Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats. Resultatet visar att dialog och delaktighet i en balanserad styrning påverkar såväl lärande och utveckling samt verksamheters förutsättning att bli en lärande organisation. En balanserad styrning skapar struktur och tydlighet i verksamheten, där chefen har en betydande roll.

Studien syftade till att undersöka inomhusmiljön på förskolor och vilka förutsättningar och hinder för barns utveckling och lärande som miljön kan innebära. Studien utgick från tre frågeställningar som belyser hur den fysiska miljön i förskolan är anordnad, hur barnen interagerar i miljön och vad det i sin tur kan innebära för barns utveckling och lärande. Studien genomfördes vid två förskolor och sju lärare och 16 barn deltog. Gruppintervjuer med verksamheternas lärare, samt observationer av barnens interaktioner i rum och miljöer användes som undersökningsinstrument för att samla empiri till studien. Resultatet visade att förskolornas miljöer var planerade utifrån lärarnas tankar om barns behov och intressen, samt vilka förmågor lärarna ansåg att barnen behövde utveckla. Av resultatet framgick även att den miljö och det material som tilltalade barnen mest, var den miljö som gjorde det möjligt för barnen att låta deras egen fantasi och lek få vara utgångspunkten i deras aktiviteter. Dessa förutsättningar, tillsammans med barnens möjligheter att samspela med varandra, var viktiga faktorer för att stödja barnen i deras utveckling och lärande. Faktorer gällande miljö och material som kunde anses hämma barnens förutsättningar att utvecklas och lära, kunde främst härledas till materialets placering samt lärarnas reglering av aktiviteter och material.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad som avses med hållbarhet och hållbar utveckling i den kommande kursplanen för skolämnet slöjd i grundskolan. Vidare har vi, kopplat till den kommande kursplanen och utifrån ett fokus på hållbar utveckling, velat undersöka vad slöjdlärare i grundskolan anser vara viktigt att eleverna får med sig från slöjdundervisningen. De frågeställningar vi arbetat utifrån är: I en hållbarhetsfokuserad slöjdundervisning, vilka teoretiska slöjdkunskaper och praktiska slöjdfärdigheter anser slöjdlärare att elever bör få med sig från grundskolans skolslöjd? Vilka eventuella hinder eller problem ser slöjdlärare för att undervisa med hållbar utveckling som fokus i sitt ämne? Vi har genomfört en webbenkät i Facebook-forumet Nationellt centrum för slöjdutbildning, riktad till slöjdlärare. Utifrån de 77 svar som inkom visades en stor enhällighet kring vikten av de praktiska slöjdfärdigheter och teoretiska slöjd- kunskaper som lyftes. Gällande slöjdlärarnas åsikter kring eventuella hinder för en slöjdundervisning med ett fokus på hållbar utveckling inkom flera svar, varav de flesta kunde kategoriseras inom ekonomi, tidsbrist samt brist på läromedel och fortbildning på området. Våra resultat har diskuterats med stöd i teori kring miljöpedagogik och vanliga undervisningstraditioner i svensk miljöundervisning. Vi har även lyft kom- plexiteten inom hållbar utveckling som undervisningsområde, dels kopplat till rätt och fel, dels inom vilken form detta kan undervisas. Exempel på framtida forskning kan vara hur slöjdundervisning med ett hållbarhetsfokus kan eller bör utföras i klassrummet.

<p>The purpose of this study is to gain understanding of how self employed entrepreneurs (hereafter referred to as “entrepreneurs”) develop their competence based on their perceived learning space. The main question is: How do these entrepreneurs develop their competence based on their perceived learning space? Other questions relevant for the study are: How important is the social environment for these entrepreneurs and how do they interact with their social environment in order to develop their competence. The study has a qualitative approach. Semi-structured interviews with six entrepreneurs were conducted, during March and April 2008. The main finding of this study is the process by which the entrepreneurs develop their competence based on their perceived learning space. This is done through interaction with the entrepreneurs’ social environment. With a specific work task in mind, the entrepreneur evaluates his/her own competence in order to solve the task at hand, and in parallell search for the needed competence in his/her social environment. The social environment is therefore found to be very important to the entrepreneurs in the study. The active and conscious interactions lead to learning and in turn to development of the individual competence. This approach is essential for the entrepreneur to keep up-to-date and to stay attractive on the work market. Another finding in the study is how the entrepreneurs are forced to be more selective in the development of their competence, compared to a traditional employee, i.e. the entrepreneur needs to be more aware of whether he or she will gain anything from engaging in the specific activity. The responsibility for development of the individual competence lies solely on the entrepreneur. The development of the competence is however not separated from the overall responsibility of the business, but can be seen as part of the daily work.</p>

The purpose of this study is to gain understanding of how self employed entrepreneurs (hereafter referred to as “entrepreneurs”) develop their competence based on their perceived learning space. The main question is: How do these entrepreneurs develop their competence based on their perceived learning space? Other questions relevant for the study are: How important is the social environment for these entrepreneurs and how do they interact with their social environment in order to develop their competence. The study has a qualitative approach. Semi-structured interviews with six entrepreneurs were conducted, during March and April 2008. The main finding of this study is the process by which the entrepreneurs develop their competence based on their perceived learning space. This is done through interaction with the entrepreneurs’ social environment. With a specific work task in mind, the entrepreneur evaluates his/her own competence in order to solve the task at hand, and in parallell search for the needed competence in his/her social environment. The social environment is therefore found to be very important to the entrepreneurs in the study. The active and conscious interactions lead to learning and in turn to development of the individual competence. This approach is essential for the entrepreneur to keep up-to-date and to stay attractive on the work market. Another finding in the study is how the entrepreneurs are forced to be more selective in the development of their competence, compared to a traditional employee, i.e. the entrepreneur needs to be more aware of whether he or she will gain anything from engaging in the specific activity. The responsibility for development of the individual competence lies solely on the entrepreneur. The development of the competence is however not separated from the overall responsibility of the business, but can be seen as part of the daily work.