Innan kvinnan drabbas av hjärtinfarkt försöker hennes kropp göra henne medveten om detta i form av ett antal olika varningstecken, så kallade symtom. För kvinnor som passerat 55 års ålder är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken.Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors symtom vid hjärtinfarkt. Eftersom vissa symtom uppenbarar sig en längre tid innan en hjärtinfarkt är etablerad vill vi lyfta fram både prodromala och akuta symtom. Metoden var en systematisk litteraturstudie där vi granskat tolv kvantitativa/kvalitativa artiklar med avseende på vetenskaplighet och kvalitet. Resultat: Denna studie redogör för sex underteman som alla bidrar till att lyfta fram kvinnors symtom på varierande sätt. De är bröstsmärta, atypiska symtom, kvinnors upplevelser i det akuta skedet, prodromala symtom, kvinnans attityd och kunskap samt vårdpersonalens igenkänning av kvinnans symtom. Slutsats: Kvinnans varierande och individuella symtombild vid hjärtinfarkt måste lyftas fram. / Before a woman is hit by a myocardial infarction, her body tries to make her aware of this with a number of different warnings signals, symptoms. For women older than 55 years myocardial infarction is the number one killer. The aim of this study is to illustrate women’s symptoms of myocardial infarction. As certain symptoms appear in advance to the myocardial infarction, it is important to pay attention to the prodromals and acute symptoms. The method used was a systematic literature review where twelve quantitative/qualitative scientific studies were reviewed and scrutinized. The result can be summed up in six sub themes that contribute to highlight women’s symptoms in different ways. They are: chest pain, atypical symptoms, women’s symptoms, women’s perception in the acute phase, prodromals, women’s attitude and knowledge and nursing staff recognitions of women’s symptoms. One important conclusion is that the varying and individual picture of the symptoms preceding women´s myocardial infarction must be highlighted.

Syfte och forskningsfrågor: Studiens syfte är att identifiera och jämföra män och kvinnors yttre och inre motivationsfaktorer vid följande av varumärken på sociala nätverk utifrån incitament, social kontext, intresse, underhållning, information samt känslomässigt nära. Studien ämnar även att tillföra kunskaper för ämnesområdet inom teoretiska och praktiska implikationer. Forskningsfrågan lyder därmed:   Vilka likheter och skillnader finns det mellan män och kvinnors yttre och inre motivationsfaktorer att följa varumärken på sociala nätverk?   Metod: Studien använder sig av en hypotetisk-deduktiv metod där forskaren via befintlig teori skapat studiens hypoteser. Hypoteserna har sedan testats genom en kvantitativ metod med hjälp av en webbenkät och ett Mann Whitney test. En analys och diskussion genomfördes därefter för att generera en slutsats för studien.   Slutsats: Resultatet från studien fann att det inte finns någon signifikant skillnad mellan män och kvinnors yttre motivation inom områdena incitament och social kontext att följa varumärken på sociala nätverk. Inom inre motivation fann dock studien både likheter och skillnader. Inom aspekterna intresse och underhållning fann studien ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnors inre motivation till att följa varumärken på sociala nätverk. Däremot inom aspekterna information och känslomässigt nära fann studien att kvinnor visade en signifikant högre inre motivationsskillnad jämfört med män. Studiens praktiska implikationer fann att varumärken bör ta hänsyn till dessa genusskillnader vid inre motivation för att kunna anpassa innehållet efter deras målgrupp. De teoretiska implikationerna fann istället att incitament numera inte har någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor, medan tidigare forskning visar på en större motivation från kvinnor. Dessutom fann studien samma resultat som tidigare forskning gällande att kvinnor motiveras mer känslomässigt av varumärken än män. / Purpose and research questions: The purpose of the study is to identify and compare men and women’s extrinsic and intrinsic motivation when following a brand on social networks by incentive, social context, interest, entertainment, information and relatedness. The study also intends to provide knowledge to the subject area within theoretical and practical implications. The research question therefore follows: • Which similarities and differences exists between men and women’s extrinsic and intrinsic motivation to follow a brand on social networks? Method: The study uses a hypothetical-deductive method where the researcher through existing theories creates the study’s hypotheses. The hypotheses have been tested through a quantitative method with a survey online and a Mann Whitney test. An analysis and discussion was then performed to generate a conclusion for the study. Conclusion: The result from the study found that there are no significant differences between men and women’s extrinsic motivation within the areas incentives and social context to follow brands on social networks. However, within the field intrinsic motivation the study found both similarities and differences between men’s and women’s motivation to follow brands on social networks. The study found no significant difference between men and women’s intrinsic motivation connected to interest and entertainment. However, within the aspects information and relatedness the study found that women showed a significant higher difference in intrinsic motivation compared to men. The practical implications of the study found that brands should take these gender differences into account in order to adapt the content to their target audience. Instead, the theoretical implications found that incentives now have no significant difference between men and women, while previous research shows a greater motivation from women. In addition, the study found similar results to previous research that women are more emotionally motivated by brands than men.

En kriminalvårdare bemöter många olika förväntningar på sig i sin yrkesroll, och att veta vad som förväntas av en är en viktig faktor för arbetsmiljön och hälsan. Därav är syftet med denna studie att undersöka kriminalvårdares upplevelser om vilka förväntningar som finns på deras yrkesroll inom organisationen och vilka negativa konsekvenser detta kan medföra. Studien tillämpar också frågan i ett genusperspektiv och studerar om förväntningarna skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Teoretiska utgångspunkter som används i studien är det dramaturgiska perspektivet, genusteorier, emotionellt arbete,konformitet samt ingrupp- och utgrupp. Metoden som används är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där tio respondenter mellan 23 – 50 år deltar. Därefter görs en analys med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att det finns motstridiga förväntningar på yrkesrollen i form av en vårdande roll samt en kontrollerande roll. Det framkommer att genusskillnader finns på så sätt att manliga kriminalvårdare förväntas inta den kontrollerande rollen medan den kvinnliga förväntas inta den vårdande rollen. Resultatet visar att förväntningarna medför negativa konsekvenser för den enskilde kriminalvårdaren i form av emotionella påfrestningar samt att de kan behöva gå emot sina egna värderingar. Negativa konsekvenser visar sig också i form av konflikter inom personalgruppen där det uppstår vi-mot-dem. / A prison guard meets many different expectations in his or her professional role, and to knowing what is expected of yourself is an important factor for the work environment and health. Therefore, the purpose of this study is to examine prison guard’s perceptions of what expectations there are of their professional role within the organization and what negative consequences this may entail. The study also applies the issue in a gender perspective and studies whether expectations differ between women and men. Theoretical starting points used in the study are the dramaturgical perspective, gender theories, emotional work, conformity and in-group and out-group. The method used is a qualitative method in terms of semi-structured interviews in which ten respondents between the ages of 23-50 participate. Then an analysis is made using a thematic analysis method. The results show that there are conflicting expectations of the professional role in terms of a caring role and a controlling role. It appears that gender differences exist in such a way that male prison guards take the controlling role while the female guards takes the caring role. The results show that the expectations have negative consequences for the individual prison guard in terms of emotional strain guard and they also have to go against their own values. Negative consequences also manifest themselves in terms of conflicts within the working group where we-against-them occurs.

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer på grundskolan arbetar mot kränkande behandling i form av sexuella trakasserier. Vidare undersöktes om det förekommer skillnader i kuratorers bemötande, värderingar och bedömningar ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från ett fiktivt fall. Metoden baserades på ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer kopplade till en vinjett. Fyra deltagare utgick under intervjutillfällena från en vinjett och två tog ställning till en annan. Vinjetterna innehöll samma fiktiva berättelse förutom att elevens könstillhörighet var utbytt. Studiens vetenskapliga ramverk bestod av genusteori. Genomsökandet av tidigare forskning inom området visade att professionella vanligtvis gör en viss skillnad i bemötandet av klienter baserat på klientens könstillhörighet. Resultatet från den här studiens intervjuer synliggör dock inga utmärkande skillnader i bemötande beroende på elevens kön. Dock kunde vissa skillnader urskiljas i intervjupersonernas fria berättande i vilket intervjupersonernas förståelse av vissa typer av beteenden hos elever kunde härledas till stereotypa föreställningar om kön. Avslutningsvis diskuteras utifrån skribenternas perspektivhuruvida skolorna borde utveckla sina utbildningsstrategier avseende makt, sexualitet och samtycke. / The purpose of the study was to investigate how school counselors at compulsory school work against offensive treatment in the form of sexual harassment. Furthermore, it was examined whether there were differences in counselors' treatment, values and assessments from a gender perspective, based on a fictitious case. The method was based on a qualitative approach with semi-structured interviews linked to a vignette. During the interview sessions, four participants were based on a vignette and two from another. The vignettes contained the same fictional story except that the pupil's gender affiliation was exchanged. The study's scientific framework consisted of gender theory. The search of previous research in the field showed that professionals usually make a certain difference in the treatment of clients based on the client's gender affiliation. However, the results of this study's interviews do not reveal any significant differences in treatment depending on the student's gender. However, some differences were discernible in the respondents 'free narrative in which the respondents understanding of certain types of behavior among students could be derived from stereotypical notions of gender. Finally, it is discussed from the writers' perspective whether the schools should develop their education strategies regarding power, sexuality and consent.

The main aim of this paper was to identify the form and function of questions used by the three female and three male characters in the sitcom Friends, in order to see whether there were any gender differences in the use of questions. Another aim was to see whether gender roles remain static over time in the series, from 1994 to 2004. Four episodes in total were used, two episodes from the first season and two from the last. The results clearly showed that the male characters asked more questions than the female characters which was the opposite of what research suggested. Out of the four main functions of questions (external questions, talk-questions, relational questions and expressive style questions), the male characters used the external and expressive style the most. This reflects what research says about men using questions more to show power and domination in conversations. Talk and relational questions were used more by the female characters, which agrees with previous research which shows that women use questions as a conversational tool more often than men. Over the ten-year period studied, there were no striking differences between the female and male characters when it came to the form of questions used. To sum up, the results turned out to agree to a great extent with previous research and the scripted dialogues seem to reflect authentic conversations surprisingly well. / Syftet med detta arbete var att identifiera olika typer och funktioner av frågor som används av de tre kvinnliga och de tre manliga karaktärerna i den amerikanska TV-serien Friends, för att se om det fanns genusskillnader i användandet av frågor. Det andra syftet var att se om könsrollerna är statiska över tid i serien, från 1994 till 2004. Fyra avsnitt totalt har använts, två avsnitt från den första säsongen och två från den sista. Resultatet från denna studie visade att de manliga karaktärerna ställde fler frågor än de kvinnliga karaktärerna vilket var motsatsen till vad tidigare forskning påvisat. Av de fyra huvudtyperna av frågor (externa frågor, talfrågor, relationella frågor och uttrycksfrågor), så använde sig de manliga karaktärerna mest av de externa frågorna och uttrycksfrågorna. Detta speglar vad forskning säger om att män använder frågor för att visa makt och dominans i konversationer. Talfrågorna och de relationella frågorna, som användes mest av de kvinnliga karaktärerna, speglar också tidigare forskning då kvinnor använder frågor som ett verktyg i konversation mer än män. Över decenniet fanns det inga slående skillnader mellan de manliga och kvinnliga karaktärerna när man tittar på vilken form av frågor som användes. Sammanfattningsvis visade sig resultaten överensstämma i hög grad med tidigare forskning och de nedskrivna dialogerna verkar spegla autentiska konversationer överraskande väl.

Inom det vetenskapliga fältet för kvinnligt och manligt missbruk beskrivs ofta att kvinnan har andra och mer komplexa behov än mannen. Mannen och hans sociala situation, problematik och behov har generellt beskrivits som norm. Socialsekreterare grundar sina bedömningar och beslut på föreställningar om vad kvinnor och män har för specifika behov. Dessa föreställningar produceras och reproduceras genom rådande diskurser som verkar inom denna specifika sociala domän. Denna studie undersöker vilka centrala diskurser som kan identifieras i socialsekreterares föreställningar om kvinnligt och manligt missbruk, samt hur dessa verkar och reproduceras samt vad det kan få för implikationer för den sociala praktiken. Detta har undersökts genom en kritisk diskursanalys av sex semistrukturerade intervjuer med missbrukshandläggare. I resultatet framkommer tre centrala diskurser: 1) kvinnans utsatthet och komplexa vårdbehov, 2) männen i skuggan, samt 3) individen i fokus. Dessa tre utgör vad som i uppsatsen benämns den vetenskapliga diskursen om kvinnligt och manligt missbruk. Trots att de till viss del är motsägelsefulla visar studien hur socialsekreterare formar sina uttalanden i linje med alla tre och på så vis rättfärdigar sitt sätt att agera och organisera arbetet. Diskursen om individen i fokus framträder dock som dominant i förhållande till de andra två och förefaller vara en diskurs som skapar goda socialsekreterare och främjar klienters autonomi. Genom diskursens status förpassas de andra två, med fokus på genus, till bakgrunden och samhällets rådande könsordning riskerar vidmakthållas. Slutligen förefaller diskursen om individen i fokus verka oproblematiserat både inom det vetenskapliga och praktiska fältet för socialt arbete med missbruk, vilket kan få konsekvensen att socialsekreterare oreflekterat och omedvetet placerar klienter i kategorier som verkar förtyckande. / Within the scientific field of female and male substance abuse, women have often been described as if they have other and more complex needs than men. The man and his social situation, problems and needs are in general described as the norm. Social workers base their assessments and decisions on ideas of what specific needs men and women have. These ideas are produced and reproduced by the prevailing discourses that operate in this specific social domain. This study examines which central discourses that can be identified in the social workers notions about female and male abuse, further how these discourses operate and are reproduced and how that may implicate the social practise. This has been investigated through a critical discourse analysis of six semi-structured interviews with social workers active on the field of substance abuse. The results show three main discourses: 1) women’s vulnerability and complex care needs, 2) men in the shadow, and 3) the individual in focus. These three constitute what in this paper is called the scientific discourse on female and male abuse. Despite they are somewhat contradictory, the study shows how social workers form their statements in line with all three, thus justifying the way they act and organize their work. The discourse about the individual in focus emerges as dominate in relation to the other two and appears to be a discourse that creates good social workers and encourages clients' autonomy. Through this discourse status the other two, with a focus on gender, are relegated to the background and the prevailing gender order in society risks being maintained. Finally, it appears the discourse of the individual in focus seem un- problematized both in the scientific and practical field of social work with substance abuse, which may have the consequence that social workers unreflective and unknowingly puts clients into oppressive categories.

Denna undersökning granskar hur representationen av de kvinnliga karaktärerna sker i Barbiefilmen Barbie Princess Adventure (2020). Granskningen genomfördes genom två separata analyser, en narrativ analys av filmen och en semiotisk visuell analys av de kvinnliga karaktärerna. Undersökningen visade på att filmen representerar en motsägelsefull femininitet. Majoriteten av den narrativa analysen visade på att de kvinnliga karaktärerna var bemyndigande, självsäkra och självständiga karaktärer med både maskulina och feminina egenskaper. I den visuella analysen och i delar av den narrativa analysen framstår karaktärerna som stereotypiskt gestaltade. De sex karaktärerna som granskades konstruerade alla en identitet av hyperfemininitet. Filmen visar på en representerad femininitet med möjligheter till jämställd individualism men i en begränsning av att de kvinnliga karaktärerna har ett hyperfeminitetisk utseende. I slutet av uppsatsen öppnar jag upp till vidare forskning och diskuterar framtiden för Barbiefilmerna. / This thesis will analyze how the female characters in the Barbie movie Barbie Princess Adventure (2020) are represented. The movie was analyzed by conducting two separate analyses. One narrative analysis of the movie and one semiotic visual analysis of six female characters. The analysis showed that the movie represented a contradictory femininity. The overall narrative analysis showed that the female characters were empowered, confident, independent and had both masculine and feminine skills and interests. The visual analysis and some conclusions from the narrative analysis showed that all the six female characters have a stereotypical image. They all show a hyperfeminine identity. The movie shows a femininity with possibilities but with the limitation of a hyperfemininen appearance. In the end of the thesis, I open up for further research on the subject and discuss the future for Barbie movies.