No description available.

Uppsatsen undersöker konstruktionen av femininitet och kvinnors kroppar i diskussioner kring kvinnors kroppshår på internetforumet Flashback. Materialet som undersöks är knappt 1000 kommentarer från 14 olika forumtrådar där kvinnors kroppshår är det centrala ämnet. Med diskursanalys som metod undersöks hur femininitetsnormer påverkar konstruktionen av kvinnors identitet i relation till kroppshår. Detta förklaras sedan utifrån sociologiska och genusvetenskapliga teorier om kön, kropp, social kontroll och identitetsskapande. Resultatet visar att kroppshår på kvinnors kroppar oftast benämns som antingen önskvärt eller inte önskvärt. Detta ofta i relation till huruvida kroppshåret anses som feminint. Det dominerande synsättet gav uttryck för den hårlösa kvinnan som önskvärd då det ansågs vara sexigt, åtråvärt och fräscht och därmed feminint. Dessa uttryck ställdes i stor utsträckning i relation till en mans preferenser och en kvinnas identitet kan konstateras konstrueras i mångt och mycket i relation till mannen. När en kvinna med kroppshår ansågs vara önskvärd uttrycktes detta i form av kvinnan som “riktig” på grund av att kroppshåret ansågs vara ett tecken på vuxenhet. Detta menades sedan vara feminint och därmed även önskvärt. Det finns i materialet uttryck för att preferenserna kring kroppshår får en tvingande effekt då en kvinna som går utanför det som anses önskvärt, oavsett om håret är önskvärt eller inte, inte blir förstådd samt blir utsatt för straff. Straffet beskrivs ofta som uteblivande av heterosexuellt sex.

Den olympiska medaljören och reality-TV kändisen Bruce Jenner valde att öppet inför världen år 2015 tala om sin könsidentitet där han identifierar sig själv mer som en kvinna än en man och att han tänkt leva resten av sitt liv som kvinna. Bruce Jenners transformation till Caitlyn Jenner har hyllats världen över och i realityserien I Am Cait får vi följa början på hennes liv som ”nybliven” kvinna och transperson. Tidigare, som Bruce Jenner, figurerade han i realityserien Keeping Up with the Kardashians tillsammans med sin familj där huvudpersonerna i serien är Kim, Khloe och Kourtney Kardashian. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur representationen och konstruktionen av femininitet ser ut och hur den används för att manifestera en kvinnlig identitet i realityserierna I Am Cait och Keeping Up with the Kardashians. Detta har jag undersökt med hjälp av en semiotisk bildanalys som metod och med teoretiska utgångspunkter från bland annat Judith Butler och Beverly Skeggs. Begrepp som performativitet, genus- kön och femininitet tas upp och diskuteras utifrån de normer och myter som finns om femininitet. Resultatet visar på hur normer kring femininitet och hur en kvinna ska se ut och bete sig används för att manifestera en kvinnlig identitet genom handlingar och yttranden av personerna samt medvetna val i den tekniska konstruktionen i TV-produktionen.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur den kvinnliga och manliga sexualiteten framställs i två tidskrifter under 20 år, 1970-1990. De valda tidskrifterna är Veckorevyn och Lektyr då de vänder sig till skilda publiker. Med nedslag var femte år har ansatsen varit att analysera på vilka sätt som maktrelationen könen emellan har utvecklats samt hur den går att koppla till samhällskontexten. Yvonne Hirdmans genuskontrakt och Raewyn W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet är undersökningens teoretiska utgångspunkter. Historieprofessorn Christina Florin beskriver 1970-talet som en period då mycket händer, könsrollsdebatten från decenniet innan får genomslag och andravågsfeminismen är i full gång. Detta yttrar sig i flera olika grupper och organisationer som kämpar för den kvinnliga frigörelsen men även grupper bestående av manliga initiativ. Sexualiteten var viktig i frigörelseprocessen, vilket medieforskaren Anja Hirdman funnit i sin forskning om Veckorevyn. John Beynon, docent i medievetenskap, understryker detsamma vad gäller den manliga sexualitetsförändringen. Populärpressen är och har alltid varit en påverkansfaktor som normaliserar och för vidare samhällets ideal. Som metod för analysen av tidskrifterna har en genussemiotisk analys använts. Den vilar på kvalitativ hermeneutisk grund och har sin botten i semiotik, ikonologi, bildanalys samt genus- och maskulinitetsteori. Genusteorin är tidigare nämnda Hirdmans genuskontrakt vilken kopplats samman med Connells maskulinitetsteori. Utifrån analysen av de aktuella tidskrifterna går det att se att både den kvinnliga och manliga sexualitetsframställningen har genomgått stora förändringar i Veckorevyn. Maktrelationen har förändrats och könen har närmat sig varandra även om de traditionella rollerna finns kvar 1990. Detta har inte visat sig vara fallet för Lektyr då utvecklingen varit långsammare, ibland närmast obefintlig.

Syftet med arbetet är att få ökad förståelse för hur elever på gymnasiet tolkar och påverkas av könsrollsstereotypa och könsrollsavvikande bilder hämtade i massmedia, samt att utreda hur man kan använda sig av dessa tolkningsmönster för att arbeta med bildanalys i skolan. Forskningsfrågorna som besvaras är hur elever uppfattar att män och kvinnor gestaltas i media, hur elever tolkar könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilder samt vad deras bildtolkning betyder för skolans undervisning i bild och för elevers lärande. Kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes med elva elever som studerar vid det estetiska programmet med inriktningen bild. Bildanalys användes också som metod vid analyserandet av de könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilderna. Resultatet visar att eleverna först tolkar det som avviker från normen i en bild och då ofta i negativ bemärkelse och särskilt gällande den bild som gestaltar berörda elevers egen könstillhörighet. Gällande bilderna som inte avviker var eleverna mest kritiska mot gestaltningen av den stereotypa kvinnan, medan den stereotypa mannen inte mötte kritik. Slutsatserna är att eleverna behöver en välutvecklad begreppsapparat att använda för ett kritiskt tänkande och analyserande av bilder som gestaltar könsroller, samt att eleverna kan mer än de först ger uttryck för och därför behöver följdfrågor och interaktion för ett situerat lärande.

I detta arbete kommer barnens utformning av deras könsidentiteter i förhållande till sina kläder att diskuteras. Metoden som använts är fokusgruppsintervjuer med barn i fem-sexårsåldern. Intervjuerna har utförts på en förskola i en storstad med en könsblandad grupp och två könshomogena grupper. Barnen använder främst kläder och färger för att visa sin tillhörighet inom en viss grupp, flicka eller pojke. Kläderna och färgerna som barnen använder är till stor del könsnormativa. Detta kan komma ifrån en heterosexuell norm som betonar skillnader mellan män och kvinnor. Men barnen visar också att de är villiga att ändra sina åsikter om hur flickor respektive pojkar bör klä sig, och visar relativt stor acceptans inför de som klär sig könsöverskridande. Barnens uppfattningar om kläder lärs in ifrån vuxna omkring dem. Det vore därför möjligt att öppna upp för fler könsöverskridanden bland barnen, om vuxna omkring dem agerar som genusmedvetna förebilder.

Syftet med denna uppsats är att med en genusvetenskaplig ingång undersöka hur relationen mellan femininitet och makt kan skildras i historisk spelfilm. I studien analyseras tre olika filmer från olika årtionden, som alla skildrar samma historiska person, Elizabeth Tudor; The Virgin Queen (1955), Elizabeth (1998) och Elizabeth: The Golden Age (2007). Utgångspunkten är en kritiskt granskande feministisk filmanalys som utgår ifrån begreppen kvinnlig maskulinitet och hegemonisk femininitet. Med en organisationsteoretisk ingång i enlighet med Abrahamsson (2009) analyseras Elizabeths olika strategier för att legitimera sin makt. Den historiska Elizabeth var tvungen att förhålla sig till sin samtids patriarkala struktur, ideal och krav, men karaktären Elizabeth har också formats och skapats utifrån sin, det vill säga filmens, samtida föreställningar om femininitet och makt. Även om representationer av kvinnor i maktfulla positioner potentiellt kan utmana rådande föreställningar om makt och femininitet betyder det inte att de automatiskt gör det. Jag undersöker hur femininet relateras till makt och hur Elizabeth, som kvinna, kan få sin makt legitimerad.

<p>Uppsatsen utgår från syftet att utforska queer femininitet och det sätt som icke-heterosexuella, feministiska tjejer förhåller sig till normativ och queer femininitet. Detta genomförs utifrån samtalsintervjuer, inriktade på hur dessa tjejer upplever samhälleliga och den lesbiska världens normer kring femininitet. Studien har Judith Butlers teorier kring genussubversivitet som utgångspunkt. Materialet tar upp femininitet som begränsande eller subversivt, det hårt reglerade normsystem som återfinns inom den lesbiska världen, butch/femme-fenomenet och bil-den av den icke-heterosexuella tjejen. Slutsatser som kan dras är att normer från den lesbiska världen, den feministiska sfären samt samhällsnormer i stort, alla kraftigt sampåverkar tjejernas förhållningssätt till femininitet. Respondenterna uttrycker att möjligheten till subversivitet hos queer femininitet och femme-positionen tycks finnas i att de, genom att utagera femininitet på icke-normativa ”felaktiga” sätt, kan förskjuta och destabilisera den traditionella inne-börden av femininitet.</p>

Uppsatsen utgår från syftet att utforska queer femininitet och det sätt som icke-heterosexuella, feministiska tjejer förhåller sig till normativ och queer femininitet. Detta genomförs utifrån samtalsintervjuer, inriktade på hur dessa tjejer upplever samhälleliga och den lesbiska världens normer kring femininitet. Studien har Judith Butlers teorier kring genussubversivitet som utgångspunkt. Materialet tar upp femininitet som begränsande eller subversivt, det hårt reglerade normsystem som återfinns inom den lesbiska världen, butch/femme-fenomenet och bil-den av den icke-heterosexuella tjejen. Slutsatser som kan dras är att normer från den lesbiska världen, den feministiska sfären samt samhällsnormer i stort, alla kraftigt sampåverkar tjejernas förhållningssätt till femininitet. Respondenterna uttrycker att möjligheten till subversivitet hos queer femininitet och femme-positionen tycks finnas i att de, genom att utagera femininitet på icke-normativa ”felaktiga” sätt, kan förskjuta och destabilisera den traditionella inne-börden av femininitet.

Utifrån frågeställningen hur femininitet representeras i modebilder, eller mer specifikt modeteckningar eller modeillustrationer, undersöks och analyseras tre modebilder som representerar tre konstruerade kategorier: voyeurism-makt-sexualitet; estetik-makt-skönhet och feminina mellangrupper-obestämbara genus. Bilderna analyseras med diskursanalys som teoriram, kompositionsanalys och psykoanalytiskt inspirerad bildtolkning ugör metod. I tolkning och gestaltande arbete undersöks hur subjektet som betraktare formas av modebilder, beroende av genus i denna diskurs. Syftet är att utveckla en modell för hur jag som bildlärare kan arbeta med konst och mode, och hur jag utifrån modebilder, vilka barn och ungdomar kommer i kontakt med genom media, nätet, tv, reklam, tidningar och modeböcker, kan diskutera värderingar som berör femininitet, könsstereotyper, genus och normer. Uppsatsen tittar på hur bilderna är en disciplinering, hur mötet med modediskursen och modebilder konstituerar blicken, hur skönheten och skönhetsidealen speglar den tid som skapar dem. Modet har makt att styra ideal och påverka människors självbild. Modebilderna i kategori voyeurism-makt-sexualitet och estetik-makt-skönhet förekommer mer som regel än undantag för hur femininitet representeras. Dessa bilder ingår i en intertextualitet vilka skapar och producerar makt. I uppsatsens bearbetning och analys samt i avsnittet ideal förespråkar uppsatsen en kritisk inställning till dessa bilder. Min gestaltning består av en serie oljemålningar som handlar om identitet, och en skulptur, en klänning Ideal, överdelen är normal men underdelen, själva kjolen är onormalt jättelång. / BI/Konst