstsyfte måste styrningen anpassas till detta faktum. I empirin undersöks olika kommuner och deras styrning samt Rådet för främjande av kommunala analyser parallellt med den kommun som i dagsläget saknar struktur i sin ekonomistyrning. Det utreds hur styrningen för denna kommun, enligt respondenterna, skulle kunna utformas. Det framhävs att det är viktigt att kommuner inte bara styrs utifrån finansiella termer och de studerade kommunerna använder alla någon form av Balanced Scorecard. Även Rådet för främjande av kommunala analyser framhäver vikten av att styrningen sker utifrån en kombination av icke-finansiella och finansiella nyckeltal. I analysen studeras insamlad information för att nå svar på vad som är att betrakta som bra styrning i en kommun. Kortsiktigheten vid traditionell ekonomistyrning åskådliggörs och Balanced Scorecard rekommenderas som komplement. Det är viktigt att utgå från kommunens vision, strategi och framgångsfaktorer när nyckeltal till verksamheten tas fram. För att alla viktiga delar skall kunna mätas måste kommunens verksamhet ses utifrån ett antal perspektiv. Dessutom skall nyckeltalen vara få men mätbara. I slutsatsen tas ställning till vad vi anser skulle fungera i utvald kommun. För att få en mer mätbar och enhetlig struktur på kommunens ekonomistyrning anser vi att Balanced Scorecard skall användas. Utifrån vision, strategi och framgångsfaktorer utformas balanserade styrkort med både finansiella och icke-finansiella nyckeltal till kommunens nämnder.