Attitydens omedvetna effekt är omöjlig att styra, då till exempel känslor såsom ilska, omedvetet kan påverka hur vi reagerar med vår omgivning. Med detta i åtanke undersökte föreliggande experiment huruvida det fanns någon skillnad mellan 44 kvinnor och 42 mäns, ur allmänheten, attityder till att hålla förhör med personer misstänkta för misshandel respektive skattebrott. Halva gruppen undersökningsdeltagare, läste en beskrivning av ett misshandelsfall och den andra gruppen ett skattebrottsfall, varefter deltagarna besvarade frågeformulär om attityder till kriminella respektive attityder till att hålla förhör med brottsmisstänkta personer. En två-vägs variansanalys med män och kvinnor samt brottstyperna som beroende variabler visade att misstänkta för misshandelsbrottet ansågs kunna förhöras med en signifikant lägre grad av humanitet, jämfört med personer misstänkta för skattebrott. En interaktionseffekt förelåg och simple effekt analyser visade att det var kvinnornas resultat som stod för interaktionseffekten. Kvinnorna hade mindre human attityd till våldsbrottslingar jämfört med männen och mer human attityd i förhållande till skattebrottslingar jämfört med männen. Männen visade likvärdig human attityd till både våldsbrottslingar som skattebrottslingar. Generellt negativa attityder till kriminella relaterade signifikant till mindre humana förhörsattityder.

Denna uppsats behandlar pojkars relativa underprestation i skolan, i förhållande till flickor, med syftet att kartlägga forskningens syn på detta problemområde. Arbetet tar sin utgångspunkt i frågorna varför pojkar underpresterar samt vilka ansatser som kan tas i försök att åtgärda problemet. Då detta arbete ej producerar egen forskning, utan istället konsumerar den, har ingen egen empiri samlats in, utan frågorna har istället ställts till den befintliga forskningen. Den första frågan behandlas utifrån fyra olika typer av förklaringar: biologiska förklaringar, individbaserade förklaringar, skolbaserade förklaringar samt sociologiska förklaringar. Dessa olika modeller antar olika perspektiv vid beaktandet av frågan om pojkars underprestation och finner i enlighet med detta olika bakgrunder till flickornas överlägsenhet, men den vanligaste förklaringen tycks ligga i en förlegad syn på manlighet där goda skolprestationer inte anses vara förenligt med att vara pojke. Uppsatsen presenterar utöver detta ett antal alternativa perspektiv på pojkars underprestation där man menar att fler variabler än kön bör tas i beaktande då frågan undersöks. Den andra frågan behandlas utifrån en tematisk indelning. Forskningen pekar på flera olika ansatser som kan nyttjas vid försök att lösa pojkars relativa underprestation. Somliga menar att normkritiskt arbete i skolan är svaret, medan andra menar att könsuppdelade klasser är bättre. De allra flesta forskare pekar dock på lösningar som sammanväver aspekter från samtliga av de ovanstående förklaringsmodellerna, vilket tyder på att det inte finns något enkelt svar till frågan om pojkars underprestation.

Att kunna ge uttryck för emotioner och förstå andra individers emotionella signaler kan vara skillnaden mellan liv och död eller mellan social gemenskap och utanförskap. Det finns inom forskningen spridda resultat om hur emotioner upplevs i män och kvinnors ansikten samt motstridigheter i forskningen om vilka emotioner som har företrädesrätt, även kallad superiority effect. Viss forskning visar att arga ansikten har en dominerande företrädesrätt något som kan kopplas till överlevnadsmekanismen. Andra studier visar motsatsen, att glada ansikten går före arga ansikten. Två syften skapades för studien, det första var att undersöka om det fanns någon skillnad i hur män och kvinnors glada respektive arga ansikten upplevs. Det andra syftet var att undersöka om det fanns en superiority effect bland arga och glada ansikten. I undersökningen deltog 23 universitetsstudenter som fick i uppgift att skatta arga, glada och neutrala ansikten på VAS-skalor i ilska, sorg, vänlighet och glädje. Analyser på insamlad data gjordes med beroende ANOVA-test. Resultaten visade att mäns arga ansikten upplevdes som argare än kvinnors arga ansikten samt att kvinnors ansikten upplevdes som vänligare i jämförelse med männens ansikten. Diskussionen förklarade resultaten i förhållande till forskning om genusskillnader, män och kvinnors ansiktsformer samt hur glädje och ilska relateras till män och kvinnor. En förklaring till resultaten kan vara att män oftare förknippas med negativa egenskaper som ilska och hot samt att kvinnor förknippas med omhändertagande och vänlighet. Forskning behöver göras i ett bredare perspektiv där stereotyper, status och teorier om drifters eventuella samband undersöks närmare.

Inom idrottens värld råder skillnader mellan kön gällande förväntningar på egenskaper. Historiskt har män setts som det starkare könet av såväl genetiska som sociokulturella skäl. På grund av sociokulturella förväntningar har män tidigt strävat efter att bli fysiskt starkare för att nå de maskulina attributen inom idrotten. Skillnader gjordes tidigt mellan kön och kvinnans fysiska aktivitet har tidigt underskattats. Än idag lever normer och strukturer gällande de olika könens förutsättningar inom idrotten vidare och vi har intervjuat elever för att ta reda på hur de ser på genusskillnader inom idrotten. Våra intervjuer har skett på två grundskolor i två olika årskurs treor. Genom intervjuerna vill vi ta reda på hur eleverna upplever könsskillnader inom idrott, om det finns några attribut inom idrotten som framstår som specifikt maskulina respektive feminina och vilka attribut som är av vikt för att uppfattas som framgångsrik inom idrotten. Vårt mål är att nå grunden till och följden av dessa eventuella genusskillnader. Genom att samtala med barnen och analysera deras svar vill vi nå kunskap om elevernas uppfattningar gällande genusskillnader och hur påverkade barnen är utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på genus. Vi ställer frågor om barnens upplevelse om idrott, könens uppdelning och hurvida olika kön passar för olika idrott eller inte.     I resultatdelen har vi dragit slutsatser om det sociokulturella samhället och genusskillnader som råder där, samt dess inverkan på elevernas åsikter. Barnen är starkt påverkade av såväl media som strukturer som finns i samhället och deras svar är formade därefter. I resultatet har vi exempelvis nått slutsatser om att samtliga barn har en uppfattning om manligt och kvinnligt inom idrotten och vi kan därmed klargöra att genusskillander existerar. Resultatet vi uppnått är av största vikt då man når kunskap om var påverkan om genusskillnader kommer ifrån och därmed vad som behöver ändras för att uppnå förändringar. Vårt arbete är skildrat ur ett elevperspektiv för att nå barnens uppfattningar av genusskillnader inom idrotten. / <p>Publikationen är redan gjord.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka varför pojkarna i en mellanstadieklass presterar bättre än flickorna i engelska. Det är enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94) viktigt att all undervisningen i skolan är könsneutral och att skolan ska motverka traditionella könsmönster. Undersökningen bygger på 6 stycken kvalitativa intervjuer med elever ifrån en fjärdeklass i en grundskola utanför Malmö. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Judith Butler´s teori om att skillnaderna mellan könen endast beror på sociala orsaker istället för biologiska. Materialet har även analyserats utifrån de teorier som finns om hur man bäst lär sig ett främmande språk samt tidigare forskning som bedrivits kring könsskillnader inom undervisningen. Utifrån de resultat som undersökningen gett kan man se att det är vissa aktiviteter som är förknippade med det manliga könet som gör att dessa pojkar presterar bättre. Orsaken till att pojkar presterar bättre än flickor är att de möter engelska på sin fritid genom bland annat datorn mer än vad flickorna gör. En annan orsak är att vissa moment i undervisningen är till pojkarnas fördel. I arbetet diskuteras även varför dessa aktiviteter är till pojkarnas fördel.Examensarbetet syftar inte till att ge en bild av att engelskundervisningen ser likadan ut i andra klasser och skolor utan det är just i denna klass som jag har uppmärksammat dessa skillnader. De resultat och nya frågeställningar som mitt arbete kommer att kunna genera kan alltså inte ses som någon ”sanning” på hur engelskundervisningen ser ut eller ska se ut överlag i de svenska grundskolorna.

Många undersökningar visar att det finns en växande ohälsa hos elever till följd av skolrelaterad stress. Flera av rapporterna pekar dessutom på att flickor i högre utsträckning än pojkar lider av åtminstone fysiska stressymptom. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om gymnasieungdomar upplever stress i skolan, vilka faktorer som bidrar till denna stress samt upplevda symtom av stress. Vidare vill jag se om det finns skillnader i hur flickor och pojkar reagerar på stress och om de stressas av samma faktorer eller inte. Slutligen vill jag jämföra elevernas upplevelse av stress med hur lärare uppfattar elevernas upplevelse av stress. Undersökningen är kvantitativ och en enkät delades ut till lärare och en till elever vid en gymnasieskola i en norrlandskommun. Resultaten av båda enkäterna bekräftar att det finns en stor upplevelse av skolrelaterade stress hos gymnasieungdomar. Lärare och elevers uppfattning om vilka faktorer som orsakar stress är höga krav på den egna prestationen, höga krav från föräldrar, höga eller otydliga krav från lärare, bristande stöd och återkoppling från lärare, hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö. Däremot när det gäller de symptom som elever uppvisar till följd av skolrelaterad stress uppger eleverna att flickor i mycket högre grad än pojkar upplever stressrelaterade symptom medan lärare uppfattar att pojkar uppvisar fler symptom på stress än vad flickor gör. Förslag på vad som kan göras i förebyggande syfte för att minska stress är bland annat samplanering för att undvika att eleverna överhopas av examinationer vid samma tidpunkt och en tydlighet gentemot elever om vad som krävs för ett visst betyg.

Det finns en löneskillnad mellan kvinnor och män som tidigare till viss del förklarats med hänvisning till pendling, eftersom män pendlar i högre utsträckning än vad kvinnor gör. Idag har kvinnor en högre utbildningsnivå än män. Eftersom tidigare studier visar på ett samband mellan utbildning och pendling undersöker föreliggande studie antagandet att kvinnors pendlingsmönster har påverkats av att deras utbildningsnivå ökat. För att undersöka detta analyseras skillnader mellan mäns och kvinnors pendlingsmönster över både tid och rum, samt samband mellan utbildningsnivå och pendling. Detta görs genom en kvantitativ metod baserad på data över Sveriges befolkning. Resultatet visar på att kvinnors pendlingsmönster har förändrats, i många avseenden på andra sätt än mäns. Framförallt har pendlingsbenägenheten ökat mer för kvinnor än för män, vilket skulle kunna förklaras med kvinnors ökade utbildningsnivå, och går således i linje med det antagande som studien baseras på. Om det verkligen är så att förändringen beror på den ökade utbildningsnivån eller av andra anledningar är dock oklart, eftersom utbildningsnivå och pendling inte tycks ha det tydliga samband som tidigare sagts.

Denna studie hade som mål att undersöka, med hjälp av 111 slumpmässigt utvalda svenska gymnasieelever genom användandet av en enkät och individuella intervjuer, huruvida det kan tänkas existera gemensamma tankegångar angående allmänna och/eller pedagogiska könsskillnader mellan för- och/eller grundskolelärare. Om så är fallet, skulle dessa potentiella könsskillnader kunna påverka elevers studiemotivation och/eller studieresultat negativt? Tidigare forskning hävdar det. Gymnasieelever både i och utan behov av särskilt stöd blev tillfrågade i enkäten men endast elever i behov av särskilt stöd intervjuades. Anledningen till detta var för att se om den höga majoriteten av kvinnliga specialpedagoger och speciallärare i Sverige, vilket är 93% (Göransson, Lindqvist, Klang, Magnusson &amp; Nilholm, 2015), möjligtvis skulle kunna påverka elevernas studiemotivation och/eller studieresultat negativt, och då framförallt pojkar. Enligt socialt konstruerade normer och värderingar gällande kön och genus lär vi oss redan i barndomen att män och kvinnor är annorlunda på olika sätt och vis (Butler, 1990). Denna studie strävade efter att ta reda på huruvida dagens ungdomar och snart arbetsföra vuxna delade några av dessa stereotypiska synsätt på kön och genus genom att låta dem se tillbaka på sina egna, tidigare lärare på för- och/eller grundskolenivå. Resultatet visar att ett fåtal gymnasieelever skulle kunna ha stereotypiska tankar gällande könsskillnader på sina tidigare och nuvarande lärare men den stora majoriteten av gymnasieeleverna menar att de inte dömer en lärare baserat på dess kön utan hävdar istället att de avgörande faktorerna är lärarnas personlighet och pedagogiska lämplighet.

Vänskap är en viktig del för den psykiska hälsan och individens välbefinnande, det är även ett välbeforskat område inom psykologins värld. Tidigare forskning inom vänskapsrelationer har lagt den största tyngden på genus som den ensamma och bästa variabeln till denna typ av relationer och därmed inte tagit hänsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie ämnade undersöka om känslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vänskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bättre än genus. Undersökningen utfördes med en enkätundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 män och 30 kvinnor i åldrarna 19 – 26. Resultatet visade att känslan av tillhörighet kunde förklara skattningen inom vänskapsrelationer bättre än genus. Detta resultat påvisar att skillnader inom vänskapsrelationer till stor del tycks bero på andra variabler än genus.

I Sverige kan man se en nedåtgående trend när det gäller alkoholkonsumtion bland ungdomar. Denna studie utforskar ungdomars attityder till alkohol och vilka faktorer som kan påverka ungdomars alkoholkonsumtion utifrån socialpsykologiska teorier och ett genusperspektiv. Avsikten var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan könen. Uppsatsen är en kvalitativ studie och urvalet bestod av tio respondenter mellan 15 - 20 år bosatta i Sverige. Det vi kom fram till var att det fanns skillnader i attityder till alkohol mellan könen, men att faktorerna som framkom var lika för båda könen. Det fanns små variationer mellan motiven bland de som konsumerade alkohol och de som inte konsumerade alkohol. Däremot var motiveringarna lika oavsett kön bland dem som drack alkohol. Hos de drickande respondenterna var motiveringarna lika oavsett kön. Studien baseras på Theory of planned behaviour, social påverkan, social tuning och referens till genussystemet för att nå en djupare förståelse för ungdomars förhållningssätt till alkohol. / Currently there is a downward trend considering alcohol consumption among young people in Sweden. This study explores attitudes towards alcohol and the factors that can affect alcohol consumption among young people. This is a qualitative study based on social psychological theories from a gender perspective and includes research models for the Theory of planned behavior, Social Influence and Social tuning. In this study a broadened perspective and a deeper understanding of the youth drinking culture are analysed. The investigation includes interviews with ten Swedish students between the ages of 15 and 20. The result shows that there are differences in attitudes to consume alcohol due to gender differences, but that the factors that emerged were the same for both genders. There were small variations in motivations among non-drinking respondents and the main differences could be found among non-drinkers and drinkers. Among respondents who had a positive attitude towards alcohol consumption, the motivation was the same independent of gender.