The diploma thesis named The Artistic personality of Karel Zeman consists of theoretical and practical part. Theoretical part includes basic information about the artist Karel Zeman and his works. It deals with inspirational influences that had impact on his creations and puts them into the international context. It is also focused on finding the effects of Zeman's work at contemporary cultural environment. The practical part of this diploma thesis consists of three methodical papers which are made for selected films of the director Karel Zeman. These papers are in the concertina book's form, they offer some basic information about the selected film. They also comprise creative tasks and writing assignments to think about. Graphical design of methodical papers was created using vector graphics in Adobe Illustrator.

This study has analysed the dialogue in two of the oldest Disney animated movies with a princess in the lead role, Cinderella from 1950 and Sleeping beauty from 1959 and compared them with their new live action remakes, Cinderella from 2015 and Maleficent from 2014, from a gender perspective. The purpose was to find out if there has been a change in the way the princess was shaped based on their personality and their relation with the prince. Selected scenes have been transcribed from the four films and through a qualitative content analysis they have been coded based on a code scheme.   The analysis has been based primarily on Rönnberg's theory of feminine role types in film and Yvonne Hirdman's gender contract. Davies 'previous research on stereotypes in fairy tales and England, Descartes and Collier-Meek and Hine´s et al. study about gender in Disney movies through the ages also support the interpretations of the analysis'. The results show that both of the older animated films portray the princesses based on a more stereotypical image of women and from a perspective where men are superior and the heroes in the story.   In the live action movies, the stereotypical feminine image of the princesses has developed. In Cinderella, the main character develops during the film. At first the main character Ella shows similarities with the classic Cinderella which is very gender stereotypical. During the film, the character of Ella changes and in the end, she finally dares to stand up for herself which is a big change compared to the classic movie. In Maleficent, on the other hand, Princess Aurora is portrayed in a completely different way compared to classic Sleeping Beauty. This movie shows a side that is not as stereotypically feminine. Aurora is not saved by a prince, she is curious and dreaming of taking over the magical land that Maleficent comes from. The change you can see in the result indicates a social change in the way of how men and women are viewed. The live action movies show a world where women are allowed to take more space, be strong for themselves and have dreams that do not involve a prince. / Den här studien har analyserat dialogen i två av de äldsta animerade originalfilmerna från Disney med en prinsessa i huvudrollen, Askungen från 1950 och Törnrosa från 1959. Därefter har de jämförts med deras nyutgivna spelfilmer, Berättelsen om Askungen från 2015 och Maleficent från 2014, ur ett genusperspektiv. Syftet var att undersöka om det skett en förändring i hur prinsessans personlighet och hennes relation med prinsen gestaltas mellan filmerna. Utvalda scener har transkriberats från de fyra filmerna och genom en kvalitativ innehållsanalys har de kodats utifrån ett kodschema.     Analysen har därefter baserats framförallt på Rönnbergs teori om feminina rolltyper i film samt Yvonne Hirdmans genuskontrakt. Davies tidigare forskning om stereotyper i sagor samt England, Descartes och Collier-Meek och Hines et al. studie om genus i Disneyfilmer genom tiderna stöttar också analysens tolkningar. Resultatet visar att båda de äldre animerade filmerna gestaltar prinsessorna utifrån en mer stereotyp bild av kvinnor samt utifrån ett perspektiv där männen är överordnade och hjälten i historien.   I de nya spelfilmerna har den stereotypa feminina bilden av prinsessorna utvecklats. I Berättelsen om Askungen utvecklas huvudkaraktären under filmens gång. Huvudkaraktären Ella visar till en början stora likheter med den klassiska Askungen som är väldigt könsstereotypiska. Under filmens gång får man följa en förändring i Ella och i slutet vågar hon äntligen stå upp för sig själv vilket är en stor förändring i jämförelse med den klassiska filmen. I Maleficent däremot, gestaltats prinsessan Aurora på ett helt annat sätt i jämförelse med klassiska Törnrosa. Filmen visar en sida av Aurora som inte är lika stereotypiskt feminint. Aurora blir inte räddad av en prins, hon är nyfiken och drömmer om att själv ta över det magiska landet som Maleficent kommer ifrån. Den förändring man kan se i resultatet tyder på en samhällelig förändring i hur man ser på män och kvinnor där kvinnor tillåts ta mer plats, vara starka i sig själva och ha drömmar som inte involverar en prins.

El presente trabajo de investigación es un esfuerzo reflexivo para entender, la forma en cómo los medios de comunicación, en este caso, el cine, construyen el concepto de feminidad a través de ciertos estereotipos y desde distintas perspectivas. Se tratará de una investigación que tiene como punto de partida el análisis desde la construcción de la feminidad a través de la revisión audiovisual de la película animada Mulán. Para ello, se trabaja bajo una metodología de corte cualitativo, pues a través de esta se pueden obtener un acercamiento reflexivo sobre la construcción de la feminidad. En el caso que nos ocupa, se eligió la técnica de análisis de contenido, que estará basada en la observación de diversas escenas de la película Mulán, mismas que se seleccionaron en función de aspectos que construyen la idea de feminidad en la protagonista del filme. / This research work is a reflective effort to understand how the media, in this case, the cinema, construct the concept of femininity through certain stereotypes and from different perspectives. It will be an investigation that has as its starting point the analysis from the construction of femininity through the audiovisual review of the animated film Mulán. To do this, we work under a qualitative methodology, since through this we can obtain a reflective approach on the construction of femininity. In the case at hand, the content analysis technique was chosen, which will be based on the observation of various scenes from the film Mulán, which were selected based on aspects that build the idea of ​​femininity in the film's protagonist. / Trabajo de investigación

Denna undersökning granskar hur representationen av de kvinnliga karaktärerna sker i Barbiefilmen Barbie Princess Adventure (2020). Granskningen genomfördes genom två separata analyser, en narrativ analys av filmen och en semiotisk visuell analys av de kvinnliga karaktärerna. Undersökningen visade på att filmen representerar en motsägelsefull femininitet. Majoriteten av den narrativa analysen visade på att de kvinnliga karaktärerna var bemyndigande, självsäkra och självständiga karaktärer med både maskulina och feminina egenskaper. I den visuella analysen och i delar av den narrativa analysen framstår karaktärerna som stereotypiskt gestaltade. De sex karaktärerna som granskades konstruerade alla en identitet av hyperfemininitet. Filmen visar på en representerad femininitet med möjligheter till jämställd individualism men i en begränsning av att de kvinnliga karaktärerna har ett hyperfeminitetisk utseende. I slutet av uppsatsen öppnar jag upp till vidare forskning och diskuterar framtiden för Barbiefilmerna. / This thesis will analyze how the female characters in the Barbie movie Barbie Princess Adventure (2020) are represented. The movie was analyzed by conducting two separate analyses. One narrative analysis of the movie and one semiotic visual analysis of six female characters. The analysis showed that the movie represented a contradictory femininity. The overall narrative analysis showed that the female characters were empowered, confident, independent and had both masculine and feminine skills and interests. The visual analysis and some conclusions from the narrative analysis showed that all the six female characters have a stereotypical image. They all show a hyperfeminine identity. The movie shows a femininity with possibilities but with the limitation of a hyperfemininen appearance. In the end of the thesis, I open up for further research on the subject and discuss the future for Barbie movies.