<p>Syftet med studien var att beskriva hur småbarnsföräldrar upplever sin möjlighet att kombinera heltidsarbete och familjeliv för att få en uppfattning om hur jämställdheten ser ut i praktiken i dessa parrelationer. Studien är därmed avsedd att jämföra männens och kvinnornas upplevelser av denna kombination och undersöka om det finns några likheter och skillnader mellan könens upplevelser. Studien består av enskilda kvalitativa personintervjuer med tre par. Resultaten analyserades utifrån handlingsteori, rollteori och Hirdmans begrepp genussystem och genuskontrakt.</p><p>Resultatet visar att trots att samtliga i studien arbetar heltid, råder en ojämställd arbetsfördelning mellan paren i hemmet. Kvinnan förväntas i större utsträckning att ta hand om familj och hushållsarbete även om hon arbetar lika mycket som mannen. Andra skillnader mellan könen var att kvinnorna upplevde en otillräcklighet i både arbetsliv och familjeliv som inte nämndes av männen samt att kvinnorna i större utsträckning än sina män hade anpassat sitt arbete efter familjelivet. Det visade sig också att toleransen för föräldraskapet generellt var lägre på männens arbetsplatser.</p>

Syftet med studien var att beskriva hur småbarnsföräldrar upplever sin möjlighet att kombinera heltidsarbete och familjeliv för att få en uppfattning om hur jämställdheten ser ut i praktiken i dessa parrelationer. Studien är därmed avsedd att jämföra männens och kvinnornas upplevelser av denna kombination och undersöka om det finns några likheter och skillnader mellan könens upplevelser. Studien består av enskilda kvalitativa personintervjuer med tre par. Resultaten analyserades utifrån handlingsteori, rollteori och Hirdmans begrepp genussystem och genuskontrakt. Resultatet visar att trots att samtliga i studien arbetar heltid, råder en ojämställd arbetsfördelning mellan paren i hemmet. Kvinnan förväntas i större utsträckning att ta hand om familj och hushållsarbete även om hon arbetar lika mycket som mannen. Andra skillnader mellan könen var att kvinnorna upplevde en otillräcklighet i både arbetsliv och familjeliv som inte nämndes av männen samt att kvinnorna i större utsträckning än sina män hade anpassat sitt arbete efter familjelivet. Det visade sig också att toleransen för föräldraskapet generellt var lägre på männens arbetsplatser.

This thesis investigates the view of the Swedish government on how working hours can be used as a tool to promote equality in Sweden. Previous research shows how women are experiencing a bigger challenge than men in achieving a balance between work and family life since they take a larger responsibility for the unpaid work at home. This leads to inferior prerequisites in life for women, which in turn means that we live in an unequal society. At the same time research shows that there are two ways to go when it comes to changing working hours in favour of equality: an extension of the working hours for women who work part-time or a shortening of the working hours over all in the Swedish society. The aim of this thesis is to investigate which of these alternatives that is promoted by the Swedish government. This will be done through a critical discourse analysis.   The investigation shows that the Swedish government promotes the alternative where the women working part-time extend their working hours to full-time as a solution to the equality problem. This goes in line with what previous research has shown on this matter; that the working culture in Sweden is strong and that the idea of a “working line” is a strong concept that has been used since the start of the 20th century to this day. This also shows that there is a reigning discourse where it is not possible to talk about a shortening of working hours as a solution to the equality problem. As previous research has shown, this investigation also finds that the government continues to emphasize the economic consequences that come out of the fact that women to a large extent work part-time. The question of who is going to take care of the unpaid work at home when women starts to work full-time, however, remains unanswered.

I Katrineholms kommun erbjuds alla anställda en heltidsanställning. Trots det är det än stor andel som fortsätter välja att arbeta deltid. Framförallt är dessa deltidsarbetande kvinnor, vilka är anställda inom vård- och omsorgssektorn. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tillsammans med Kommunal kommit överens att alla kommuner ska erbjuda heltidstjänster från och med 2021. Förhoppningen är att detta ska ge en trygg anställning, bidra till ökad jämställdhet samt bidra till att mildra den kompetensbrist som en stor del av kommunerna står inför. Därför är frågan om varför anställda fortsätter att välja deltidsarbete framför heltidsarbete viktig att få svar på. Uppsatsens frågeställning är: varför väljer tillsvidareanställda kvinnor inom Katrineholms kommun att arbeta deltid. Hinder för heltidsarbete behöver därför identifieras. Arbetsgivaren behöver veta ifall dessa hinder för heltidsarbete beror på inre organisatoriska orsaker eller yttre sociala och kulturella orsaker. Kan arbetsgivaren organisera arbetet på ett annat sätt för att ge fler deltidsanställda möjlighet att arbete mer? Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ ansats, studera deltidsarbete utifrån ett sociologiskt perspektiv. Fokus har varit frågor om jämställdhet, könsmärkta arbeten, kulturella betingelser och organisationens möjligheter att organisera arbetet för ökad jämställdhet. Uppsatsen berör frågor om vad en god arbetsmiljö är och hur balansen mellan arbete och fritid upplevs. Utifrån den teoretiska bakgrunden, med stöd av genomförda intervjuer, har uppsatsen identifierat framförallt två hinder för val av heltidsarbete: det ena är hinder i form av kulturella och sociala normer kring föräldraskap och det andra är hinder relaterat till arbetets organisering. Uppsatsen har formulerat konkreta förslag på åtgärder för organisationen att arbeta vidare med framöver, med målet att få fler deltidsarbetande att välja att arbeta heltid. / At Katrineholms Municipality all employees are offered a full time employment. Despite that offer, a great deal of the workers choose to work part time. The largest group, who choose to remain in part-time employment, are women who work in the health and social-care sector. Swedens Municipalitys &amp; Countys (SKL) have together with the union of Kommunal agreed to offer full time employments to all employees from the year 2021. The hope is that this will bring a safe employment, contribute to an increased equality and help mitigate the lack of expertise that the municipalitys are facing in the near future. That´s why it is so important to find an answer to why so many employees choose part time instead of full time employments. This essays framing of the question is: Why does tenured women in Katrineholms Municipality choose to work part-time. The obstacles for fulltime employment needs to be identified. The employer has to be aware of if the obstacles are of an organizational kind or if it depends on outer social and cultural causes. Is it possible for the employer to organize the work in different ways to enable for the part-time employees to work more hours? The intention of this essay is that through a qualitative approach study the part-time work from a sociological point of view. The focus has been on questions of gender equality, gender-labeled work, cultural conditions and the organizations ability to organize the work to achieve a heightened level of equality based on these focus areas. The essay touches questions of what is considered a good working environment and how the balance between work and spare time is perceived. This essay has, based on theoretical background supported by interviews, identified two major obstacles: one obstacle is related to cultural and social norms of parenting and the other is obstacles related to the organization of work. The essay reached tangible proposals for action for the organization to consider in the forthcoming challenge. With the objective to get more of the part-time employees to reconsider the possibility of a full time employment.