Syfte: Syftet är att belysa vilka faktorer som har legat till grund för en lyckad implementering av balanserat styrkort.   Metod: Vi har använt oss av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en induktiv studie samt att använda oss av kvalitativ metod i våra intervjuer. Totalt genomfördes 11 intervjuer, 10 av dessa utgjordes av personal från omvårdnad Gävle. Utöver dessa gjorde vi även en intervju med Katarina Sarlind, som genomförde den undersökning som har legat till grund för vårt arbete. Vi valde att intervjua personer på olika positioner inom omvårdnad, detta för att få så många olika perspektiv som möjligt. Eftersom litteraturen kring implementering är begränsad har vi valt att redovisa stor del av vår empiri med hjälp av citat från respondenterna. Vi har även utvecklat dessa i textform. Resultat och slutsats: Den främsta anledningen till att omvårdnad har kommit så långt i implementeringsprocessen beskrevs vara att tre stycken verksamhetsutvecklare har ansvarat för införandet av balanserat styrkort. De har närvarat på plats för att ge stöd och sprida kunskap. Vikten av en positiv inställning, ett processinriktat tänk med tillåtelse att göra fel samt att hålla informationen enkel påtalades. Vad som har kunnat göras annorlunda är att få ett konkret arbetsmaterial att hålla i, gemensamma begrepp inom hela kommunen samt att öka medvetenheten om sambandet mellan balanserat styrkort samt balanserad styrning. Förslag till fortsatt forskning: I vår studie har vi endast haft möjlighet att studera hur kommunen gick tillväga vid det första implementeringsförsöket, samt hur man har tänkt göra vid ”andra vågen”. Vi tycker det skulle vara intressant att forska vidare kring hur resultatet av den ”andra vågen” blev, om den levde upp till förväntningarna. Uppsatsens bidrag: Det har inte tidigare gjorts någon studie som liknar vår, inte med hänsyn till studiens grunder och syfte. Vår förhoppning är att vår studie ska ligga till grund för den fortsatta implementeringen av det balanserade styrkortet i Gävle Kommun. Nyckelord: Balanserat styrkort, balanserad styrning, implementering, Gävle Kommun

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats. Resultatet visar att dialog och delaktighet i en balanserad styrning påverkar såväl lärande och utveckling samt verksamheters förutsättning att bli en lärande organisation. En balanserad styrning skapar struktur och tydlighet i verksamheten, där chefen har en betydande roll.

In conjunction with an overview of the organizational structure of the municipality of Arvika the Balanced Scorecard was introduced as a management model. After the Balanced Scorecard has been in use over a period of years the conception of it varies throughout the organization. The purpose of this study is identifying which factors are facilitating and which factors are obstructing when implementing the Balanced Scorecard in the municipality of Arvika. This is a case study of the staff organization of the municipality of Arvika. The study is explanatory as our objective is to describe why the current situation appears as it does today. A qualitative method has been applied during this study. Empirical data has been collected through interviewing 17 managers and supervisors at various administrative levels within the organization. The result of the study shows that there are several factors which are facilitating as well as several factors which are hindering in the implementation of the Balanced Scorecard. Examples of factors obstructing the implementation are the lack of information of the management model as well as the absence of a project organization. Factors such as that the model is perceived to be effective and useful within the organization as well as that it enables an undifferentiated monitoring throughout the organization are examples of facilitating factors.

Abstract Title: From Theory to Practice - A case study of Balanced Scorecard at the disability management in the municipality of Karlskrona Authors: Erica Isacsson and Marthina Johannesson Supervisor: Elin K. Funck Examiner: Lars-Göran Aidemark Contact person at the disability management in the municipality of Karlskrona: Claes Wiridén, Director School: School of Business and Economics, Linnaeus University, Växjö Course: 4Fe03E, Thesis, 30 ECTS credits. Date: 2011-05-27 Purpose: The purpose of this study is to describe and explain how the Disability Management thinks that their Balanced Scorecard will be used, namely what is the planned use. We will also describe and explain how the balanced scorecard is actually used. Methodology: We have conducted an abductive, qualitative case study. The empirical material is collected through interviews, observations internal as well as external written material. The theoretical framework is based on the published texts in books, scholarly articles and dissertations. To ensure the results of this study, they have been discussed around different quality criteria. Results: The Balanced Scorecard was designed to provide an improved quality of operational activities. It would also communicate performed activities more effectively to the board. For the team and working group level, it is believed that the purpose of introducing Balanced Scorecard was to communicate goals and strategies down to operational level in order to create consistency among the activities through the administration. Some people though, cannot see any reason at all to implement Balanced Scorecard. No level of the organization considers their daily work to be affected by the Balanced Scorecard. The employees expressed that the Balanced Scorecard is not used to any great extent. However, it has been identified some areas where scorecards actually are used. These areas are as a model for discussion, to ease the decision making process, as a control system and as accountability. There is no single reason why the Balanced Scorecards are not used. It depends on a combination of factors such as: information, attitude, feedback, time, design, decoupling and the fact that many employees had difficulty understanding the purpose of implementing the Balanced Scorecard.

Inom The Nuance Group, vilket är ett ledande globalt företag inom tax-free, finns det en finansiell syn på verksamheten som kan utvidgas till att bli mer konkurrenskraftig. Syftet med denna uppsats är att upptäcka och synliggöra faktorer och perspektiv i företaget som kan utvidga den traditionella finansiella styrningen och bidra till bättre verksamhet och balanserad styrning. Med hjälp av fyra perspektiv har vi belyst betydelsen av medarbetare, kunder och processer, som i samverkan med de finansiella aspekterna kan utgöra en del av företagets ekonomistyrning. Genom att bryta ner The Nuance Groups verksamhet i olika perspektiv skapas det mer fokus på särskilda fokusområden där företaget lättare kan se vilka områden som är viktiga för framgång. Utarbetningen av mål, mått och framgångsfaktorer inom varje perspektiv bidrar till fokusering inom perspektiven samtidigt som mellan dem skapas det förutsättningar för balans. Det är ett sätt att mobilisera alla resurser inom företaget för att öka verksamhetens konkurrenskraft. När fokus förflyttas från traditionella finansiella tal till immateriella resurser synliggörs faktorer som är betydelsefulla för företagets framgång. Flera framgångsfaktorer är nödvändiga än bara ekonomiska i ekonomistyrningen och därför utgör kund-, process- och medarbetarperspektivet den grunden som behövs för skapandet av en integrerad syn på ekonomistyrning.

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur offentliga sjukvårdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende på kund- och ekonomiperspektiv. Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsätt. Data har samlats in från ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning. Resultat & slutsats: Balanced Scorecard är begränsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv är lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet är begränsat eftersom sjukvården inte kan påverka budget. Kundperspektivet fokuserar på nationella riktlinjer där väntetider har fått ett stort fokus. Förslag till fortsattforskning: Studien har endast utförts inom ett landsting i Sverige och därför anser vi att fortsatta studier skulle kunna utforska hur andra sjukhus inom andra landsting har anpassat sitt styrkort. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med att stärka tidigare forskning kring vilka perspektiv somanvänds inom den offentliga sjukvården samt hur den offentliga sjukvården använder ekonomi och kundperspektivet. / Aim: The aim is to create an understanding of how public health organizations have adapted the Balanced Scorecard with regard to customer and economics perspective. Method: The study was conducted based on a qualitative research method. The study was inspired by a hermeneutic approach. Data were collected from 12 interviews which then were analyzed with help of previous research. Result & Conclusions: The Balanced Scorecard is limited in its design because of the politicians. The economic perspective is as important as the other perspectives but the perspective is limited because the health care can not affect the budget. The customer perspective focuses on national guidelines where waiting times have been a major focus. Suggestions for future research: The study only includes studies within one county council and we therefore believe that future studies could explore how other hospitals in other county councils have adapted their scorecards.

Titel: Balanserat styrkort; kommunikation från strategisk till operativ nivå i offentliga verksamheter Nivå: C uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Chanette Lindkvist Patricio och Caroline Larsson Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2014 – Maj Syfte: Syftet med studien är att analyser och skapa en förståelse för hur balanserat styrkort kommuniceras från strategisk till operativ nivå i offentliga verksamheter. Metod: Denna studie har tillämpat en hermeneutisk vetenskapstradition med en kvalitativ ansats. I teorin har vi använt vetenskapliga artiklar och litteratur som stöd. I studien har vi använt en fallstudie med kvalitativa intervjuer för att samla in data. Intervjuerna har sedan tolkats och presenterats i studien med hjälp av ord och citat som har plockats ut från intervjuerna. Empirin har vi sedan ställt mot teorin för att jämföra och skapa en förståelse för kommunikationen om balanserat styrkort i offentliga verksamheter. Resultat och slutsats: Vår slutsats är att kommunikationen till stor del sträcker sig till den operativa nivån, inte stannar i pappersformat på strategiska nivån när det gäller att kommunicera balanserad styrning. Vi har fått en förståelse om att målen bearbetas för att medarbetarna ska kunna förstå dem och att medarbetarna får vara med vid framtagandet av aktiviteterna. Däremot anser vi att kommunikationen i kommunerna måste förbättras då respondenterna i respektive kommun anser att medarbetarna har en varierande kunskap och förståelse om begreppet balanserad styrning, men även om begreppets innebörd. Vi anser att kommunikationen är en pågående process och att kommunerna måste fortsätta med kommunikationen om balanserad styrning, för att medarbetarna ska kunna utföra aktiviteterna i sitt dagliga arbete som bidrar till att förverkliga kommunfullmäktiges mål. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vår studie har utgått från kommunerna anser vi att landstingen och deras kommunikation skulle vara intressant att studera. Vår studie har även utgått från ett perspektiv, vilket är cheferna. Här anser vi att det finns möjlighet att se utifrån andra perspektiv, såsom medarbetarnas och avdelningarnas kommunikation i en och samma verksamhet. Uppsatsens bidrag: Studien visar att kommunikationen är en pågående process inom kommunerna men att kommunikationen till stor del når den operativa nivån, vilket tyder på att kommunikationen om balanserat styrkort inte fastnar på den strategiska nivån. Studien visar även att brister i kommunikationen kan förekomma och att det inte bara beror på chefer och anställda, utan även målen i offentliga verksamheter, anställdas tolkningar av information och organisationsstrukturen.

<p>I början av 1900-talet fanns alla de viktiga komponenterna av den traditionellaekonomistyrningen och det var även vid denna tidpunkt som utvecklingen avden traditionella ekonomistyrningen stannade av. Efter andra världskrigetbörjade synen på ekonomistyrning förändras. Under denna period skeddestora förändringar i teknologi och många företag hade expanderat. Företagenbörjade inse att för att kunna konkurrera måste det till fler rapporter från olikadelar av verksamheten (Olve et al. 1999).År 1990 fick Robert S. Kaplan och David P. Norton ett uppdrag av KPMG:sforskningsenhet där de skulle ta fram förslag till vad som skulle kunna varaframtida mätetal. På senare tid har det blivit allt mer tydligt att det är viktigt attfokusera på andra delar inom en verksamhet och inte bara de finansiella målensom satts upp. Företags strävan efter kortsiktiga ekonomiska vinster kan ledatill att framtida investeringar glöms bort. Det var för att lösa detta problemsom det balanserade styrkortet utvecklades. Målen är här inte av endastfinansiell karaktär utan fokuserar även på kunder, process och lärande(Lindvall 2001).Det var utifrån denna bakgrund som vi ansåg att det skulle vara intressant attundersöka hur arbetet med det balanserade styrkortet som togs fram avKaplan & Norton (1999) fungerar. För att undersöka detta valde vi att utredaGöteborg kommun samt sex av Göteborgs kommunala bostadsbolags arbetemed balanserat styrkort. Eftersom Göteborg kommun och dess bostadsbolaghar arbetat med balanserade styrkort i över tio år ansåg vi att de skulle haintressanta erfarenheter att dela med sig av. Något som kan vara av intresse förorganisationer som funderar på att påbörja arbete med balanserat styrkort.Vi valde att utgå ifrån redan etablerad teori för att ta fram empirin och vi hararbetat utifrån en kombination av kvalitativ- och kvantitativ metod. Totaltgenomförde vi sju intervjuer där vi använde oss av två olika intervjuformer, eposterintervjueroch telefonintervjuer. Respondenterna till våra intervjuer harbestått av en representant från Göteborg kommun samt sex representantertillhörande sex kommunalägda bostadsbolag i samma stad.</p>

I början av 1900-talet fanns alla de viktiga komponenterna av den traditionellaekonomistyrningen och det var även vid denna tidpunkt som utvecklingen avden traditionella ekonomistyrningen stannade av. Efter andra världskrigetbörjade synen på ekonomistyrning förändras. Under denna period skeddestora förändringar i teknologi och många företag hade expanderat. Företagenbörjade inse att för att kunna konkurrera måste det till fler rapporter från olikadelar av verksamheten (Olve et al. 1999).År 1990 fick Robert S. Kaplan och David P. Norton ett uppdrag av KPMG:sforskningsenhet där de skulle ta fram förslag till vad som skulle kunna varaframtida mätetal. På senare tid har det blivit allt mer tydligt att det är viktigt attfokusera på andra delar inom en verksamhet och inte bara de finansiella målensom satts upp. Företags strävan efter kortsiktiga ekonomiska vinster kan ledatill att framtida investeringar glöms bort. Det var för att lösa detta problemsom det balanserade styrkortet utvecklades. Målen är här inte av endastfinansiell karaktär utan fokuserar även på kunder, process och lärande(Lindvall 2001).Det var utifrån denna bakgrund som vi ansåg att det skulle vara intressant attundersöka hur arbetet med det balanserade styrkortet som togs fram avKaplan &amp; Norton (1999) fungerar. För att undersöka detta valde vi att utredaGöteborg kommun samt sex av Göteborgs kommunala bostadsbolags arbetemed balanserat styrkort. Eftersom Göteborg kommun och dess bostadsbolaghar arbetat med balanserade styrkort i över tio år ansåg vi att de skulle haintressanta erfarenheter att dela med sig av. Något som kan vara av intresse förorganisationer som funderar på att påbörja arbete med balanserat styrkort.Vi valde att utgå ifrån redan etablerad teori för att ta fram empirin och vi hararbetat utifrån en kombination av kvalitativ- och kvantitativ metod. Totaltgenomförde vi sju intervjuer där vi använde oss av två olika intervjuformer, eposterintervjueroch telefonintervjuer. Respondenterna till våra intervjuer harbestått av en representant från Göteborg kommun samt sex representantertillhörande sex kommunalägda bostadsbolag i samma stad.

<p>Abstract</p><p>During the last decade the public sector has been influenced by new ways of measuring performance and governing, taking inspiration from the private sector. The Swedish municipal community Vellinge has since 2004 adopted “The Balanced Scorecard” by Kaplan & Norton, measuring not only the financial parts but also other, important factors. The adoption took place since the Swedish government applied new demands on county councils and municipal communities through “God ekonomisk hushållning”. Critics points out that if the “The Balanced Scorecard” is to be adopted in the public sector, it has to be adjusted and changed to the specific public conditions.</p><p>This study aims to examine how the municipal community of Vellinge has adopted “The Balanced Scorecard” in its organization on the basis of the main question: “How has the municipal community of Vellinge used ‘The Balanced Scorecard’ to improve the financial and activity guidance”?</p><p>To reach a valid result interviews have been performed and empirically relevant material has been collected.</p><p>The study concludes that Vellinge has adopted “The Balanced Scorecard” with a mixture of following the original model and adaptation to own and public conditions. The adoption has helped Vellinge satisfy the demands on “God ekonomisk hushållning” through the new way of measuring both financial and activity aspects.</p><p>Keywords: Balanserad styrning, Offentlig sektor, Styrning, Vellinge kommun, God ekonomisk hushållning.</p>