<p>Den problemformulering som ligger till grund för studien är: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. Resultatet från undersökningen visar att de svenska bankerna följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, och relationen mellan banken och företaget kan i olika utsträckning påverka hur styrverktygen används.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Den frågeställning som valdes var: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. De slutsatser som framkom var att svenska banker följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, samtidigt som relationen mellan banken och företaget i olika utsträckning kan påverka hur styrverktygen används.</p>

<p>Budgetens vara eller icke vara har under längre perioder varit ett omdiskuterat ämne, och ett flertal artiklar har skirivit om huruvida budget är ett lämpligt styrverktyg eller ej. Å ena sidan har budgeten starkt kritiserats, å andra sidan har flertalet undersökningar mellan 1997-2002 påvisat att budget fortfarande används i stor utsträckning. Hur budgetsitutationen ser ut idag verkar till synes något mindre utforskat.</p><p>Huvudsyftet med studien har varit att undersöka vad Handelsbanken, Swedbank samt Länsförsäkringar Bank anser om den omtalade budgeten. Dessutom, om det visar sig budgeten fortfarande används, försöka undersöka de bakomliggande orsakerna till detta. För att genomföra studien har personliga intrevjuer med kontorscheferna på respektive bank genomförts.</p><p>Slutligen kan det konstateras att synen på budget fortafarande är något tudelad. Handelsbanken tillämpar budgetlös styrning, medan Swedbank och Länsförsäkringar Bank använder budget, främst av planerings- och kontrollskäl. Däeremot instämmer samtliga kontorschefer i sotra delar av budgetkritiken. Att två av bankerna ändock forstätter budgetera, trots att de instämmer mycket i kritiken kan verka något motsägande. Kanske är det som kontorscheferna från Swedbank och Länsförsäkringar Bank påstår, att budgetens fördelar överstiger dess nackdelar. Dock har vi sett tendenser på att det fortsatta budgetarbetet möjligtvis kan förklaras med att budgeten blivit till en rutin och intagit en mer passiv roll inom de två budgetanvändande bankerna, medan den verkliga styrningen sker genom andra styrmedel. Därav anser vi att både Swedbank och Länsförsäkringar Bank troligtvis skulle tjäna på att se över sitt budgetförfarande.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Den problemformulering som ligger till grund för studien är: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. Resultatet från undersökningen visar att de svenska bankerna följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, och relationen mellan banken och företaget kan i olika utsträckning påverka hur styrverktygen används.

No description available.

Budgetens vara eller icke vara har under längre perioder varit ett omdiskuterat ämne, och ett flertal artiklar har skirivit om huruvida budget är ett lämpligt styrverktyg eller ej. Å ena sidan har budgeten starkt kritiserats, å andra sidan har flertalet undersökningar mellan 1997-2002 påvisat att budget fortfarande används i stor utsträckning. Hur budgetsitutationen ser ut idag verkar till synes något mindre utforskat. Huvudsyftet med studien har varit att undersöka vad Handelsbanken, Swedbank samt Länsförsäkringar Bank anser om den omtalade budgeten. Dessutom, om det visar sig budgeten fortfarande används, försöka undersöka de bakomliggande orsakerna till detta. För att genomföra studien har personliga intrevjuer med kontorscheferna på respektive bank genomförts. Slutligen kan det konstateras att synen på budget fortafarande är något tudelad. Handelsbanken tillämpar budgetlös styrning, medan Swedbank och Länsförsäkringar Bank använder budget, främst av planerings- och kontrollskäl. Däeremot instämmer samtliga kontorschefer i sotra delar av budgetkritiken. Att två av bankerna ändock forstätter budgetera, trots att de instämmer mycket i kritiken kan verka något motsägande. Kanske är det som kontorscheferna från Swedbank och Länsförsäkringar Bank påstår, att budgetens fördelar överstiger dess nackdelar. Dock har vi sett tendenser på att det fortsatta budgetarbetet möjligtvis kan förklaras med att budgeten blivit till en rutin och intagit en mer passiv roll inom de två budgetanvändande bankerna, medan den verkliga styrningen sker genom andra styrmedel. Därav anser vi att både Swedbank och Länsförsäkringar Bank troligtvis skulle tjäna på att se över sitt budgetförfarande.

Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Den frågeställning som valdes var: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. De slutsatser som framkom var att svenska banker följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, samtidigt som relationen mellan banken och företaget i olika utsträckning kan påverka hur styrverktygen används.

Syfte: Hockeyklubbarna i den svenska högsta ligan SHL växer och därmed ökar kraven på den ekonomiska uppföljningen. Forskning kring detta och hur elitklubbarna arbetar med verksamhetsstyrning är tunt dokumenterad. Klubbarna drivs som ideella föreningar och samtidigt pekar studier på att en kommersialisering av dessa verksamheter finns. Vi ämnar med denna kandidatuppsats att bidra till ökad förståelse för hur hockeyföreningar på elitnivå jobbar med verksamhetsstyrning. Hur man arbetar med mätning och uppföljning av verksamheten samt belysa om föreningarna inkorporerar nyckeltal i sin styrning.  Studien skall besvara forskningsfrågorna:Hur använder sig dessa föreningar av uttalade styrverktyg och vart ligger tyngdpunkten i organisationens mätning och uppföljning? Använder organisationerna nyckeltal i sin styrning och är dessa anpassade efter den speciella kontext föreningarna är verksamma inom? Metod: En kvalitativ studie där sju semistrukturerade intervjuer genomförts med sex olika SHL-klubbar. Studien har en hermeneutisk vetenskapstradition och synsätt som utgångspunkt. Resultat och Slutsats: Föreningarnas nuvarande styrverktyg i form utav budget klarar inte längre av att effektivt styra organisationen utifrån den kontext man verkar inom. Man befinner sig i en utvecklingsfas där strategifrågor, målformuleringar och retorik influeras av företag på den kommersiella marknaden. Ett mer mångfacetterat styrverktyg likt Kaplan och McMillans (2021) balanserade styrkort presenteras som ett komplement till befintliga arbetssätt. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ny kunskap till det företagsekonomiska området. Detta i form av en empirisk undersökning som behandlar hur ideella föreningar i form av SHL-klubbar arbetar med verksamhetsstyrning. Förslag till fortsatt forskning: En djupgående studie med fler representanter inom samma klubb kan bidra med en ökad förståelse för hur verksamhetsstyrning uppfattas och om samsyn finns inom SHL-klubbarna. Att närmare undersöka klubbarnas förhållande till sina intressenter skulle också kunna öka kunskapen om de faktorer föreningarna bör ta i beaktning i sin verksamhetsstyrning.

No description available.

No description available.