Denna studie ämnar att undersöka hur läsvanor och läspreferenser ser ut hos pojkar och flickor i en årskurs 5 och 6 med ett särskilt fokus på eventuella skillnader relaterade till genusmönster. Studiens resultat har samlats in genom enkäter och intervjuer och undersökningsgruppen bestod av 20 elever, elva flickor och nio pojkar. Eleverna i denna studie var generellt positivt inställda till att läsa böcker och det var ingen större skillnad könen emellan. Likaså var pojkarna och flickorna medvetna om läsningens betydelse och de tyckte alla att det var viktigt att läsa. I likhet med studier som visat att flickor verkar läsa mer eller prioritera läsningen högre än pojkarna pekade denna studie på liknande resultat. Det var bara flickor som läste hemma nästan varje dag men det var ändå hela 2/3 av pojkarna som läste några gånger i veckan. Dock var det ingen av eleverna som nästan inte alls läste hemma. Fler flickor verkade prioritera läsningen högre i relation till andra fritidsaktiviteter än pojkar. Hälften av pojkarna valde läsningen som femte och sista val medan fyra flickor valde det sämst som fjärde val. Pojkarna och flickorna var väldigt lika i sina favoritgenrer som var fantasy, äventyr och mysterier. Många av flickorna tilltalades även av kompis/kärleksböcker vilket pojkarna tydligt tog avstånd till. Flickorna verkade i större utsträckning läsa mer gränsöverskridande än pojkarna, då de läste böcker med huvudkaraktärer av både samma och motsatt kön. Båda könen läste böcker som ingick i serier eftersom de verkade känna sig trygga i handlingsmönster och karaktärer som de sedan tidigare kände igen. När det gäller synen på bokläsning som en statusgivande markör vidhöll alla utom en flicka att det inte var särskilt coolt att läsa. Detta anser jag kan förklaras genom maskulinitetsnormer som premierar aktiva aktiviteter framför passiva aktiviteter som t.ex. läsning.

Every now and then, in media research studies and in various newspaper articles, schoolboys´ issues reading habits are discussed. Much of what is written concerns boys decreasing marks in the field of literature, in the Swedish language and also their negative attitude towards reading books. Some scholars claim that boys do not read because they consider reading books as a women´s duty. Other people believe that underlying causes for boys negative attitude towards reading is biological, that it´s genetic and consequently physical, and that male and female brains are functionally different. Another theory of today is that boys actually reads, but not that kind of texts and literature that they are exposed to in school. Based on a selection of these opinions and theories, and my own experience and interest for questions concerning school and gender, the aim of this studie was to examine boys worlds of reading. In other words to find out what boys habits of reading looks like, what they read in school and in their spare time, if they think the school library could supply them with books that appeal to their taste, and also when they read and how they choose what to read. Other questions were what their habits of reading are at home, if their parents reads books, if they have a morning paper and if someone read to them when they were younger. The overall question for the studie was: What do boys´ worlds of reading look like? The method of investigation was using quantitative questionnaires with one hundred boys from an upper grammar school in a well-off area, and four qualitative interviews by phone with boys from the same school. All pupils were of age thirteen or fourteen. The result of this study made it obvious that these boys like to read, not just books but also other kinds of texts like, for example, computer game instructions, chat or sms. It´s also clear that when they choose fictious books to read, they have a taste for thrilling and dramatic adventures. The genre of literature is very important when it comes to boys´ interest of reading, and fantasy is without doubt the most attractive genre.

Vårt examensarbete belyser hur pedagoger bemöter elever utifrån ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka om det skett förändringar i pedagogers bemötande av pojkar och flickor idag jämfört med vad tidigare forskning visat. Vår studie anlägger ett perspektiv där sociala relationer formar människors normer och värderingar. I analysen av vårt resultat utgår vi från tidigare svensk forskning och några genusteorier som beskriver hur makt på olika plan skapas i samhället. Tidigare forskning visar att pedagoger bemöter flickor och pojkar olika i förskola och skolan. Pojkar får, och kräver, mer uppmärksamhet av pedagogerna vid vuxenledda aktiviteter. Flickorna får ett mjukare bemötande och förväntas vara mer ansvarsfulla. Vår undersökning är gjord utifrån en kvalitativ metod, där observationer av pedagoger som är examinerade under nuvarande läroplan, Lpo 94. I vår studie framkom att pedagogers bemötande av pojkar och flickor i viss mån har förändrats, då ett mera jämställt bemötande av eleverna visat sig hos pedagogerna. En möjlig orsak till resultatet är, att en ökad medvetenhet finns hos de observerade pedagogerna i hur de kan arbeta mer jämställt.

Syftet med det här examensarbetet är att bidra med kunskap om hur barn själva ser på hur man skall vara som flicka och pojke. Jag genomförde intervjuer med sex barn, alla fem år gamla, på en förskola, om hur de anser att man skall vara som flicka och pojke. Samtalen kretsade kring vad flickor och pojkar leker med, hur de klär sig och om det finns några begränsningar och möjligheter med att vara flicka eller pojke. Resultatet visar att pojkarna och flickorna hade ganska bestämda åsikter om hur man som pojke och flicka bör klä sig, och vad man skall leka med. Flickorna valde Barbiedockor medan pojkarna valde traktorer. Gällande begränsningar och möjligheter såg barnen mest begränsningar, t ex att flickor springer långsamt. Dock fanns det barn som menade att man kan göra vad man vill oavsett vilket kön man har fötts till. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how children themselves think about how to be as a girl and a boy. I performed interviews with six kids, all of them five years old, in a preschool in Sweden about being boys and girls. Our conversations were about what girls and boys play with, how they dress and if there are any limits or possibilities with being a girl or a boy. The results show that the boys and the girls had strong opinions about how boys and girls should dress, and what they should play with. The girls chose to play with Barbie dolls and the boys chose to play with tractors. When we talked about limits and possibilities the kids mostly saw limits for example that girls are slow runners. There was however children who meant that you can do anything irrespective of your sex.

No description available.

Syfte Syftet med denna studie var att undersöka motivationen till ämnet idrott och hälsa ur ett motivations- och genusperspektiv hos årkurs 9:e elever. Vad är det som motiverar elever i år 9 att delta på idrott och hälsa lektionerna? Vad är det som gör att en del elever är omotiverade till idrotten? Skiljer sig flickor och pojkars svar åt vad gäller motivation till att delta på idrottslektionerna? Metod Studien bygger på en kvalitativ metod. Åtta elever i år 9 på en skola som ligger en bit utanför Katrineholm intervjuades. Resultat Bearbetningen och analysen av intervjuerna visade att de motiverade eleverna i årskurs nio blir motiverade genom att de tycker att aktiviteten är rolig och att de kände glädje i det de gjorde. Resultatet visar också att lite mer elevinflytande skulle kunna få de omotiverade eleverna att bli mer motiverade. Resultatet visade på att det fanns skillnader i pojkars och flickors svar gällande motivation. En del av pojkarnas motivation till att gå på idrottslektionerna var deras egenvärde. Två andra tyckte det var betyg d.v.s. investeringsvärdet som motiverade de. Flickorna tyckte det främst var investeringsvärdet som gjorde att de deltog på idrottslektionerna. Men de upplevde de inte genom betyget utan att det var investeringsvärdet i att främja kropp och hälsa som gjorde att de deltog. Slutsats I min studie framkommer det motivationsfaktorer som får eleverna till att bli motiverade. Dessa faktorer visar på vad som är viktigt för att kunna behålla motivationen hos elever som har ett egenvärde eller ett investeringsvärde. Samt vad som är betydande för att skapa motivation hos de omotiverade eleverna. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2011

Förskollärarna ska ge alla barn i förskolan samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen, utan begränsningar utifrån bilder och uppfattningar av könsroller. Denna studie har som syfte att undersöka en förskolas organiserade samlingar ur ett genusperspektiv. Studien beskriver hur tre förskollärare arbetar med genusfrågor samt vilket förhållningssätt de har till flickor respektive pojkar under samlingarna. För att kunna analysera förskollärarnas intresse för genus, har undersökningen gjorts med hjälp av både kvalitativa intervjuer och observationer av samlingarna. Jag har intervjuat tre förskollärare om deras syn på genus. Dessutom har sex observationer på två olika avdelningar på samma förskola gjorts. Jag har analyserat hur förskollärarna samtalar med pojkar respektive flickor, hur mycket uppmärksamhet som de ger respektive kön och vilka ord som används vid samtal med flickor respektive pojkar. Resultat visar att förskollärarna medvetet eller omedvetet behandlar pojkar och flickor olika under den stund som samlingen pågår.

Denna uppsats behandlar pojkars relativa underprestation i skolan, i förhållande till flickor, med syftet att kartlägga forskningens syn på detta problemområde. Arbetet tar sin utgångspunkt i frågorna varför pojkar underpresterar samt vilka ansatser som kan tas i försök att åtgärda problemet. Då detta arbete ej producerar egen forskning, utan istället konsumerar den, har ingen egen empiri samlats in, utan frågorna har istället ställts till den befintliga forskningen. Den första frågan behandlas utifrån fyra olika typer av förklaringar: biologiska förklaringar, individbaserade förklaringar, skolbaserade förklaringar samt sociologiska förklaringar. Dessa olika modeller antar olika perspektiv vid beaktandet av frågan om pojkars underprestation och finner i enlighet med detta olika bakgrunder till flickornas överlägsenhet, men den vanligaste förklaringen tycks ligga i en förlegad syn på manlighet där goda skolprestationer inte anses vara förenligt med att vara pojke. Uppsatsen presenterar utöver detta ett antal alternativa perspektiv på pojkars underprestation där man menar att fler variabler än kön bör tas i beaktande då frågan undersöks. Den andra frågan behandlas utifrån en tematisk indelning. Forskningen pekar på flera olika ansatser som kan nyttjas vid försök att lösa pojkars relativa underprestation. Somliga menar att normkritiskt arbete i skolan är svaret, medan andra menar att könsuppdelade klasser är bättre. De allra flesta forskare pekar dock på lösningar som sammanväver aspekter från samtliga av de ovanstående förklaringsmodellerna, vilket tyder på att det inte finns något enkelt svar till frågan om pojkars underprestation.

Tysta flickor och stökiga pojkar –en studie om lärarens roll i konstruktionen av genus. Guiet girls and unruly boys –a study of the teacher’s role in the construction of gender. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur läraren påverkar konstruktionen av genus i klassrummet. Syftet är även attta reda på lärarnas uppfattning om jämställdhet och genusarbete i skolan.Frågeställningarna handlar om hur läraren fördelar uppmärksamheten i klassrummet mellan flickor och pojkar och om hur läraren själv ser på jämställdhet och jämställdsarbete i skolan. För att besvara frågeställningarna i studien användsbådeen kvalitativ och kvantitativ metod i form av observation och en mindre intervju.Observationerna och intervjuerna utförsi fyra olika klasser i åk 2 och 5.Resultatet visar att lärarna totalt sett ger pojkar och flickor lika mycket beröm. Även fördelningen av ordet är nästan på procenten lika. Det som skiljer sig är fördelningen av tillsägelser,där pojkar får fler tillsägelser än flickor. Pojkarna får även mer hjälp än flickorna efter handuppräckning. Pojkarna tar i betydligt större utsträckning ordet utan att räcka upphanden. Lärarna beskriver pojkar och flickor på olika sätt. Gemensamt för två av läraranas beskrivningar är att flickor ses som ordningsamma och pojkar som rörliga. Tre av fyra lärare tycker inte att skolan är jämställd. Alla lärare jobbar aktivt med jämställdhet och genusrelaterade frågor.

Arbetet handlar om en undersökning, gjord på enkäter och intervjuer, om pojkars läsvanor på en högstadieskola i en storstad. Jag ville veta om pojkar läser så lite som statistiken visar på eller om det bara är tillfälligheter. Resultatet blev tvärtemot vad som står i tidningar; dessa pojkar läste nästan varje dag, eller i varje fall en gång i veckan.