Bakgrund: Det finns många små ägarledda företag i Sverige idag som inte ensamma besitter några större resurser, ibland torde det rent av vara så att resurserna är så knappa att företagen inte kan överleva och konkurrera. Därav har det blivit allt mer vanligt att flera enskilda företag går ihop och tillsammans skapar ett värde som de ensamma inte hade kunnat prestera. När företag inom liknande verksamheter koncentrerar sig geografiskt, dels för att samarbeta, dels för att konkurrera så kallas det för att företagen bildar ett kluster. Syfte: Syftet med studien var att studera och analysera vilka styrverktyg och beslutsstöd som används för bedömning och utveckling av samarbetets värde i kluster som verkar inom en kreativ näringsverksamhet. Metod: Studien har genomförts med en abduktiv ansats. Vissa begrepp har operationaliserats för att lättare kunna tolka respondenternas svar. Primärdata har samlats in genom intervjuer och sekundärdata har samlats in från litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska dokument. Resultat och slutsats: Studieobjektet använde sig inte av några direkta styrverktyg och beslutsstöd för att bedöma och utveckla samarbetets värde. Underlaget för bedömningar grundades främst på rekommendationer och egna funderingar. Bedömningsunderlaget för partnerföretagen utgjordes i första hand av överslag i form av huvudberäkningar.

No description available.

Bakgrund Benchmarking är ett populärt styrverktyg men studierhar visat att benchmarking inte anses som ett likaeffektivt förbättringsverktyg som andra styrverktyg,vilka kritiska faktorer som ligger bakom enframgånsrik benchmarking bör då undersökas. Efter en genomgång av tidigare studier fann vi dessutom attbrister finns gällande vetskapen hur användandet avintern benchmarking upplevs. Få studier har gjortsinom detaljhandeln där intern benchmarking tycksvara användbart. Syfte Syftet med studien är att få en större kunskap kringupplevelserna av intern benchmarking inomdetaljhandeln. Studien syftar även till att redogöra förvad det är som ligger bakom en framgångsrik internbenchmarking. Frågeställningar Hur upplevs intern benchmarking inom detaljhandeln? Vilka är de kritiska faktorerna för framgångsrik internbenchmarking? Metod Studien utgörs av en kvalitativ ansats bestående av 2 intervjuer med företagsledning och 5 intervjuer medvaruhuschefer. Studien har även en kvantitativ delsom består av en enkätundersökning med enpopulation på 75 personer. Slutsats Studiens slutsats är att intern benchmarking upplevs som motiverande, stimulerande, användbart i dendagliga verksamheten samt ökar förståelsen förorganisationen. Kritiska faktorer bakom enframgångsrik intern benchmarkingprocess är en tydlig process, utbildning, tillgång till data, ett bra forum förkommunikation och högt deltagande av anställda. / Background Benchmarking is a popular managament tool butstudies have shown that benchmarking is notconsidered as an effective management tool as othermanagement tools, what the critical factors behind asuccessful internal benchmarking should therefore belooked into further. We also found, after reviewingformer studies, that there are lack of informationabout the experience of using internal benchmarking. Only a few studies have been done in retail whereinternal benchmarking seems useful. Aim The aim with the studie is to get more knowledgeabout the experiences of internal benchmarking inretail. The study also aims to state the critical factorsbehind a successful internal benchmarking. Research questions What is the experience of internal benchmarking inretail? What are the critical factors behind a successfulinternal benchmarking? Methodology The study has a qualitative approach and consists of 2 interviews with management and 5 interviews withstore managers. The studie also has an quantitativeapproach that consists of a survey with a populationof 75 people. Conclusion The conclusion of the study is that internalbenchmarking are experienced as motivating,stimulating, useful in the daily business and alsoincreases the understanding of the organization. Critical factors behind succescfull internalbenchmarking process are a clear process, education,access of data, a good forum for communication andhigh participation rate of the employees.

Syfte: Syftet med studien är att genom begreppen styrprocess, styrverktyg och styrmått försöka skapa en förståelse för hur styrningen skiljer sig åt mellan Nordea och Handelsbanken för att identifiera eventuella skillnader mellan bankerna.   Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt inslag och genomförs med hjälp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer från två banker, Nordea och Handelsbanken.   Slutsats: Intervjupersonerna har haft olika åsikter av hur styrningen påverkar respektive bank, utifrån deras olika befattningar och erfarenheter inom området. Som helhet har det framkommit att Nordea och Handelsbanken skiljer sig på ett flertal punkter. Nordea är värdeorienterad i sin styrning och arbetar med helhetstänkande samt med budget medan Handelsbanken är kostnadsorienterad och arbetar med delmål samt med målstyrning främst. Överlag sammanfattas styrningen som en form av jonglering. Det är omöjligt att leverera på alla mål samtidigt men det gäller att hela tiden hålla alla bollar i luften.

Denna studie är avsedd att utreda vilka förutsättningar rektorer har att utföra sitt arbete samt om det skiljer sig åt mellan kommunala skolor och friskolor. Detta har undersökts genom att studera den bakomliggande ledningsstrukturen samt styrverktygen och hur de har format förutsättningarna för rektorer. Studien baseras på intervjuer med huvudmän, rektorer och en kvalitetschef från den kommunala skolan respektive friskola. Studien visar att styrverktygen; mål, kommunikation, mandat och beslut samt stödfunktioner och till viss del ledningsstruktur formar förutsättningen för rektorn. Dessa styrverktyg har också undersökts för att se hur väl de fungerar för att skapa rätt förutsättningar för rektorns arbete i den kommunala respektive friskoleverksamheten. Från resultaten som erhållits i denna studie anser vi att styrverktygen inte fungerar optimalt för att skapa bra förutsättningar till rektorerna, för att utföra sitt arbete. Framförallt har resultaten visat på att rektorer i friskolan har bättre förutsättningar än rektorer i den kommunala skolan. / This study is intended to investigate the prerequisites for the principals to perform their work and whether they differ between schools. This has been investigated by studying the underlying management structure and the management instrument and how they have shaped the prerequisites for the principals. The study is based on interviews with princi- pals and a quality director from both public school and private school. The study shows that the management instruments goals, communication, mandate and decision as well as support functions, and to some extent the management structure, shapes the prerequisites for the principals. These management instrument have also been looked into more thor- oughly, in order to see how well they work to create the right conditions for the principals in the public school and private school. From the results that was obtained from this study, we could see that the management instruments don’t work optimally in order to give the right prerequisites for the principals. Mainly have the results shown that the principals in the private school have better perquisites than the principals working in the public school.

Bakgrund: När Covid-19-pandemin bröt ut i Sverige var ett flertal organisationer tvungna att ställa om sin verksamhet. Medarbetare blev rekommenderade att arbeta hemifrån och således ställdes chefer inför arbetsförhållanden som de inte tidigare mött.Tidigare forskning har behandlat styrning i kontexten distansarbete när det varit en valmöjlighet, men det har ännu inte studerats hur chefers styr sina medarbetare i en plötslig omställning till distansarbete. Således är det intressant att utföra en studie som belyser hur chefer styr sina medarbetare vid en plötslig omställning till distans. Syfte: Syftet med den här studien är att skapa ökad förståelse för chefers styrning av medarbetare efter en plötslig omställning till distansarbete. Metod: Studien är utformad som en kvalitativ fallstudie med en abduktiv forskningsansats samt med ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fem respondenter inom samma organisation samt genom dokument i form av den studerade organisationens årsredovisning. Slutsats: Studiens resultat visar att chefernas styrning delvis påverkades av den plötsliga omställningen till distans. De formella styrverktygen, som cheferna redan tillämpade innan omställningen till distansarbete, har varit bestående efter den plötsliga omställningen och har därmed inte påverkats. Däremot har den informella styrningen påverkats efter den plötsliga omställningen till distansarbete. De informella styrverktygen visade ha en betydelsefull roll för cheferna då de har anpassats för att vara möjliga att tillämpa i ett distansläge. Studiens resultat visar även att de informella styrverktygen har blivit mer komplexa i tillämpningen samt att vissa informella styrverktyg har tillämpats mer formellt efter omställningen. / Background: When the Covid-19-pandemic broke out in Sweden, a number of organizations had to restructure their operations. Employees were recommended to work from home and therefore were managers faced with working conditions that they had never encountered before. Previous research has treated management control in the context of teleworking as an option, but it has not been studied how management control is affected by a sudden change. Thus, it is interesting to study how managers' use of management control is affected by suddenly having to switch their operations to tele working. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of managers' use of management control after a sudden conversion to telework. Method: This study is a qualitative case study with an abductive approach, and with ahermeneutic perspective. The empirical material of the study has been collected through semi-structured interviews with five respondents within the same organization. The empirical material also includes document consisting of the studied organization´sannual report. Conclusion: The result of the study shows that managers' management control is partly affected by the sudden conversion to telework. The formal control that the managers had already implemented before the conversion to telework has been the same even after the conversion (to teleworking), and therefore has the formal control not been affected. However, informal control has been affected after the conversion to telework.The informal management control turned out to have a significance because they have been adopted for the possibility to be applied in a situation of teleworking. The result of the study also shows that some of the informal management control tools have been applied more formally after the conversion.

Inom revision anses personalen vara både den största resursen och kostnaden, därför är det väsentligt att använda denna kapacitet till fullo. Yrket använder styrverktyget tidsbudgetering vilket innebär att anställda i de olika uppdragen får tidsramar att förhålla sig till. Tidigare studier har fokuserat på seniora revisorer avseende tidsbudgetar med ett mer negativt perspektiv, medan denna studie intar en mer neutral ställning utifrån revisionsassistenters perspektiv. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap gällande hur revisionsassistenter upplever att användandet av tidsbudgetering påverkar revisionen. I studien presenteras revisionsprocessen, Input-Process-Output (IPO) modellen samt tidsbudgetering som styrverktyg och hur det appliceras inom revisionen. Studiens syfte har undersökts genom tio kvalitativa intervjuer med revisionsassistenter som arbetat minst sex månader inom yrket. Respondenterna innefattar revisionsassistenter från både The Big Four och mindre byråer. Studiens resultat visar att revisionen påverkas både positivt och negativt av tidsbudgetering som styrverktyg. Vilken påverkan det har grundas på hur styrverktyget används och mängden arbete i förhållande till den bestämda tiden. De positiva konsekvenserna som studien identifierat är ökad effektivitet, snabbare utvecklingskurva, strukturering av arbetet samt motivation hos anställda. De negativa konsekvenserna som identifieras är stress, sämre välmående, underrapportering av tid, genvägar samt minskad noggrannhet. Vilka konsekvenser tidsbudgetering medför anses främst bero på vem som har kontrollen över styrverktyget samt om det är stramt eller flexibelt. Således visar studien att vikten av att använda styrverktyget på ett korrekt sätt är avgörande för hur det upplevs påverka revisionen. / Within auditing the staff can be regarded as the biggest resource as well as the biggest cost, therefore it is essential to use this capacity to the fullest. The profession uses time budgeting as a management tool, which means that the staff have time frames to which they must adjust to for the various assignments. Previous studies have had a focus on senior auditors regarding time budgeting with a more negative outlook, while this study holds a more neutral position from audit assistant’s perspectives. The aim of this study is therefore to contribute with knowledge regarding how audit assistants experience how the usage of time budgeting influences the audit. The study presents the audit process, Input-Output-Process (IPO) model as well as time budgeting as a management tool and how it is applied in audits. The aim of the study has been studied through ten qualitative interviews with audit assistants that have been working for a minimum of six months in the profession. The respondents include audit assistants from both The Big Four and other smaller firms. The conclusion of the study indicates that audits are affected both positively and negatively by time budgeting as a management tool. Which effect it has depended on how the management tool is used and how the amount of work is in relation to the time. The positive consequences that the study has identified are increased efficiency, faster development curve, structuring of the work and motivation of the staff. The negative consequences that have been identified are stress, decreased well-being, underreporting of time, shortcuts and less meticulousness. Which consequences time budgeting entails depends mainly on who controls the management tool and if it is tight or flexible. Therefore, the study indicates the importance of using the management tool in a correct way is crucial for how it is perceived to affect the audit.

Syftet med uppsatsen är att bidra med ökad förståelse för hur den hållbara verksamhetsstyrningen kan utformas på en operativ nivå utifrån företagets kontext. Klädbranschen har valts som empirisk kontext eftersom branschen står inför enorma hållbarhetsutmaningar. För att uppnå syftet använder sig studien av en kvalitativ metod med abduktiv ansats. I studien har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med butikschefer eller butiksägare från nio olika klädaffärer. Tidigare forskning visar att företagen behöver möta nya krav från intressentgrupper på att inkludera hållbarhet i kärnverksamheten för att framstå som legitima. För att lyckas med detta behöver företagen arbeta internt med hållbarhetsfrågor och därmed anpassa sin verksamhetsstyrning, viktigt är då att den hållbara styrningen genomsyra hela företaget. Genom att beakta det operativa perspektivet bidrar uppsatsen till att minska ett kunskapsgap från tidigare studier. I de fall som undersökts kan det konstateras att implementering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen på operativ nivå är begränsad och att det finns outnyttjade möjligheter som varierar utifrån företagets kontext. Studien visar att hållbarhet inkluderas i varierat omfång inom företagskulturen och den administrativa styrningen. För att vidare främja hållbarhetsarbetet på den operativa nivån behöver företagen en kultur där hållbarhet finns inbäddat i grundvärderingarna. Detta kan öka förståelsen för omställning till hållbarhetsarbete och även uppmana de anställda att på eget initiativ ägna sig åt hållbarhetsaktiviteter. Företagen kan nå dit via utbildning eller genom att implementera hållbarhet i andra styrverktyg som planeringen, cybernetiska styrningen eller den administrativa styrningen. Inget företag i studien inkluderade hållbarhet i sina belöningssystem, vilket kan bero på svårigheter i att kvantifiera det hållbarhetsarbete som utförs. / The purpose of the thesis is to contribute to an increased understanding of how sustainable corporate governance can be designed at an operational level based on the company's context. The clothing industry has been chosen as an empirical context as the industry faces enormous sustainability challenges. To achieve the purpose, the study uses a qualitative method with an abductive approach. In the study, nine semi-structured interviews were conducted with store managers or shop owners from nine different clothing stores. Previous research shows that companies need to meet new demands from stakeholder groups to include sustainability in their core business to appear legitimate. To succeed in this, companies need to work internally with sustainability issues and thus adapt their business management, sustainable governance must permeate the entire company. By considering the operational perspective, the thesis contributes to reducing the knowledge gap from previous studies. In the cases examined, it can be found that the implementation of sustainability in operational management at the operational level is limited and that there are unexploited opportunities that vary based on the company's context. The study shows that sustainability is included to a varying extent within the corporate culture and the administrative control of the clothing stores that have been investigated. To further promote sustainability work at the operational level, companies need a culture where sustainability is embedded in the basic values. This can increase understanding of the transition to sustainability work and also encourage employees to engage in sustainability activities on their initiative. Businesses can reach this through education or by implementing sustainability in other governance tools such as planning, cybernetic governance or administrative governance. No company in the study included sustainability in its reward systems, which may be due to difficulties in quantifying the sustainability work being performed.

Bakgrund: När covid-19 plötsligt drabbade världen förändrades arbetssätt och branscher fundamentalt då distansarbete blev en påtvingad arbetsform. Uppmärksammande fördelar med arbetsformen medför en förväntan att distansarbete ska bli varaktig i den postpandemiska eran. Emellertid påträffades svårigheter att vidhålla en överenstämmelse mellan företagsintressen och medarbetarintressen avseende distansarbete. Följaktligen introduceras en hybrid arbetsform som kombinerar kontors- och distansarbete efter det påtvingade distansarbetet hävts. Företag utsättas för komplexa förändringar vid applikationen av en hybrid arbetsform, vilket förorsakar att det föreligger väsentliga ställningstagande inom chefers verksamhetsstyrning som måste beaktas för att kunna hantera övergången till en hybrid arbetsform. Således finns det anledning att öka förståelsen för chefers verksamhetsstyrning i angiven kontext. Syfte: Syftet med studien är att ur ett styrningsperspektiv bidra med ökad förståelse för förändringsarbete genom verksamhetsstyrning vid arbetsplatser som efter påtvingat distansarbete tillämpat en hybrid arbetsform. Metod: Med utgångspunkt i det tolkande perspektivet har studien antagit en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Empiriskt material har insamlats genom en intervjustudie som konstruerats av tolv intervjuer med chefer från fem olika företag. Slutsats: Vid förändring av arbetsarrangemang framgår det att chefer tillämpat handlingsstyrning i avsikt att förverkliga kombinationen av arbetsutförande i kontorsmiljö och distansarbete. I avsikt att övervinna och bemöta upplevt motstånd från medarbetare att samverka i arbetsformen har resultatstyrning, i förbindelse till icke-finansiella incitament nyttjats, samt kulturstyrning i form av medarbetarrelationer och justering av fysiska arrangemang. Det framgår att chefer inte brukat personalstyrning i form av utbildning eller resursfördelning för att säkerställa att medarbetare innehar rätt kompetens att arbeta i rådande arbetsform. Avslutningsvis synliggör studien att upplevd bristande företagskultur till följd av covid-19 ligger till grund för justering av fysiska arrangemang, tillförsel av formella och informella sociala sammankomster, tillämpning av handlingsstyrning och incitamentsystem. / Background: When COVID-19 suddenly hit the world, work methods and industries were changed fundamentally as remote work became a forced work form. The perceived benefits of this work form led to an expectation that remote work will be long-lasting in the post- pandemic era. However, difficulties are observed in maintaining an alignment between company and employee interests regarding remote work. Consequently, a hybrid work form, combining office and remote work, is introduced after the enforced remote work has been lifted. Enterprises are exposed to complex changes because of the application of a hybrid work arrangement, causing significant managerial decisions that need to be considered to effectively manage the transition to a hybrid work form. Thus, there is reason to increase the understanding of managers' governance in the given context. Purpose: The purpose of the study is, from a governance perspective, to contribute to increased understanding of change management through management control systems at workplaces that have applied a hybrid work form after forced remote work. Method: Based on the interpretive perspective, the study has taken a qualitative research strategy with an abductive approach. Empirical material has been collected via an interview study composed of twelve interviews with managers from five different companies. Conclusion: When changing work arrangement, it appears that managers have applied action control to realize the combination of work performance in an office environment and remote work. To overcome and respond to the perceived resistance of employees to engage in the work form, result control in connection with non-financial incentives has been used, as well as cultural control in the form of employee relations and adjustment of physical arrangements. It appears that managers have not used personnel controls in the form of training or resource allocation to ensure that employees have the right skills to work in the current work form. Finally, the study reveals that perceived lack of corporate culture because of COVID-19, is the basis for the adjustment of physical arrangements, provision of formal and informal social gatherings, application of action management and incentive systems.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företag använder ekonomistyrning för att bidra till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Studien baseras på en analysmodell kallad Management Control System (MCS), som utgår från teoretiska ramverk inom ekonomistyrningssystemet och särskilt främjar ekonomisk hållbarhet. För att undersöka företagets arbete med sociala och miljömässiga aspekter tillämpas alla dessa dimensioner på MCS. I en kvalitativ fallstudie av företaget Hedern Fastigheter genomfördes semistrukturerade intervjuer med anställda från olika arbetsområden. Resultaten visar att företaget använder sina styrverktyg på olika sätt för att främja olika aspekter av hållbarhet. Slutsatser dras kring att miljömässiga dimensionen inom verksamheten ges mindre fokus än de finansiella och sociala dimensionerna på grund av implementeringsmognad och prioritering av ekonomisk lönsamhet, vilket resulterar i minskad belysning av vissa hållbarhetsaspekter. Studien visar att varje hållbarhetsdimension erhåller olika uppmärksamhet beroende på hur integrerade de anses vara i styrverktygen. Slutligen framkommer det att ekonomisk lönsamhet är central i verksamheten men ger upphov till vissa indirekta sociala och miljömässiga hållbarheter.