Syftet med studien var att undersöka hur och varför motiven för att arbeta med jämställdhet kan skilja sig åt på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation. För att besvara syftet användes följande frågeställningar: ”Hur motiveras jämställdhetsarbetet på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation?” samt ”Hur kan de bakomliggande motiven för att arbeta med jämställdhet förklaras?”. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod, där jag har genomfört enskilda intervjuer med HR-strateger, enhetschefer och fackliga representanter för medarbetarna. Jag har även genomfört fokusgruppsintervjuer med enhetschefer ochmedarbetare. De teorier som jag använt mig av är dels genusteorier som doing gender, Hirdmans genusordning och synen på kvalitativ och kvantitativ jämställdhet, men jag har också använt mig av teorier som bidrar med att förklara motstånd och uppslutning kring organisationsförändringar. Studien visar att motiven för att arbeta med jämställdhet skiljer sig åt mellan den operativa och den strategiska nivån. På den operativa nivån diskuteras jämställdhet främst ur ett rättviseperspektiv, medan det på den strategiska nivån diskuteras mer ur ett utvecklingsperspektiv. Studien visar att respondenterna har olika syn på vad jämställdhet är och innebär, och att när dessa skilda synsätt inte diskuteras leder det till olika uppfattningar om var det är och inte är jämställt i organisationen. Studien stöder tidigare forskning som konstaterat att det ofta finns en skillnad mellan det jämställdhetsarbete som diskuteras på strategisk nivå och det jämställdhetsarbete som sedan sker på praktisk nivå. Men studien bidrar även med en förklaring till detta. Det visar sig i undersökningen att motiven för att arbeta med jämställdhet kan delas upp beroende på om det är det allmänna jämställdhetsarbetet i hela organisationen som avses eller om det är det verksamhetsnära jämställdhetsarbetet i den egna arbetsgruppen som avses. Om jämställdhet diskuteras ur etträttviseperspektiv, och chefer och medarbetare anses att det är rättvist i den egna arbetsgruppen, gör det att jämställdhet blir till något av en ickefråga på den operativa nivån. Det gör att även om det finns frågor som skulle kunna drivas med ett genusperspektiv så görs inte det, och de skillnader och orättvisor som lyfts fram av den operativa nivån riskerar att bestå.

Syftet med denna studie är att på en operativ nivå undersöka praktikers syn på talang, inom en och samma organisation, samt deras erfarenhet av Talent Management för att skapa en djupare förståelse för potentiella orsaker till att Talent Management inte upplevs fungera i praktiken.  Undersökningen genomfördes i en svensk högteknologisk organisation baserat på inledande intervjuer med en Talent Management-specialist samt djupgående intervjuer med HR-medarbetare och linjechefer. Studiens resultat visar att synen på talang kan skilja sig avsevärt mellan nyckelaktörer på operativ nivå inom en och samma organisation, vilket inte kan förklaras av tidigare studier inom forskningsfältet. Detta har visat sig få följer i arbetet med identifiering och utveckling av talanger, vilket innebär att arbetet med Talent Management kan bedrivas på olika sätt inom en och samma organisation. Vidare kan synen på talang till viss del bidra till att förklara upplevda svårigheter gällande intern rörlighet och kommunikation i arbetet med strategin.

Titel: Balanserat styrkort; kommunikation från strategisk till operativ nivå i offentliga verksamheter Nivå: C uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Chanette Lindkvist Patricio och Caroline Larsson Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2014 – Maj Syfte: Syftet med studien är att analyser och skapa en förståelse för hur balanserat styrkort kommuniceras från strategisk till operativ nivå i offentliga verksamheter. Metod: Denna studie har tillämpat en hermeneutisk vetenskapstradition med en kvalitativ ansats. I teorin har vi använt vetenskapliga artiklar och litteratur som stöd. I studien har vi använt en fallstudie med kvalitativa intervjuer för att samla in data. Intervjuerna har sedan tolkats och presenterats i studien med hjälp av ord och citat som har plockats ut från intervjuerna. Empirin har vi sedan ställt mot teorin för att jämföra och skapa en förståelse för kommunikationen om balanserat styrkort i offentliga verksamheter. Resultat och slutsats: Vår slutsats är att kommunikationen till stor del sträcker sig till den operativa nivån, inte stannar i pappersformat på strategiska nivån när det gäller att kommunicera balanserad styrning. Vi har fått en förståelse om att målen bearbetas för att medarbetarna ska kunna förstå dem och att medarbetarna får vara med vid framtagandet av aktiviteterna. Däremot anser vi att kommunikationen i kommunerna måste förbättras då respondenterna i respektive kommun anser att medarbetarna har en varierande kunskap och förståelse om begreppet balanserad styrning, men även om begreppets innebörd. Vi anser att kommunikationen är en pågående process och att kommunerna måste fortsätta med kommunikationen om balanserad styrning, för att medarbetarna ska kunna utföra aktiviteterna i sitt dagliga arbete som bidrar till att förverkliga kommunfullmäktiges mål. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vår studie har utgått från kommunerna anser vi att landstingen och deras kommunikation skulle vara intressant att studera. Vår studie har även utgått från ett perspektiv, vilket är cheferna. Här anser vi att det finns möjlighet att se utifrån andra perspektiv, såsom medarbetarnas och avdelningarnas kommunikation i en och samma verksamhet. Uppsatsens bidrag: Studien visar att kommunikationen är en pågående process inom kommunerna men att kommunikationen till stor del når den operativa nivån, vilket tyder på att kommunikationen om balanserat styrkort inte fastnar på den strategiska nivån. Studien visar även att brister i kommunikationen kan förekomma och att det inte bara beror på chefer och anställda, utan även målen i offentliga verksamheter, anställdas tolkningar av information och organisationsstrukturen.

Syftet med studien var att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmärkta verksamheter. De genusmärkta verksamheter som har undersökts är den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer är första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag från Örebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs i genusmärkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Arbetsmiljöverkets undersökning jämförde, precis som denna studie, den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Arbetsmiljöverket kom fram till att en av faktorerna som påverkar kvinnors arbetsmiljö är tillgången av administrativt stöd. För att besvara hur detta upplevs av operativa chefer i Örebro kommun har undersökningen tre frågeställningar: Vad ses som administrativt arbete av de operativa cheferna och vilket stöd finns att tillgå i det administrativa arbetet? Vad finns det för skillnader och likheter mellan hemvård och teknisk verksamhet när det gäller administrativt stöd? Hur skulle det administrativa stödet vara organiserat för att uppnå ett önskvärt resultat enligt de operativa cheferna? Jag har valt att utföra sex stycken kvalitativa intervjuer med lika många operativa chefer från hemvården och teknisk verksamhet i. Analysen av resultatet i studien visar att vad administrativa arbetsuppgifter innebär skiljer sig relativt mycket åt. Uppgifterna som nämns kan ändå sammanfattas som ekonomirelaterade uppgifter, personalrelaterade uppgifter, tekniska resurser samt skriva protokoll, minnesanteckningar och göra beställningar. Det stöd som finns att tillgå kan sammanfattas som administrativ personal, datorprogram, driftsledare och stödresurser. Något som påverkar hur de operativa cheferna upplever tillgången av stöd är hur stor personalgrupp de ansvarar för. Personalgrupperna i tekniska verksamheter är mellan sex och 23 personer medan personalgrupperna i hemvården är mellan 26 till 44 personer. Undersökningen visar att operativa chefer inom hemvården vill ha mer administrativt stöd. Operativa chefer inom tekniska verksamheter skulle uppleva stödet mer effektivt om det fanns närmare. Studien har kommit fram till ett antal olika faktorer som påverkar det administrativa stödet. Dessa faktorer är illegitima arbetsuppgifter, genusmärkta verksamheter och balansen mellan strategisk och operativ nivå. Illegitima arbetsuppgifter är de uppgifter som till exempel en operativ chef utför men som egentligen inte tillhör dennes yrkesroll. Det kan i denna studie vara när en operativ chef inom hemvården plockar ur diskmaskinen i personalrummet. Genusmärkningen på verksamheten kan påverka till exempel handlingsmönster och normer. Forskare visar på att kvinnligt genusmärkta verksamheter kännetecknas med att vara ansvarsfulla och tåliga medan mansdominerade verksamheter kännetecknas med att vara aktiva och ställa högre krav. Balansen mellan den strategiska och operativa nivån innebär att det finns en viss svårighet för en operativ chef att uppfylla kraven från den strategiska nivån men även de kraven och förväntningarna som medarbetarna ställer.

Bakgrund: Prestationsmått är en viktig faktor för tillverkande företags produktion. På senare tid har konkurrensen ökat samtidigt som automatiseringen har utvecklats. Det har skapat ett större tryck på företag att ha kontroll över sina produktionsprocesser och optimera produktionsplaneringen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av empirin och referensramen skapa en förståelse för prestationsmåttens betydelse för produktionsflödet och produktionsplaneringen i tillverkande företag. Det kommer även framgå vilken roll prestationsmåtten har för den operativa nivån. Metod: Uppsatsen har genomförts med en induktiv ansats där en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer legat till grund för empirin. Referensramen har utgått från det empiriska materialet och kopplats samman i en analys. Slutsats: Vi har kommit fram till att prestationsmått måste anpassas till det enskilda tillverkande företags produktion för att optimera produktionsflödet och förbättra produktionsplaneringen. Prestationsmått anpassade till den operativa nivån är viktigt för att öka ett företags produktivitet och matcha kunders krav.

Operationsmiljön präglas av oförutsägbarhet och osäkerhet. Dessa faktorer kan leda till överraskning, antingen aktörsdriven eller som ett resultat av den komplexa dynamiken i operationsmiljön. Svensk operationskonst lyfter fram flexibilitet för att hantera effekterna av överraskning. Hur den förstås i operationsplanering blir avgörande för hur effekterna av överraskning hanteras. Denna teorikonsumerande enfallstudie söker svar på frågorna hur flexibilitet förstås av officerare i funktioner vid insatsstaben. Uppsatsen söker svar på hur flexibilitet och förutsättningar för den förstås på operativ nivå i relation till Meir Finkels teori om flexibilitet. Undersökningen visar att officerare i operationsplanering på operativ nivå förstår flexibilitet i linje med Finkels flexibilitetsteori. Undersökningen påvisar att öppenhet, kognitiv flexibilitet och systemförståelse är särskilt framträdande teman som skapar förutsättningar för flexibilitet.

Syftet med uppsatsen är att bidra med ökad förståelse för hur den hållbara verksamhetsstyrningen kan utformas på en operativ nivå utifrån företagets kontext. Klädbranschen har valts som empirisk kontext eftersom branschen står inför enorma hållbarhetsutmaningar. För att uppnå syftet använder sig studien av en kvalitativ metod med abduktiv ansats. I studien har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med butikschefer eller butiksägare från nio olika klädaffärer. Tidigare forskning visar att företagen behöver möta nya krav från intressentgrupper på att inkludera hållbarhet i kärnverksamheten för att framstå som legitima. För att lyckas med detta behöver företagen arbeta internt med hållbarhetsfrågor och därmed anpassa sin verksamhetsstyrning, viktigt är då att den hållbara styrningen genomsyra hela företaget. Genom att beakta det operativa perspektivet bidrar uppsatsen till att minska ett kunskapsgap från tidigare studier. I de fall som undersökts kan det konstateras att implementering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen på operativ nivå är begränsad och att det finns outnyttjade möjligheter som varierar utifrån företagets kontext. Studien visar att hållbarhet inkluderas i varierat omfång inom företagskulturen och den administrativa styrningen. För att vidare främja hållbarhetsarbetet på den operativa nivån behöver företagen en kultur där hållbarhet finns inbäddat i grundvärderingarna. Detta kan öka förståelsen för omställning till hållbarhetsarbete och även uppmana de anställda att på eget initiativ ägna sig åt hållbarhetsaktiviteter. Företagen kan nå dit via utbildning eller genom att implementera hållbarhet i andra styrverktyg som planeringen, cybernetiska styrningen eller den administrativa styrningen. Inget företag i studien inkluderade hållbarhet i sina belöningssystem, vilket kan bero på svårigheter i att kvantifiera det hållbarhetsarbete som utförs. / The purpose of the thesis is to contribute to an increased understanding of how sustainable corporate governance can be designed at an operational level based on the company's context. The clothing industry has been chosen as an empirical context as the industry faces enormous sustainability challenges. To achieve the purpose, the study uses a qualitative method with an abductive approach. In the study, nine semi-structured interviews were conducted with store managers or shop owners from nine different clothing stores. Previous research shows that companies need to meet new demands from stakeholder groups to include sustainability in their core business to appear legitimate. To succeed in this, companies need to work internally with sustainability issues and thus adapt their business management, sustainable governance must permeate the entire company. By considering the operational perspective, the thesis contributes to reducing the knowledge gap from previous studies. In the cases examined, it can be found that the implementation of sustainability in operational management at the operational level is limited and that there are unexploited opportunities that vary based on the company's context. The study shows that sustainability is included to a varying extent within the corporate culture and the administrative control of the clothing stores that have been investigated. To further promote sustainability work at the operational level, companies need a culture where sustainability is embedded in the basic values. This can increase understanding of the transition to sustainability work and also encourage employees to engage in sustainability activities on their initiative. Businesses can reach this through education or by implementing sustainability in other governance tools such as planning, cybernetic governance or administrative governance. No company in the study included sustainability in its reward systems, which may be due to difficulties in quantifying the sustainability work being performed.

Troligtvis kommer dagens och morgondagens konflikter innebära en högre grad av komplexa problem, bland annat genom fler typer av hot och aktörer, än tidigare. Militära organisationer behöver hantera dessa komplexa problem parallellt med andra former av problem och behöver därför rätt doktrinära förutsättningar för effektiv problemhantering. Om inte samtida militära doktriner möter det behov av komplex problemhantering som dagens kontext kräver, riskerar organisationerna vara utrustade med fel sorts verktyg och metoder för konflikthantering. Syftet med studien är att undersöka hur väl operativa doktriner är anpassade för att hantera den del av dagens konflikter som kan ses som komplexa utifrån Cynefin-ramverket (Kurtz & Snowden 2003; Snowden & Boone 2007). Studien utförs som en beskrivande jämförande flerfallstudie av tre gällande operativa doktriner från Sverige, Norge och Spanien. Studien bidrar med kunskap om doktriners utformning för både framtida forskning och doktrinutveckling samt till del prövar Cynefin-ramverket som analysverktyg. Undersökningens resultat visar att de analyserade doktrinerna i olika stor grad är anpassade till komplex problemhantering utifrån Cynefin-ramverket. Både den svenska och norska doktrinen innehåller element som kan bidra till komplex problemhantering, men är i övrigt inte anpassade till teoribildningen kring komplexa problem. Den spanska doktrinen är däremot mer anpassad till en komplex problemhantering, bland annat genom en kognitiv krigföringsdomän.

Bakgrund och Problem: Hållbarhetsarbete blir allt viktigare för organisationer att ta hänsyn till för att möta intressenters krav och för att få legitimitet i samhället. Då hållbarhetsarbetet påverkar många delar av organisationen är det viktigt att arbetet integrerar alla dess delar. Idag är många organisationer aktiva med att implementera hållbarhetsarbete i verksamheten vilket ofta leder till att arbetssätten i organisationens olika enheter förändras. Syfte: Denna studie syftar till att få en djupare förståelse för hur hållbarhetsarbetet i butikerna förhåller sig till den koncerngemensamma hållbarhetsstrategin. Teoretisk referensram: Studien utgår från intressentteorin, legitimitetsteorin, möjlighet och risker samt informella och formella styrverktyg. Metod: En fallstudie har gjorts på tre dotterbolag tillhörande Axfoodkoncernen. Studien är utformad enligt en kvalitativ undersökningsmetod och har en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in via fem semistrukturerade intervjuer samt Axfoods hållbarhetsstrategi “Mat 2030” som är koncernens vision för de nästkommande åren. Slutsats: På operativ nivå är det dagliga arbetet påverkat av hållbarhetsarbetet. Ute på enheterna arbetar man med att lyfta fram hållbara produkter, källsortera, informerar kunder och minska matsvinn. Arbetet på operativ nivå i de olika butikskedjorna skiljer sig åt på grund av att de riktar sig till olika kundgrupper. Axfood skapar dock genom utbildningar en enighet kring värderingar vad gäller hållbart arbete genom koncernens enheter. Detta bidrar till en företagskultur som lägger stor vikt i hållbarhetsarbete med grund i samhälleligt ansvar och legitimitet snarare än ekonomisk vinning. Nyckelord: Hållbarhetsarbete, Operativ nivå, Styrverktyg, Intressentteorin, Legitimitetsteorin. / Background and Problem: Sustainability work is becoming increasingly important for organizations to consider meeting stakeholder demands and to gain legitimacy in society. As the sustainability work affects many parts of the organization, it is important that the work is integrated in all its parts. Today, many organizations are active in implementing sustainability work in the business, which often lead to changes in the way the organization's various units work. Purpose: This study aims to gain a deeper understanding of how the sustainability work in the stores relates to the Group-wide sustainability strategy. Theoretical reference frame: The study is based on stakeholder theory, legitimacy theory, opportunity and risks and management tools. Method: A case study has been conducted on three subsidiaries belonging to the Axfood Group. The study is designed according to a qualitative research method and have a deductive research approach. The empirical material has been collected via five semi-structured interviews and Axfood's sustainability strategy “Mat 2030” which is the Group's vision for the next few years. Conclusion: At operational level, the daily work is affected by the sustainability work. Out on the units, work is being done to highlight sustainable products, source sort, inform customers and reduce food waste. Work at the operational level in the various retail chains is different because they target different customer groups. Through training, however, Axfood creates an agreement on values regardingsustainable work through the Group's units. This contributes to a corporate culture that places great emphasis on sustainability work against social responsibility and legitimacy rather than financial gain. Key words: Sustainability work, Operational level, Management tools, Stakeholder theory, Legitimacy theory.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur controllerns roll ser ut i ett stort tjänsteföretag samt hur denna samverkar med chefer på den operativa nivån. Vidare studeras även vilket inflytande controllern har på den operativa nivåns arbete.  Studien bygger på intervjuer med controllern och ekonomidirektören på PayEx Solutions, ett företag som utvecklar elektroniska betalningslösningar. Därutöver har en enkätundersökning besvarats av chefer på den operativa nivån inom företaget. Controllerns uppgifter är inte väldefinierad i litteraturen och den har idag många olika arbetsuppgifter beroende på vilket företag som den är verksam i. De olika förväntningarna personer inom en organisation har på controllern påverkar också controllerns roll. Relationen mellan controllerns olika roller och verksamheten är därför ett genomgående tema i studien. Balansen mellan dessa två är något som PayEx Solutions controller och chefer på den operativa nivån ställs inför varje dag. Å ena sidan skall de förhålla sig till verksamheten, samtidigt som de skall styra mot de mål som koncernen satt upp. Detta sker via en indirekt samverkan mellan den operativa nivån och controllern. Resultatet pekar på att de båda förhållningssätten kombineras inom PayEx Solutions på ett sådant sätt att controllern bör benämnas som den mångsidiga controllern. / The purpose of this study is to explore the role that a controller has who operates within a major service business. Also the influence of the controller on the operative processes is studied. The research is based on qualitative interviews with the controller and the CIO at PayEx Solutions, a large service company within the financial payment industry. Furhtermore a questionerre have been distributed to and answered by managers on the operative level of the company. The profession of the controller is not well defined in the current literature. The controller has many different tasks, depending on which company she works within. Furthermore the people within an organization all have different expectations on the controller. The balance between the different roles is something that the controller at PayEx Solutions has to deal with in her everyday job. In the analysis it is recognised that both the controller at PayEx Solutions, is a versatile controller. This conclusion is based on the identified characteristics of the cooperation between the controller and managers at the operational level.