No description available.

<p>Ett aktivt jämställdhetsarbete har under de senaste decennierna bedrivits inom den svenska skolan. Trots</p><p>detta är det fortfarande olika verkligheter som möter flickor och pojkar i skolan. De kan räkna med att få</p><p>olika mycket hjälp och behandlas på olika sätt av lärare. För att motverka dessa traditionella könsmönster,</p><p>en skyldighet lärare har enligt läroplanerna, är det en förutsättning att rådande könskonstruktioner belyses.</p><p>Av den anledningen har en diskursanalys gjorts med syfte att studera könsdiskursen i tidningen Skolvärlden</p><p>genom att analysera hur flickor och pojkar konstrueras i tidningens artiklar från år 2004. Analysen som</p><p>vilat på en socialkonstruktionistisk grund har organiserats utifrån fyra teman: skolarbetet och läsningen,</p><p>tonårstiden och vuxenblivandet, idrotten och friskvården, samt hoten och våldet. I en sammanfattande,</p><p>temaöverskridande analys har konstruktionen av flickor och pojkar renodlats och analysresultaten satts i</p><p>relation till tidigare forskning. Analysen har visat att de konstruktioner av flickor och pojkar som</p><p>framträder som tydligast i tidningens könsdiskurs är pojken som den problematiska, lågpresterande</p><p>förövaren och flickan som det högpresterande offret. Genom konstruktionen av flickor och pojkar</p><p>framträdde en diskurs som på flera sätt skiljde sig från en av tidigare forskning visad, traditionell</p><p>könsdiskurs, men som även hade likheter med en sådan.</p>

Ett aktivt jämställdhetsarbete har under de senaste decennierna bedrivits inom den svenska skolan. Trots detta är det fortfarande olika verkligheter som möter flickor och pojkar i skolan. De kan räkna med att få olika mycket hjälp och behandlas på olika sätt av lärare. För att motverka dessa traditionella könsmönster, en skyldighet lärare har enligt läroplanerna, är det en förutsättning att rådande könskonstruktioner belyses. Av den anledningen har en diskursanalys gjorts med syfte att studera könsdiskursen i tidningen Skolvärlden genom att analysera hur flickor och pojkar konstrueras i tidningens artiklar från år 2004. Analysen som vilat på en socialkonstruktionistisk grund har organiserats utifrån fyra teman: skolarbetet och läsningen, tonårstiden och vuxenblivandet, idrotten och friskvården, samt hoten och våldet. I en sammanfattande, temaöverskridande analys har konstruktionen av flickor och pojkar renodlats och analysresultaten satts i relation till tidigare forskning. Analysen har visat att de konstruktioner av flickor och pojkar som framträder som tydligast i tidningens könsdiskurs är pojken som den problematiska, lågpresterande förövaren och flickan som det högpresterande offret. Genom konstruktionen av flickor och pojkar framträdde en diskurs som på flera sätt skiljde sig från en av tidigare forskning visad, traditionell könsdiskurs, men som även hade likheter med en sådan.

In this pilot study, we have investigated what the two biggest newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter, and the two largest union affiliated journals Lärartidningen/Lärarnastidning and Skolvärlden has written about teachers in their professional roles, and investigated if and whether their reporting has changed over time. In the study, we have also examined what the newspapers and the union affiliated journals emphasize as status enhancing and status lowering factors for the Swedish teaching staff. We have furthermore analyzed our material through Leif Mathiassons theoretical framework in the anthology Uppdrag Lärare –En antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar, in which he describes the creation of the image of the school as a medial and political construction. To reinforce Mathiassons theoretical framework we have also presented and used the agenda theory, the gestalt theory and the priming theory in our concluding discussion. In our results, we can see that the work environment is the largest and most frequently reported theme in both the newspapers and in the union affiliated journals, in which the work environment acts as a hub where the other themes are interconnected. In conclusion we can see that some patterns have not changed significantly in the debate regarding the school and the teacher in their professional role between 1979 and the first years of the 21th century. Medias focus on subject knowledge, financial resources, increased wages, discipline and enhanced status of the teaching profession remains and are described in similar terms throughout the whole of our studied period, and thus is not a new problem or new feature in the media debate about the Swedish school system.

Denna studie är avsedd att utreda vilka förutsättningar rektorer har att utföra sitt arbete samt om det skiljer sig åt mellan kommunala skolor och friskolor. Detta har undersökts genom att studera den bakomliggande ledningsstrukturen samt styrverktygen och hur de har format förutsättningarna för rektorer. Studien baseras på intervjuer med huvudmän, rektorer och en kvalitetschef från den kommunala skolan respektive friskola. Studien visar att styrverktygen; mål, kommunikation, mandat och beslut samt stödfunktioner och till viss del ledningsstruktur formar förutsättningen för rektorn. Dessa styrverktyg har också undersökts för att se hur väl de fungerar för att skapa rätt förutsättningar för rektorns arbete i den kommunala respektive friskoleverksamheten. Från resultaten som erhållits i denna studie anser vi att styrverktygen inte fungerar optimalt för att skapa bra förutsättningar till rektorerna, för att utföra sitt arbete. Framförallt har resultaten visat på att rektorer i friskolan har bättre förutsättningar än rektorer i den kommunala skolan. / This study is intended to investigate the prerequisites for the principals to perform their work and whether they differ between schools. This has been investigated by studying the underlying management structure and the management instrument and how they have shaped the prerequisites for the principals. The study is based on interviews with princi- pals and a quality director from both public school and private school. The study shows that the management instruments goals, communication, mandate and decision as well as support functions, and to some extent the management structure, shapes the prerequisites for the principals. These management instrument have also been looked into more thor- oughly, in order to see how well they work to create the right conditions for the principals in the public school and private school. From the results that was obtained from this study, we could see that the management instruments don’t work optimally in order to give the right prerequisites for the principals. Mainly have the results shown that the principals in the private school have better perquisites than the principals working in the public school.

Uppsatsen analyserar dels svensk forskningslitteratur där det utvalda materialet i litteraturgenomgången består av nio olika forskare och författare, dels kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare i Östra Mellansverige. Den utvalda litteraturen består av fyra fysiska böcker, tre examensarbeten, en digital textbok och en artikel. Studiens syfte är att framhäva vilka för- och nackdelar det finns med att använda tecknade serier i undervisningen, samt att ge en klarare bild av vilken syn verksamma lärare har på dessa. Uppsatsen utgår från en litteraturgenomgång som fokuserar på att framhäva för- och nackdelar med tecknade serier i undervisningen, samt en empirisk studie i form av kvalitativa semistrukturerade lärarintervjuer som fokuserar på att ge en klarare bild av lärares syn, attityd och inställning till tecknade serier. Litteraturgenomgången grundar sig på en textanalys med kvalitativa inslag där vi tolkar innehållet i den utvalda forskningslitteraturen och på så sätt framhäver en slutsats som baseras på våra egna tolkningar. Slutsatserna visar att det förekommer betydligt fler fördelar än nackdelar med att använda tecknade serier i undervisningen och att de dessutom kan användas inom olika skolämnen och åldersgrupper. Slutsatserna visar även att lärare kan behandla framskrivningar i läroplanen på ett lustfyllt sätt genom att använda tecknade serier, trots att tecknade serier inte uttryckligen står med eller nämns i läroplanen. Studiens slutsatser visar dessutom att de intervjuade lärarna har en positiv syn på tecknade serier och att tecknade serier kan främja elevernas läsmotivation och läsutveckling, men att det dock riktar sig mer specifikt mot de lässvaga eleverna. Tecknade serier kan dessutom användas på olika sätt, både genom att eleverna får vara egna serieskapare och genom att läsa serier. Avslutningsvis visar slutsatserna att möjliga orsaker till att tecknade serier inte får så stort utrymme i skolvärlden är för att det inte står något i läroplanen och att lärare är styrda av läromedelsförfattarna.

The aim of this paper is to deepen the understanding of the school debate in Sweden by focusing on one of the key topics of the debate, namely the allegedly threatened equality and equity of the education system. This debate circles around two aspects: (1) The quality of the education is to be the same at all schools, independent of geographical location or provider. (2) A fair grading process of the pupil’s achievements that follows the rule of law.The source material for the study consists of the web-based magazine Skolvärlden which is run by the teacher union Lärarnas Riksförbund. The magazine was chosen as the teacher union has developed a political program to tackle the equality and equity problems in the Swedish school. The research questions for the empirical examination are the following: (1) How is the debate about equality and equity in education described and constructed during 2018 in Skolvärlden? (2) What needs are to be fulfilled and what solutions are proposed by Skolvärlden to ensure an increase of the equity and equality in the Swedish school?The questions are inspired by framing theory which is used as a theoretical framework to explain the correlation between the answers to each question. To achieve this, the study uses a content analysis combined with a narrative analysis. Based on the analysis, the study answers a third question: (3) In which manners can the debate about equity and equality in Skolvärlden be an expression of ideas about justice, the governing of the school system and the school’s role in society? To reveal ideas about justice, John Rawls’ A theory of justice is applied to the public debate about equity and equality in education and the Swedish curriculum to create a theoretical framework.The study shows that the debate is constructed and described in a way that the political program proposed by Lärarnas Riksförbund appears as a perfect solution. The shaped narrative consists of decisionmakers who remain passive while teachers decry conditions for teaching and demand better terms to provide every pupil with quality education. While arguments about the situation for teachers appear, the emphasis lays on the consequences for the pupils. It is them, the articles claim, who are affected by the dreadful working conditions and lousy leadership. The proposed solution is a reformed school system which is governed and financed by the state instead of the current decentralized model.

Sedan i mars 2020 har en stor del av gymnasieundervisningen i Sverige bedrivits på distans för att minska smittspridningen av covid-19. Likvärdighet med individuella anpassningar ligger till grund för den svenska skolan och digitaliseringen ställer extra krav på lärare och elever. Det här arbetet handlar om hur några gymnasielärare undervisar och bedömer elever på distans och om hur likvärdigheten kan påverkas när musikundervisning bedrivs på distans. Datamaterialet består av tre kvalitativa intervjuer och fyra observationer av pianolektioner på distans. Resultatet visar att det finns kriterier i kursplanerna för gymnasieämnena piano och ensemble som skulle behöva revideras för att bättre anpassas till distansundervisningens förutsättningar. En annan slutsats är att en risk med distansundervisning kan vara att elever får en ojämlik utbildning med olika kvalitet och olika tillgång, och att elevers motivation brister. Det finns behov av fler strategier och bättre stöttning för lärare i att bemöta elever som har extra svårt med exekutiva funktioner. Slutligen behövs det mer fortbildning för lärare i digitala hjälpmedel och verktyg.