Sammanfattning   Då studier visat att det förekommer en ojämn fördelning av det obetalda arbetet mellan män och kvinnor är det relevant att undersöka faktorer som kan tänkas ge upphov till detta. Denna studie syftar därför till att undersöka sambandet mellan inkomst, arbetstid, utbildning och familjekonstellation (antal hemmavarande barn och småbarn) vid mängden hushållsarbete gifta/sammanboende män och kvinnor utför. Tidigare studier visar även att förekomsten av barn i hushållet ökar mängden hushållsarbete och att denna ökning främst gäller för kvinnor. Utifrån denna vetskap utformades studiens två frågeställningar där den första fokuserar på hushållsarbete kopplat till vardagliga sysslor och den andra på hushållsarbete kopplat till omsorg av barn. Studiens teoretiska ramverk bygger på specialiseringsteorin och autonomimodellen. Specialiseringsteorin är en ekonomisk teori som förklarar fördelningen av hushållsarbete genom att individen specialiserar sig på en syssla, om exempelvis mannen specialiserar sig på tid i betalt arbete är det rationellt att kvinnan specialiserar sig på obetalt arbete. Autonomimodellen förklarar istället fördelningen av hushållsarbete genom en individs individuella inkomst. Kvinnor med hög inkomst förväntas utföra mindre hushållsarbete än kvinnor med låg inkomst om de förvaltar sina resurser rätt och ”köper sig loss” från ansvaret i hemmet genom exempelvis hushållsnära tjänster i form av städhjälp. Mängden hushållsarbete som män utför påverkas enligt modellen inte av deras individuella inkomst. Utifrån teorin utformades fyra hypoteser som används vid tolkning av resultat och analys för att lättare besvara studiens centrala frågor. Datan är hämtad från Levnadsnivåundersökningen 2010 och studien tillämpar således kvantitativ metod för att besvara dess frågeställningar. Studiens beroendevariabel delas upp i två kategorier, en för hushållsarbete (vardagssysslor) och en för hushållsarbete (omsorg av barn) och testas i separata analyser för kvinnor och män med hjälp av multipel OLS regression. Resultaten visar att det finns ett samband mellan utbildningsnivå, antal barn och småbarn för både män och kvinnor vid mängden hushållsarbete (vardagssysslor och omsorg av barn) de utför, men att dessa samband varierar olika mycket för kvinnor och män. Resultaten indikerar även att det är relevant för vidare studier att särskilja hushållsarbete som syftar till vardagssysslor från hushållsarbete som berör omsorg av barn.

I efterspåren av coronapandemin har möjligheten att kunna arbeta hemma öppnats upp mer och mer för arbetstagare och det ansågs intressant att fördjupa medvetenheten kring hur den nya moderna arbetsformen påverkar det obetalda hemarbetet. Då ojämställdhet inom det obetalda arbetet historiskt sett har rått, och även aktuella rapporter visar att det än idag råder ojämställdhet inom obetalt arbete, ansågs det även värdefullt att i studien ta avstamp ur ett genusperspektiv för att försöka få en djupare förståelse om grunden i ojämställdheten beror på könsnormer och hur det i sådana fall tar sig i uttrycksamt om distansarbete påverkar (o)jämställdheten i det obetalda hemarbetet och i sådana fall på vilket sätt. Studiens syfte var att undersöka distansarbetande tjänstepersoners uppfattningar om vardagslivetsbestyr och genom att ta avstamp ur ett genusperspektiv undersöktes också tjänstepersonernasuppfattningar kring könsnormer inom det obetalda hemarbetet. Följande frågeställningar har legat till grund för att försöka uppfylla studiens syfte: Hur upplever och erfar svenska distansarbetande tjänstemannakvinnor och tjänstemän att ansvaret för vardagslivet har påverkats i och med övergången till distansarbetet samt vilka uppfattningar och erfarenheter har tjänstepersonerna om köns betydelse för ansvar för vardagslivet. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer med fem distansarbetande tjänstemannakvinnor och fem distansarbetande tjänstemän. Studiens resultat visade att samtliga informanter upplever att distansarbete bidrar med en positiv påverkan på vardagslivet i form av att distansarbete underlättar vardagslivets bestyr (främst inom hushållssysslor). Studiens resultatanalysvisade också att distansarbete kan påverka främjande av jämställdhet inom området för hushållssysslorsamt att distansarbete ej påverkar främjande av jämställdhet inom området planering och organiseringoch detta indikerade informanterna beror på föreställningar kring olika förmågor beroende på kön.

Under den senare halvan av 1900-talet och fram till idag har kvinnors möjlighet att delta i arbetslivet ökat markant i Sverige. Till stor del har detta skett med anledning av de olika reformer som införts gällande föräldraförsäkring samt satsning på barnomsorg. Kvinnor tar dock ett fortsatt stort ansvar för obetalt arbete samt majoriteten av föräldradagarna vilket resulterar i dubbelarbete. Det är inte heller ovanligt att kvinnor väljer att anpassa sitt arbete för att ta ansvaret för det obetalda arbetet. Detta genom att gå ner i arbetstid samt välja yrken med flexibla arbetsvillkor. Vidare finns det tydlig statistik som visar att kvinnor upplever en hög grad av stress samt sjukskrivs för stressrelaterad sjukdom. Syftet med studien är att undersöka hur män och kvinnor fördelar det obetalda arbetet i förhållande till förvärvsarbetet och söka samband mellan stress och mängden obetalt arbete. Studien har en kvalitativ ansats och intervjuer har genomförts med män och kvinnor som var och en lever i parrelationer och har barn. Deras upplevelser och beskrivningar av det obetalda arbetet, förvärvsarbetet och stressen ligger till grund för studiens resultat. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier om könsroller (doing gender, genussystemet) och stress. Resultaten visar på fortsatt rådande ojämn fördelning, där kvinnorna nyttjar merparten av föräldradagarna samt har huvudansvaret för hemarbetet. Vidare påvisar resultaten en koppling mellan obetalt arbete och stress hos merparten av respondenterna.

Contact professions which refers to human-care professions is described as belonging to a segregated labor market, where statistics show that women in the professional category are sick-worn to a greater degree than men. Research also shows that work in disability care is stressful as the individual can have a challenging behavior. At the same time, statistics show that women still take the greatest responsibility for unpaid work at home and that women are more stressed at the end of a workday than men. The purpose of the paper is to examine whether women are affected by the combination of unpaid work in the home combined to the psychosocial work environment in disability care. We have used a hermeneutic approach as it is women's experiences we are interested in. We have chosen a qualitative method in which we interviewed seven women through semistructured interviews. The selection is women working in disability care, cohabiting and have children in their own right. The result has been analyzed by a thematic analysis where we compiled the results in a framework. Finally, we have analyzed the result according to different themes. The results show that women generally feel comfortable working in disability care but experiencing stress because of the unpaid work at home. The distribution of unpaid work in the home varies but the woman has the main responsibility. What also emerged was that women demand structure and planning to handle the stress of everyday life. The paid and unpaid work affects women in different ways, with the majority of respondents experiencing stress and lack of time because of the unpaid work at home. The work in disability care does not affect women negatively, but they point out the importance of support at work and to follow job descriptions.

Då det råder ett könslönegap i Sverige har vi i denna studie valt att studera hur obetalt arbete kan ha en bidragande effekt på kvinnor och mäns lön. Frågeställningen vi har valt att utgå från är: kan obetalt arbete som samboende individer utför förklara en del av könslönegapet i Sverige? och vår hypotes är att en anledning till att kvinnor tjänar mindre än män i Sverige är att kvinnor gör mer obetalt arbete än män. För att teoretiskt kunna förklara skillnader i lön mellan kvinnor och män har vi använt oss av teorin om att “göra kön”, specialiseringsteorin, relativa resurser och förhandling samt glastak och diskriminering. Den metod vi har använt oss av är en multipel regressionsanalys där vi stegvis introducerat våra kontrollvariabler för att se effekten av dessa på sambandet mellan lön och kön. De resultat vi finner är ett visst stöd för vår hypotes och vi ser indikationer på mönster om att det obetalda arbetet skulle kunna bidra till könslönegapet. Vi finner att kvinnor i samboenderelationer gör mer obetalt arbete i genomsnitt än vad män i samboenderelationer i genomsnitt gör. I vår hypotes antog vi dock en större förklarad varians i lön av obetalt arbete än vad vi funnit i våra resultat. Obetalt arbete förklarar i vår modell 1,3 procent av könslönegapet mellan samboende kvinnor och män i Sverige.

This thesis investigates the view of the Swedish government on how working hours can be used as a tool to promote equality in Sweden. Previous research shows how women are experiencing a bigger challenge than men in achieving a balance between work and family life since they take a larger responsibility for the unpaid work at home. This leads to inferior prerequisites in life for women, which in turn means that we live in an unequal society. At the same time research shows that there are two ways to go when it comes to changing working hours in favour of equality: an extension of the working hours for women who work part-time or a shortening of the working hours over all in the Swedish society. The aim of this thesis is to investigate which of these alternatives that is promoted by the Swedish government. This will be done through a critical discourse analysis.   The investigation shows that the Swedish government promotes the alternative where the women working part-time extend their working hours to full-time as a solution to the equality problem. This goes in line with what previous research has shown on this matter; that the working culture in Sweden is strong and that the idea of a “working line” is a strong concept that has been used since the start of the 20th century to this day. This also shows that there is a reigning discourse where it is not possible to talk about a shortening of working hours as a solution to the equality problem. As previous research has shown, this investigation also finds that the government continues to emphasize the economic consequences that come out of the fact that women to a large extent work part-time. The question of who is going to take care of the unpaid work at home when women starts to work full-time, however, remains unanswered.

Det finns ett gap mellan kvinnor och män avseende sjukskrivningar, då kvinnor är sjukskrivna i större utsträckning än män. Detta har av forskningen förklarats av ett antal olika faktorer. Vi ville därför undersöka om könsskillnaderna i sjukskrivningar fortfarande gäller, samt om de faktorer som tidigare forskning har lyft fram som förklaringar till skillnader fortfarande är hållbara för att förstå fenomenet. Vi har kommit fram till att skillnaderna i uttag av sjukpenning idag finns kvar mellan män och kvinnor. Den procentuella skillnaden mellan könen har under en förhållandevis lång tid varit konstant, trots att de totala sjuktalen har sjunkit. Vi har därför valt att studera tre tidigare förklaringsfaktorer till dessa skillnader för att se om dessa har förändrats sedan millennieskiftet. De tre förklaringsfaktorer utgår från fördelningen mellan könen av obetalt hushållsarbete, den könssegregerade arbetsmarknaden och slutligen på ekonomiska drivkrafter. Genom sekundäranalys av data från bland annat Statistiska centralbyrån (SCB) har vi tittat på hur de ovan angivna faktorerna har förändrats under olika år. Eftersom andelen sjukskrivningar mellan könen har varit konstant borde således även förklaringsfaktorerna ha varit konstanta. Utifrån resultatet kan vi sluta oss till att utförandet av det obetalda arbetet är mer jämställt mellan könen. Dock ser arbetsmarknaden ut att vara lika segregerad som tidigare forskning har visat, och de ekonomiska drivkrafterna har inte heller förändrats mellan könen. Vår slutsats är att det inte är könssegregeringen i sig, utan skillnader i de krav och den kontroll som föreligger mellan kvinno- och mansdominerade yrken, som kan tänkas vara en av flera faktorer som leder till att kvinnor har ett större uttag av sjukpenning än män.

Arbetslösa invandrare är en utsatt grupp, som av samhället ibland uppfattas som ett problem. På grund av detta, genomförs arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att främja denna målgrupps integrering. Vårt huvudsyfte med studien, var att undersöka hur en grupp invandrarkvinnor upplevde att delta i ett projekt med syfte att integrera dem i arbetslivet och det svenska samhället. Vårt fokus låg på ett projekt som bedrivs i en mindre kommun i södra Sverige. Vi hade för avsikt att undersöka varför kommunen startade projektet, och varför just kvinnor valdes som målgrupp. Vi ville även undersöka om deltagandet var frivilligt, och om deltagarna upplevde att deras familjer påverkades. Kvinnorna i studien upplevde att en anställning samt goda kunskaper i det svenska språket, var avgörande för integreringen. Kvinnorna lyfte fram upplevelser som ökad jämlikhet, större socialt nätverk samt känslan av att bli bekräftad som duktig. Kvinnorna upplevde även känslor av tvång, skuldkänslor och stress i samband med projektdeltagandet. Vidare resonerade deltagarna kring praktikantrollen och obetalt arbete. / "I hate the word good! What shall I do with good?" A study in female immigrants experience of project participation.

Sjukskrivning till följd av psykisk ohälsa ökar hos kvinnor och då framförallt ökar sjukfall på grund av stress. Tidigare studier har visat att kvinnor i heterosexuella förhållanden tar det större ansvaret för det obetalda hemarbetet vad gäller både planering och genomförande. Detta innebär att kvinnors tid för återhämtning och rekreation efter en arbetsdag minskar samt kan leda till stressrelaterade sjukdomar. En studie visar att en ökning av arbetstid över en viss nivå också ger en ökad risk för hjärtsjukdom. Ojämlikheten mellan könen i obetalt hem- och omsorgsarbete påverkar därför kvinnors hälsa och välmående negativt. Genom en kvantitativ undersökning som gjordes bland kvinnor i åldrarna 18-64, vill den här studien undersöka jämställdhet i hälsa mellan män och kvinnor, ur ett kvinnligt perspektiv med fokus på det obetalda hemarbetet och stress. Syfte: Syftet är att undersöka sambandet mellan planerandet såväl som genomförandet av obetalt arbete och upplevd stress hos kvinnor 18–64 år. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En enkät publicerades i två olika facebookgrupper och var öppen en vecka under november 2022. Enkäten bestod av 18 frågor och svaren analyserades i SPSS. Resultatet presenteras som deskriptiv statistik i form av tabeller och figurer. Resultatet: Resultatet visar på att det finns ett signifikant samband mellan stress och obetalt hemarbete hos kvinnor. Slutsats: Det behövs mer forskning på området som berör kvinnors hälsa i förhållande till det obetalda hemarbetet. / <p>Betyg i Ladok 230503.</p>

Sammanfattning   Den här studien har undersökt om det finns ett samband mellan obetalt arbete och sektor. Syftet var att undersöka om en individs sektorstillhörighet kan påverka hur mycket obetalt arbete individen gör. Det har undersökts med hjälp av levnadsnivåundersökningen år 2010. Urvalet i den här studien är sammanboende par och som är yrkesverksamma i offentlig eller privat sektor och respondenterna uppgår till 1715 individer. Tidigare forskning har undersökt det obetalda arbetet, men har främst fokuserat på kön och lön. Däremot förklarar inte kön och lön hela sambandet med det obetalda arbetet, därför är det intressant att inkludera en individs sektorstillhörighet för att undersöka om det kan förklara en del av sambandet. Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad och det är framförallt kvinnor som arbetar i offentlig sektor. Eftersom tidigare studier har visat att kvinnor gör mer obetalt arbete än män och att kvinnor är överrepresenterade i offentlig sektor. Därmed utgick studien från att en individ som arbetar i offentlig sektor gör mer obetalt arbetet i jämförelse med en individ i privat sektor. Därför har det undersökts om det obetalda arbetet påverkas av en individs sektorstillhörighet. Studien har grundat sig på teorier om “doing gender” som handlar om att människor upprätthåller sina könsroller med sina handlingar. Den här studien tar även upp tidigare förklaringsmodeller som humankapitalteorin som innebär att par specialiserar sig på antingen obetalt arbete eller betalt arbete. Resultatet visade att det finns ett litet samband mellan det obetalda arbetet och en individs sektorstillhörighet. Det framkom dock att obetalt arbetet påverkas till störst grad av kön och månadslön.