• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 257
  • 1
  • Tagged with
  • 258
  • 166
  • 102
  • 79
  • 73
  • 54
  • 48
  • 40
  • 39
  • 39
  • 35
  • 31
  • 27
  • 25
  • 23
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Barns lek i förskolan : en studie om eventuella skillnader ur ett genusperspektiv

Berggren, Sara, Vikman, Elin January 2016 (has links)
Syftet med vår studie var att undersöka och studera flickors och pojkars lek i förskolan. Vi valde att fokusera på genusperspektivet med en inriktning på eventuella skillnader i flickors och pojkars lek. Vi tog stöd i läroplanen som nämner att barn ska få leka i en trygg miljö där leken ska vara rolig. Utifrån syftet formulerade vi två frågeställningar som handlar om verksamma pedagoger kan se skillnad eller inte i den fria leken och vilka faktorer som kan ha betydelse för dessa skillnader i flickors och pojkars lek. Metoden som vi valde att arbeta med var intervjuer till verksamma pedagoger. Vi intervjuade totalt sju pedagoger från fyra olika förskolor. Alla verksamma pedagoger som blev intervjuade var kvinnliga förskollärare och de har arbetat inom förskoleverksamheten i 1-36 år. Det resultat som vi kom fram till var att samtliga pedagoger som blev intervjuade delvis kunde se skillnader i flickors och pojkars lek. De faktorer som bidrog till dessa skillnader var hur hemmiljön såg ut, vilka leksaker barnen leker med och vilka intressen som varje enskilt barn har. De verksamma pedagogerna tyckte även att det handlade om vilken slags attityd föräldrarna har till genus, om skillnaderna i leken beror på biologiska- eller sociala skillnader. Vidare visade resultatet att alla pedagogerna instämmer med att den fria leken ska vara fri där pedagogerna inte går in och avbryter en lek om den inte verkar gå överstyr. Samtliga pedagoger tyckte att genus var något som de ansåg vara väldigt aktuellt i dagens samhälle och något som var väldigt intressant att fundera och arbeta kring.
2

Fem killar snackar sex : en beskrivning av unga killars tankar kring relationer och sexualitet

Kindstrand, Linnéa, Woldberg, Eva-Grete January 2003 (has links)
No description available.
3

Fem killar snackar sex : en beskrivning av unga killars tankar kring relationer och sexualitet

Kindstrand, Linnéa, Woldberg, Eva-Grete January 2003 (has links)
No description available.
4

Pojkars läsning : -en kvalitativ studie av pojkars läsvanor i årskurs 8

Utterborn, Charlotta January 2013 (has links)
I detta forskningsproducerande arbete undersöks en grupp pojkars läsvanor i syfte att se vilken typ av litteratur deföredrar att läsa samt vilka attityder de har till läsning. Bakgrunden till denna studie är författarens examensarbete isvenska som behandlade pojkars förhållande till skönlitteratur. Undersökningen som ligger till grund för dennauppsats är strukturerade skriftliga intervjuer, genomförda med tio pojkar i årskurs åtta.Resultaten av studien som genomförts visar på att de flesta pojkar har en dålig attityd till läsning av skönlitteratur.Många föredrar istället digitala medier som TV, film och datorspel. Läsningen kopplas många gånger endast tillskolarbete och inte som en del av pojkarnas fritidsliv. Läsande förebilder pekas ut som en viktig del i formandet avpojkars attityder inför läsning. Finns läsande förebilder i hemmet är chansen större att pojkarna utvecklar en positivattityd till aktiviteten.Den skönlitteratur majoriteten pojkar traditionellt sett föredrar att läsa innehåller element som våld, action, vapen ochäventyr med en manlig huvudkaraktär som reproducerar en stereotyp verklighetsbild där mannen är hjälten ochkvinnan är passiv. Resultaten i denna studie visar här på en liten förändring. Majoriteten pojkar föredrar action ochvåld, men huvudkaraktärens kön verkade vara sekundärt i deras val av skönlitteratur så länge handlingen vartillfredsställande. En informant i studien hävdade även att det i bra böcker skulle finnas ett element av kärlek, någotsom indikerar att den typiska pojkboken är på väg bort för att istället ge plats åt en modernare ungdomsbok.
5

Varför läser pojkar? / Why do boys read?

Lagerqvist, Frida, Vernersson, Susanna January 2012 (has links)
Studiens syfte är att undersöka pojkars attityder och intressen till läsning. Den baseras på intervjuer med nio pojkar i årskurs fem utifrån följande frågeställningar: vilka faktorer upplever pojkar påverkar deras intresse för läsning, hur anser pojkar att läraren påverkar deras läsintresse samt vilken typ av texter väljer pojkar att läsa? Arbetet är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med pojkar från två olika klasser. Studien utgår från teorin literacy, vilket betyder läs- och skrivkunnighet. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av fenomenografi som är en sjustegsmodell för dataanalys. Vårt resultat visar att alla pojkar i studien läser. Pojkarna anser att de faktorer som påverkar deras läsning är: lärare, familj och kamrater. Många pojkar tycker att läraren är betydelsefull då det är läraren som säger till dem att läsa, förklarar ord och lär ut hur orden ska uttalas. Den vanligaste genre som pojkar läser är fantasy. Vårt resultat visar att bokens utseende spelar en stor roll i pojkarnas val av böcker. Bokens layout ska snabbt väcka deras intresse med hjälp av en spännande bild på framsidan och en intressant text på baksidan. Fler pojkar än förväntat väljer att läsa vilket är intressant då tidigare forskning pekar på motsatsen.
6

"Det är roligt att läsa, det finns så mycket fantasi och man ler sig saker" : En enkät- och intervjustudie om läsvanor och läspreferenser bland flickor och pojkar i år 5 och 6

Harju, Anna January 2009 (has links)
<p>Denna studie ämnar att undersöka hur läsvanor och läspreferenser ser ut hos pojkar och flickor i en årskurs 5 och 6 med ett särskilt fokus på eventuella skillnader relaterade till genusmönster. Studiens resultat har samlats in genom enkäter och intervjuer och undersökningsgruppen bestod av 20 elever, elva flickor och nio pojkar. Eleverna i denna studie var generellt positivt inställda till att läsa böcker och det var ingen större skillnad könen emellan. Likaså var pojkarna och flickorna medvetna om läsningens betydelse och de tyckte alla att det var viktigt att läsa. I likhet med studier som visat att flickor verkar läsa mer eller prioritera läsningen högre än pojkarna pekade denna studie på liknande resultat. Det var bara flickor som läste hemma nästan varje dag men det var ändå hela 2/3 av pojkarna som läste några gånger i veckan. Dock var det ingen av eleverna som nästan inte alls läste hemma. Fler flickor verkade prioritera läsningen högre i relation till andra fritidsaktiviteter än pojkar. Hälften av pojkarna valde läsningen som femte och sista val medan fyra flickor valde det sämst som fjärde val. Pojkarna och flickorna var väldigt lika i sina favoritgenrer som var fantasy, äventyr och mysterier. Många av flickorna tilltalades även av kompis/kärleksböcker vilket pojkarna tydligt tog avstånd till. Flickorna verkade i större utsträckning läsa mer gränsöverskridande än pojkarna, då de läste böcker med huvudkaraktärer av både samma och motsatt kön. Båda könen läste böcker som ingick i serier eftersom de verkade känna sig trygga i handlingsmönster och karaktärer som de sedan tidigare kände igen. När det gäller synen på bokläsning som en statusgivande markör vidhöll alla utom en flicka att det inte var särskilt coolt att läsa. Detta anser jag kan förklaras genom maskulinitetsnormer som premierar aktiva aktiviteter framför passiva aktiviteter som t.ex. läsning.</p>
7

Pedagogers bemötande av flickor och pojkar : En studie om genusförändringar över tid

Sundgren, Veronica, Karlsson, Veronica January 2008 (has links)
<p>Vårt examensarbete belyser hur pedagoger bemöter elever utifrån ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka om det skett förändringar i pedagogers bemötande av pojkar och flickor idag jämfört med vad tidigare forskning visat. Vår studie anlägger ett perspektiv där sociala relationer formar människors normer och värderingar. I analysen av vårt resultat utgår vi från tidigare svensk forskning och några genusteorier som beskriver hur makt på olika plan skapas i samhället. Tidigare forskning visar att pedagoger bemöter flickor och pojkar olika i förskola och skolan. Pojkar får, och kräver, mer uppmärksamhet av pedagogerna vid vuxenledda aktiviteter. Flickorna får ett mjukare bemötande och förväntas vara mer ansvarsfulla. Vår undersökning är gjord utifrån en kvalitativ metod, där observationer av pedagoger som är examinerade under nuvarande läroplan, Lpo 94.</p><p>I vår studie framkom att pedagogers bemötande av pojkar och flickor i viss mån har förändrats, då ett mera jämställt bemötande av eleverna visat sig hos pedagogerna. En möjlig orsak till resultatet är, att en ökad medvetenhet finns hos de observerade pedagogerna i hur de kan arbeta mer jämställt.</p>
8

”Jag är typ bara en sån som gillar att läsa” : En studie av pojkars läsvärldar på en högstadieskola i södra Stockholm / ”I´m just the kind of person who likes to read” : a study of boys worlds of reading in an upper grammar school in Southern Stockholm

Wahlström, Anna January 2008 (has links)
<p>Every now and then, in media research studies and in various newspaper articles, schoolboys´ issues reading habits are discussed. Much of what is written concerns boys decreasing marks in the field of literature, in the Swedish language and also their negative attitude towards reading books. Some scholars claim that boys do not read because they consider reading books as a women´s duty. Other people believe that underlying causes for boys negative attitude towards reading is biological, that it´s genetic and consequently physical, and that male and female brains are functionally different. Another theory of today is that boys actually reads, but not that kind of texts and literature that they are exposed to in school.</p><p>Based on a selection of these opinions and theories, and my own experience and interest for questions concerning school and gender, the aim of this studie was to examine boys worlds of reading. In other words to find out what boys habits of reading looks like, what they read in school and in their spare time, if they think the school library could supply them with books that appeal to their taste, and also when they read and how they choose what to read. Other questions were what their habits of reading are at home, if their parents reads books, if they have a morning paper and if someone read to them when they were younger. The overall question for the studie was: What do boys´ worlds of reading look like?</p><p>The method of investigation was using quantitative questionnaires with one hundred boys from an upper grammar school in a well-off area, and four qualitative interviews by phone with boys from the same school. All pupils were of age thirteen or fourteen.</p><p>The result of this study made it obvious that these boys like to read, not just books but also other kinds of texts like, for example, computer game instructions, chat or sms. It´s also clear that when they choose fictious books to read, they have a taste for thrilling and dramatic adventures. The genre of literature is very important when it comes to boys´ interest of reading, and fantasy is without doubt the most attractive genre.</p>
9

”- Jag känner ingen pojke som har klänning för pojkar tycker inte så mycket om tjejsaker.” : En studie om flickor och pojkars egen syn på att vara flicka eller pojke. / ”-I don’t know any boy who wears dresses because boys don’t care for girl stuff.” : A survey of girls’ and boys’ own ideas about being a girl or a boy

Ögren, Emmeli January 2010 (has links)
<p>Syftet med det här examensarbetet är att bidra med kunskap om hur barn själva ser på hur man skall vara som flicka och pojke. Jag genomförde intervjuer med sex barn, alla fem år gamla, på en förskola, om hur de anser att man skall vara som flicka och pojke. Samtalen kretsade kring vad flickor och pojkar leker med, hur de klär sig och om det finns några begränsningar och möjligheter med att vara flicka eller pojke. Resultatet visar att pojkarna och flickorna hade ganska bestämda åsikter om hur man som pojke och flicka bör klä sig, och vad man skall leka med. Flickorna valde Barbiedockor medan pojkarna valde traktorer. Gällande begränsningar och möjligheter såg barnen mest begränsningar, t ex att flickor springer långsamt. Dock fanns det barn som menade att man kan göra vad man vill oavsett vilket kön man har fötts till.</p> / <p>The purpose of this study is to contribute with knowledge about how children themselves think about how to be as a girl and a boy. I performed interviews with six kids, all of them five years old, in a preschool in Sweden about being boys and girls. Our conversations were about what girls and boys play with, how they dress and if there are any limits or possibilities with being a girl or a boy. The results show that the boys and the girls had strong opinions about how boys and girls should dress, and what they should play with. The girls chose to play with Barbie dolls and the boys chose to play with tractors. When we talked about limits and possibilities the kids mostly saw limits for example that girls are slow runners. There was however children who meant that you can do anything irrespective of your sex.</p>
10

Pojkar och moderna språk

Nemtanu, Anca, Sobek, Irena January 2010 (has links)
Studien omfattar intervjuer med pojkar i åk9 som studerar respektive har hoppat av sina studier i moderna språk. Den beskriver och analyserar deras uppfattningar av moderna språk och hur dessa speglar sig i pojkarnas val att hoppa av eller fullfölja sina språkstudier. Situationen i de svenska grundskolorna bekräftar tidigare internationell forskning som uppmärksammar att antalet pojkar som läser främmande språk sjunker reellt när ämnet inte längre är obligatoriskt. Våra intervjuer med pojkar i åk9 beskriver en liknande uppfattning där eleverna väljer moderna språk i åk6 för att de anser att de måste göra ett språkval, alltså uppfattar ämnet som obligatoriskt, och senare tar lätt i anspråk möjligheten att hoppa av språkstudierna. Vårt resultat visar att pojkarnas uppfattningar av moderna språk varierar. Det finns uppfattningar att moderna språk är ett svårt respektive lätt ämne, moderna språk kan väljas bort respektive är viktig i utbildningen. Moderna språk uppfattas av pojkarna också som ett lärarcentrerat ämne och ett användbart ämne för kommunikation med omvärlden. Vad som påverkar pojkarnas motivation och hur lärarna kan upprätthålla motivationen till att fullfölja studierna i moderna språk, redovisas i arbetets diskussionsdel.

Page generated in 0.0284 seconds