Organisationen International Accounting Standards Board (IASB) har ett pågående arbete med att revidera Föreställningsramen. Studiens fokus ligger på att studera och analysera IASBs förslag på nya definitioner av tillgång och skuld. Förslagen som IASB ger ut, ges i ett så kallat Discussion Paper. I Discussion Paper diskuteras förslag på förändringar samt anledningar till förändringarna. Studiens syfte är att förklara och skapa förståelse för vad IASBs förslag på nya definitioner av tillgång och skuld kan innebära för användare respektive upprättare av de finansiella rapporterna. Studiens bidrag är att skapa förståelse inom studiens ämne för att underlätta för regulatorer i deras process att utforma nya standarder. Förståelse skapas genom att kartlägga vad en förändring av definitionerna av tillgång och skuld kan ha för betydelse för IASBs olika intressenter. Med hjälp av tidigare teorier inom studiens ämne har intervjufrågor till studiens empiriska undersökning kunnat utformas. Intervjuer med personer inom yrkesgrupperna regulatorer samt redovisningsprofessionen har varit en del av den empiriska undersökningen. Den andra delen, en dokumentundersökning består av en sammanställning av remissvar, så kallade Comment Letters. Comment Letters består av åsikter från IASBs intressentgrupper, vilka har kommenterat förslagen på nya definitioner av tillgång och skuld som återfinns i IASBs Discussion Paper. Efter den empiriska undersökningen sammankopplas studiens empiriska resultat med studiens teoretiska referensram i en analys. Analysen utmynnar i en slutsats som beskriver hur företag kan redovisa fler tillgångar i sin balansräkning med de föreslagna definitionerna av tillgång och skuld. Det ökade antalet tillgångar och skulder leder till att företagens värde ökar. För redovisningsprofessionens del innebär de föreslagna definitionerna krav på ökad kunskap och utbildning, då de föreslagna definitionerna gör att redovisningen blir mer flexibel. Regulatorer blir också påverkade av en förändring av definitionerna av tillgång och skuld, då de blir tvungna att ta hänsyn till dem i den fortsatta processen i att utveckla nya standarder.

Syftet med uppsatsen är att bidra med ökad förståelse för hur den hållbara verksamhetsstyrningen kan utformas på en operativ nivå utifrån företagets kontext. Klädbranschen har valts som empirisk kontext eftersom branschen står inför enorma hållbarhetsutmaningar. För att uppnå syftet använder sig studien av en kvalitativ metod med abduktiv ansats. I studien har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med butikschefer eller butiksägare från nio olika klädaffärer. Tidigare forskning visar att företagen behöver möta nya krav från intressentgrupper på att inkludera hållbarhet i kärnverksamheten för att framstå som legitima. För att lyckas med detta behöver företagen arbeta internt med hållbarhetsfrågor och därmed anpassa sin verksamhetsstyrning, viktigt är då att den hållbara styrningen genomsyra hela företaget. Genom att beakta det operativa perspektivet bidrar uppsatsen till att minska ett kunskapsgap från tidigare studier. I de fall som undersökts kan det konstateras att implementering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen på operativ nivå är begränsad och att det finns outnyttjade möjligheter som varierar utifrån företagets kontext. Studien visar att hållbarhet inkluderas i varierat omfång inom företagskulturen och den administrativa styrningen. För att vidare främja hållbarhetsarbetet på den operativa nivån behöver företagen en kultur där hållbarhet finns inbäddat i grundvärderingarna. Detta kan öka förståelsen för omställning till hållbarhetsarbete och även uppmana de anställda att på eget initiativ ägna sig åt hållbarhetsaktiviteter. Företagen kan nå dit via utbildning eller genom att implementera hållbarhet i andra styrverktyg som planeringen, cybernetiska styrningen eller den administrativa styrningen. Inget företag i studien inkluderade hållbarhet i sina belöningssystem, vilket kan bero på svårigheter i att kvantifiera det hållbarhetsarbete som utförs. / The purpose of the thesis is to contribute to an increased understanding of how sustainable corporate governance can be designed at an operational level based on the company's context. The clothing industry has been chosen as an empirical context as the industry faces enormous sustainability challenges. To achieve the purpose, the study uses a qualitative method with an abductive approach. In the study, nine semi-structured interviews were conducted with store managers or shop owners from nine different clothing stores. Previous research shows that companies need to meet new demands from stakeholder groups to include sustainability in their core business to appear legitimate. To succeed in this, companies need to work internally with sustainability issues and thus adapt their business management, sustainable governance must permeate the entire company. By considering the operational perspective, the thesis contributes to reducing the knowledge gap from previous studies. In the cases examined, it can be found that the implementation of sustainability in operational management at the operational level is limited and that there are unexploited opportunities that vary based on the company's context. The study shows that sustainability is included to a varying extent within the corporate culture and the administrative control of the clothing stores that have been investigated. To further promote sustainability work at the operational level, companies need a culture where sustainability is embedded in the basic values. This can increase understanding of the transition to sustainability work and also encourage employees to engage in sustainability activities on their initiative. Businesses can reach this through education or by implementing sustainability in other governance tools such as planning, cybernetic governance or administrative governance. No company in the study included sustainability in its reward systems, which may be due to difficulties in quantifying the sustainability work being performed.

In what way does different stakeholders assess a decision and its consequences, and how do these assessments differ? When a company stands before a big decision, they need to consider aspects that are economic, ecologic and social. To make a good decision they need to consider the society and its different stakeholder groups. This study examined how different groups values and weights different criteria. The study has been done with the project Sundsvall logistics park as a case, with criteria related to that project. The goal of the study was to find a way to value and weight different criteria and then compare how the company and the stakeholders assesses these criteria. This has been done through interviews with relevant people that has got extra knowledge about the project Sundsvall logistics park, and through a survey that has been sent out to residents of Sundsvall. The informants and respondents got to assess values and weights to the criteria relative to an indirect alternative where the logistics park isn’t built. The data was then compiled using multi attribute utility theory as a tool to present the comparison. The result of the study suggests that the differences between the valuations and weightings of the criteria is partly due to an uncertainty in how the logistics park would affect the criteria, but that the biggest reason probably depends on what perspective the person is viewing the logistics park from. If the person is viewing the logistics park from an industrial perspective, the criteria related to industrial development is getting more important and is going to take up more room in the analysis. If the person is viewing the logistics park from an individual and social perspective, the criteria related to that is more important and takes up more room in the analysis. / På vilket sätt uppskattar olika intressenter ett beslut och dess konsekvenser, och hur skiljer sig dessa uppskattningar åt? När företag idag står inför stora beslut behöver de ta hänsyn till aspekter som är både ekonomiska, ekologiska och sociala. För att beslutet ska bli bra behöver de ta hänsyn till samhället och dess olika intressentgrupper. Denna studie är en undersökning av hur olika grupper värderar och viktar olika kriterier. Studien har utförts mot projektet Sundsvall Logistikpark med kriterier relaterade till projektet. Målet med studien har varit att hitta ett sätt att värdera och vikta olika kriterier för att sedan göra en jämförelse av hur företaget och intressenterna uppskattar dessa kriterier. För att göra detta har intervjuer utförts med personer som är extra insatta i projektet med Sundsvall logistikpark och en enkät skickats ut till boende i Sundsvall. Informanterna och respondenterna har fått uppskatta värden och vikter på kriterierna utifrån ett indirekt alternativ där logistikparken inte byggs. Datan har sedan sammanställts genom att använda multiattributsnyttoteori som verktyg för att presentera jämförelsen. Resultatet av undersökningen tyder på att de skillnader som finns i värderingar och viktningar av kriterierna dels beror på en viss osäkerhet angående hur logistikparken skulle kunna påverka de olika kriterierna och hur ett värde kan uppskattas på dessa, men att den största orsaken troligen beror på vilket perspektiv personen ser logistikparken på. Om personen ser på logistikparken från ett industriellt perspektiv blir kriterier som har med industriell utveckling att göra viktigare och tar större plats i analysen. Om personen ser på logistikparken från ett individuellt och socialt perspektiv blir sådana kriterier viktigare och tar större plats i analysen

This study examines the construction of children and children’s rights in the context of corporate responsibility. Businesses often work with children in their philanthropic work, but have not been expected to integrate children’s rights in their core activities. The relationship between businesses and children is therefore poorly understood. This study aims to develop a better understanding of this relationship by studying the construction of children in corporate responsibility policies and website presentations. The point of departure for the analysis is that children are a minority group, meaning that they share certain characteristics and face shared problems. In order to do this, CSR theories and previous CSR research is presented from a children’s rights perspective, which provides a theoretical framework for the empirical analysis. The analysis examines cases of current relationships between businesses and children. This is done by analyzing the construction of children in the corporate responsibility policies of six companies. In order to structure the analysis, a categorization system is used which defines six distinct relationships between business and children. The study found that the internal disagreements within the field of CSR has significant implications on children’s rights and their resolution is necessary for true integration of children’s rights into CSR. Further, the children were constructed vastly differently between the companies as well as between the categories. The relationship is also contingent upon the general recognition of responsibilities by a company.

Redovisningsstandarden IFRS 16 trädde i kraft för redovisningsperioder från den 1:a januari 2019 efter det att intressenter getts möjlighet att uttrycka sina åsikter på ett reviderat utkast. Att låta intressenter uttrycka sina åsikter inför implementering av standarder är en central del av IASB:s normbildningsprocess som gör att de bibehåller sin legitimitet och neutralitet. IASB:s oberoende har dock länge kritiserats för att inte tillgodose det allmänna intresset efter ett flertal incidenter som påvisat att IASB har låtit sig influeras av särskilda intressentgrupper. Uppsatsen behandlar därför IASB:s neutralitet genom normbildningsprocessen med hänsyn till intressentgruppers åsikter uttryckt genom comment letters på det reviderade utkastet ED/2013/6 - Leases. Genom en kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag undersöks 340 stycken comment letters. Studiens grundar sig vidare på teorier som capture theory och legitimitetsteorin vilka är teorier som förklarar relationen mellan allmänheten, organisationer och reglerande organ. Resultatet antyder att ingen intressentgrupp tagits i större beaktande än andra och därmed kan IASB:s legitimitet och oberoende inte ifrågasättas på någon starkare grund vad gäller normbildningsprocessen för IFRS 16. Studien bidrar därmed till de skiljaktiga meningar som finns i existerande forskning om huruvida IASB tagit någon intressentgrupp i större beaktande än andra vid framtagandet av en ny redovisningsstandard. / The accounting standard IFRS 16 came to be effective for accounting periods starting 1st of January 2019, after a due process where stakeholders were given the opportunity to express their opinions on an exposure draft. Giving stakeholders the opportunity to express their opinions before implementing a new accounting standard is a key part of IASB:s due process which enables them to maintain their legitimacy and neutrality. IASB:s independency has been widely criticized for not maintaining the interest of the public after numerous incidents which shows that IASB had been influenced by certain stakeholder groups. Therefore, this study examines IASB:s neutrality during the due process in regards to the opinions of stakeholder groups expressed in the comment letters submitted as a response to the exposure draft ED/2013/6 - Leases. Using a qualitative study method with quantitative elements, 340 comment letters were examined. This study is based on theories such as capture theory and legitimacy theory which are theories that explain the relationship between the public, organizations and the regulators. The results indicate that no stakeholder group has had a higher influence and therefore the legitimacy and neutrality of IASB can not be questioned in regards to the due process of IFRS 16. Therefore, this study contributes to the differing opinions in existing research whether IASB has taken any certain stakeholder group into higher consideration in the due process of a new accounting standard.