I denna studie var syftet att skapa förståelse för hur förskollärare och föräldrar kan samverka för att främja barns trygghet i sin könsidentitet. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och resultatet har analyserats med hjälp av det teoretiska perspektivet som var ett genusperspektiv ur en feministisk poststrukturalism. Resultatet visade på föräldrar och förskollärares förståelse för samverkan, hur de samverkar och vad som var viktigt inom samverkan. Resultatet beskrev deras syn på könsidentitet och hur de såg på förskolans jämställdhetsarbete. Resultatet resonerar även kring föräldrar och förskollärares syn på könstillhörighet och vad de gjorde för att uppmuntra barn att bli trygga individer. Studien berörde diskussioner kring arbetssätt och hur läroplan för förskolan gav tolkningsmöjlighet. Diskussionen berörde även hur detta kunde se ut i verksamheten. Studien lyfte förskollärares tydlighet och vikten av att ha ett uttalat arbetssätt för genusarbetet samt ett mål med det.

No description available.

Syftet med denna studie är att belysa tre pedagogers inställning till sitt jämställdhetsuppdrag, samt att se om deras tankar kring jämställdhet kommer till uttryck i den del av praktiken som inbegriper bemötandet av barnen. För att nå fram till syftet har två frågeställningar utformats. Både observationer och intervjuer har använts som metod för att få svar på frågeställningarnaoch för att nå fram till syftet. Studiens fokus är att undersöka vad som händer i mötet mellan pedagog och barn i lämningssituationen samt att belysa om pedagoger gör skillnad i hur de bemöter flickor och pojkar. Resultatet visade att pedagogerna inte gjorde skillnad när de hälsade på flickor och pojkar, de hälsade välkomnande och positivt på alla barnen. De bemötte barnen jämställt trots att de inte hade några direkta kunskaper kring jämställdhetsuppdraget. Under intervjuerna visade det sig att pedagogerna såg på barnen som individer med olika behov och bemötte dem därefter.

No description available.

Bakgrund: Begreppet transperson är ett paraplybegrepp och inkluderar bland annat transsexuella och icke-binära personer. Transpersoner blir marginaliserade och utsatta för olika typer av diskriminering i det svenska samhället, inkluderat att bli behandlad nedsättande eller bemötta med okunskap. Syfte: Att beskriva transpersoners erfarenheter av bemötande inom den svenska hälso-och sjukvården. Metod: Detta är en kvalitativ, intervjubaserad studie där innehållsanalysen är inspirerad av Graneheim och Lundman. Sex semi-strukturerade intervjuer genomfördes under en tvåmånadersperiod. Resultat: Resultatet visade tre teman: positiva upplevelser av mötet, negativa upplevelser av mötet och föreställningar om mötet, följt av åtta subteman, till exempel okunskap, bristande information och osäkerhet. Bristande kunskap var en central komponent till upplevelser av negativt möte, där faktorer som att vilja för mycket eller subtila tecken på att inte respektera patienten var bidragande faktorer. Diskussion: Fynden i resultatet har diskuterats och jämförts med tidigare forskning och visar stora likheter med studier utförda i exempelvis USA och Australien. Det är uppenbart att detta är ett strukturellt problem och behöver tas på allvar för att garantera en jämlik vård för denna patientgrupp.

<p>Syftet med denna studie är att titta närmare på om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor, barn som bor på landsbygd respektive stad i deras motivation till fysisk aktivitet. Vi har även undersökt vilka faktorer som kan ligga till grund för ett barns motivation. Alla barnen, oavsett kön och bostadsort var väldigt positiva till fysisk aktivitet och de hade alla en inre motivation till fysisk aktivitet, d.v.s. de var aktiva av eget intresse. Närmiljön var en viktig faktor i barnens val av aktiviteter. Barnen i staden tillbringade ofta sin fritid på närmiljöns lekplatser, medan barnen på landsbygden tog tillvara på den naturliga miljön i deras lek. I barnens val av aktiviteter, både på fritid och i organiserade aktiviteter såg vi vissa skillnader mellan pojkar och flickor. Pojkarna utförde typiskt manliga aktiviteter och flickorna typiskt kvinnliga. Detta tror vi beror på de attityder och förväntningar samhället och barnens omgivning har. Barnens primära omgivning påverkade även i viss grad barnens val av aktiviteter. I resultatet såg vi dessutom att skolan har stor betydelse för barnens motivation.</p>

Syftet med denna studie är att titta närmare på om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor, barn som bor på landsbygd respektive stad i deras motivation till fysisk aktivitet. Vi har även undersökt vilka faktorer som kan ligga till grund för ett barns motivation. Alla barnen, oavsett kön och bostadsort var väldigt positiva till fysisk aktivitet och de hade alla en inre motivation till fysisk aktivitet, d.v.s. de var aktiva av eget intresse. Närmiljön var en viktig faktor i barnens val av aktiviteter. Barnen i staden tillbringade ofta sin fritid på närmiljöns lekplatser, medan barnen på landsbygden tog tillvara på den naturliga miljön i deras lek. I barnens val av aktiviteter, både på fritid och i organiserade aktiviteter såg vi vissa skillnader mellan pojkar och flickor. Pojkarna utförde typiskt manliga aktiviteter och flickorna typiskt kvinnliga. Detta tror vi beror på de attityder och förväntningar samhället och barnens omgivning har. Barnens primära omgivning påverkade även i viss grad barnens val av aktiviteter. I resultatet såg vi dessutom att skolan har stor betydelse för barnens motivation.

Syftet med min uppsats var att ta reda på hur sex unga kvinnor såg på träning och femininitet. För att komma fram till mitt resultat har jag använt mig av intervjuer med sex unga kvinnor i åldrarna 18 till 20 år, samt litteraturstudier. Min frågeställning var hur dessa unga kvinnor såg på kroppen och träning, men även hur de såg på träning och femininitet. I min analys av min empiri har jag använt mig av queerteori. Jag kom fram till att det var vanligt och även viktigt i många fall att vara kvinnlig på gymmet, för att hävda sin kvinnliga könsidentitet. Träning och i synnerhet styrketräning, har länge setts som en manlig aktivitet, och att som kvinna träna och samtidigt vara sminkad gav inte upphov till frågetecken om kvinnans könsidentitet. Det var även skillnad på hur och vad män och kvinnor tränade, detta kom jag fram till berodde på att samhällets ideal om manligt respektive kvinnligt avspeglas på gymmet.

Sammanfattning   Då studier visat att det förekommer en ojämn fördelning av det obetalda arbetet mellan män och kvinnor är det relevant att undersöka faktorer som kan tänkas ge upphov till detta. Denna studie syftar därför till att undersöka sambandet mellan inkomst, arbetstid, utbildning och familjekonstellation (antal hemmavarande barn och småbarn) vid mängden hushållsarbete gifta/sammanboende män och kvinnor utför. Tidigare studier visar även att förekomsten av barn i hushållet ökar mängden hushållsarbete och att denna ökning främst gäller för kvinnor. Utifrån denna vetskap utformades studiens två frågeställningar där den första fokuserar på hushållsarbete kopplat till vardagliga sysslor och den andra på hushållsarbete kopplat till omsorg av barn. Studiens teoretiska ramverk bygger på specialiseringsteorin och autonomimodellen. Specialiseringsteorin är en ekonomisk teori som förklarar fördelningen av hushållsarbete genom att individen specialiserar sig på en syssla, om exempelvis mannen specialiserar sig på tid i betalt arbete är det rationellt att kvinnan specialiserar sig på obetalt arbete. Autonomimodellen förklarar istället fördelningen av hushållsarbete genom en individs individuella inkomst. Kvinnor med hög inkomst förväntas utföra mindre hushållsarbete än kvinnor med låg inkomst om de förvaltar sina resurser rätt och ”köper sig loss” från ansvaret i hemmet genom exempelvis hushållsnära tjänster i form av städhjälp. Mängden hushållsarbete som män utför påverkas enligt modellen inte av deras individuella inkomst. Utifrån teorin utformades fyra hypoteser som används vid tolkning av resultat och analys för att lättare besvara studiens centrala frågor. Datan är hämtad från Levnadsnivåundersökningen 2010 och studien tillämpar således kvantitativ metod för att besvara dess frågeställningar. Studiens beroendevariabel delas upp i två kategorier, en för hushållsarbete (vardagssysslor) och en för hushållsarbete (omsorg av barn) och testas i separata analyser för kvinnor och män med hjälp av multipel OLS regression. Resultaten visar att det finns ett samband mellan utbildningsnivå, antal barn och småbarn för både män och kvinnor vid mängden hushållsarbete (vardagssysslor och omsorg av barn) de utför, men att dessa samband varierar olika mycket för kvinnor och män. Resultaten indikerar även att det är relevant för vidare studier att särskilja hushållsarbete som syftar till vardagssysslor från hushållsarbete som berör omsorg av barn.

I detta arbete kommer barnens utformning av deras könsidentiteter i förhållande till sina kläder att diskuteras. Metoden som använts är fokusgruppsintervjuer med barn i fem-sexårsåldern. Intervjuerna har utförts på en förskola i en storstad med en könsblandad grupp och två könshomogena grupper. Barnen använder främst kläder och färger för att visa sin tillhörighet inom en viss grupp, flicka eller pojke. Kläderna och färgerna som barnen använder är till stor del könsnormativa. Detta kan komma ifrån en heterosexuell norm som betonar skillnader mellan män och kvinnor. Men barnen visar också att de är villiga att ändra sina åsikter om hur flickor respektive pojkar bör klä sig, och visar relativt stor acceptans inför de som klär sig könsöverskridande. Barnens uppfattningar om kläder lärs in ifrån vuxna omkring dem. Det vore därför möjligt att öppna upp för fler könsöverskridanden bland barnen, om vuxna omkring dem agerar som genusmedvetna förebilder.