<p>Dagens föränderliga och flexibla arbete har medfört möjligheter att självständigt planera sina arbetsuppgifter och arbetstider. Men det kan också utgöra ett alltmer gränslöst arbete där arbete och privatliv flyter ihop, vilket kan resultera i ett alltmer stressat liv (Andersson 1993). För kvinnorna som har huvudansvaret för hem och familj kan dagens arbetsliv medföra en svprare gränsdradning mellan arbete och familj än tidigare eftersom fler kvinnor idag gör karriär Vår studie är en kvalitativ undersökning dädr vi har intervjuat elva kvinnliga mellanchefer med barn. Vår frågeställning var är: Hur lyckas kvinnliga mellanchefer att förena arbete och familj?</p><p>Vi har använt oss av ...</p>

Dagens föränderliga och flexibla arbete har medfört möjligheter att självständigt planera sina arbetsuppgifter och arbetstider. Men det kan också utgöra ett alltmer gränslöst arbete där arbete och privatliv flyter ihop, vilket kan resultera i ett alltmer stressat liv (Andersson 1993). För kvinnorna som har huvudansvaret för hem och familj kan dagens arbetsliv medföra en svprare gränsdradning mellan arbete och familj än tidigare eftersom fler kvinnor idag gör karriär Vår studie är en kvalitativ undersökning dädr vi har intervjuat elva kvinnliga mellanchefer med barn. Vår frågeställning var är: Hur lyckas kvinnliga mellanchefer att förena arbete och familj? Vi har använt oss av ...

Fatigue är ett av de vanligaste och mest besvärande symtomen hos personer som ärdiagnostiserade med multipel skleros (MS). Många av de som drabbas av MS är mitt ilivet och lever i familj. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelser av att levamed MS-fatigue i familj. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med MS-sjukapersoner som upplevde fatigue som ett av sina mest framträdande symtom. Intervjuernaanalyserades med tematisk analys. Analysen utmynnade i tre huvudteman: Att lärakänna sig själv igen, Familjens förståelse för min trötthet är helt avgörande och Vi måstejobba aktivt för att det ska fungera. Resultatet visade hur deltagarna beskriver sina egnasamt deras partners anpassning till de nya förutsättningarna som avgörande för hur välfamiljelivet fungerar. Vidare visade sig fatigue leda till både positiva och negativakonsekvenser för deltagarnas upplevda föräldraskap. I studien diskuteras fatigue som ettsymtom vars konsekvenser behöver förstås i den kontext det uppstår i och inte som ettisolerat symtom. Vidare föreslås ett mer utbrett familjeperspektiv i de vårdinsatser somerbjuds för MS-patienter.

Förutsättningen för ett jämställt samhälle är att varje individ ges möjlighet att försörja sig genom förvärvsarbete. För att kvinnor ska ha samma möjligheter som män innebär det att ansvaret för omsorg av barn och det obetalda hemarbetet måste delas jämlikt. En förutsättning för att både kvinnor och män ska ha möjlighet att göra karriär, få jämlika löner samt en bättre pension är att föräldraledigheten delas lika, detta då frånvaro från arbetet påverkar förutsättningarna. Ekonomiska orsaker, traditionella rollförväntningar på kön samt attityder på arbetsplatser och i hemmen påverkar uppdelningen av föräldraledigheten. Syftet med uppsatsen är att undersöka kvinnors upplevelser av föräldraskapets påverkan på karriären genom att besvara frågeställningarna: Hur upplever kvinnor omgivningens förväntningar på dem som kvinnor och mödrar? Hur upplever kvinnor att föräldraskapet påverkat deras karriärer? Vad är orsakerna till att män tar ut mindre föräldraledighet än kvinnor? Metoden som använts för att besvara dessa är kvalitativ, semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju kvinnor som varit föräldralediga och återgått i arbete. Insamling av empirin har analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket innehållande tidigare forskning avseende familjeliv, arbetsliv och jämställdhet. Samt teori om könsroller av Connell och Pearse (2015), modernitet och självidentitet av Giddens (2008) och teori om arbetsliv, familjeliv och kön av Nordenmark (2004). Resultatet visar att kvinnorna upplever att förväntningarna på dem är högre när barnen är yngre samt att det är stora skillnader mellan förväntningar på kvinnor och män. Föräldraskapet, inkluderat föräldraledigheten, påverkar möjligheterna till karriär, studiens resultat visar att föräldraskapet har en påverkan för både kvinnor och män. Studiens resultat visar att uppdelningen av föräldraledigheten påverkas av traditionella könsroller, omgivningens förväntningar samt av biologiska och ekonomiska orsaker. Sammanfattningsvis är det av vikt för individen, samhället och organisationer att arbeta mot ett mer jämställt samhälle. Denna studie kan bidra till ökad medvetenhet, vilket är en förutsättning för att skapa jämställdhet.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors föräldraskap påverkar deras sociala liv och deras inställning till arbetslivet. Vi vill svara på hur föräldraskapet har påverkat kvinnornas inställning till arbetslivet, hur socialt stöd och interaktion med andra människor påverkar mammornas inställning till arbetslivet och möjlighet till karriär samt hur kvinnornas privatliv och fritid har förändrats av föräldraskapet. Vi studerar kvinnornas subjektiva åsikter och egna upplevelser genom en kvalitativ metod baserad på intervjuer med 13 kvinnor med barn i åldern 25–40 år.</p><p>Utifrån resultatet kunde vi dela in kvinnorna i tre grupper: karriärinriktade kvinnor, arbetsinriktade kvinnor och svagt arbetsinriktade kvinnor. Vi ser genomgående att inställningen till arbete har förändrats av att bli förälder. En förutsättning för kvinnorna som satsar på karriär är tillgången till socialt stöd och möjlighet till avlastning av barnomsorgen. Ett intressant resultat är att de mest karriärinriktade kvinnorna också anger sig ha mer tid till socialt umgänge och fritid än övriga kvinnor i studien. Speciellt de svagt arbetsinriktade kvinnorna anger att de fått starkt minskad möjlighet till egen tid utanför familjen och för socialt umgänge. Alla kvinnor lyfter fram jämlikhet som ett mycket viktigt område, men endast de karriärinriktade verkar hålla en relativt jämlik fördelning mellan hushållsarbete och barnomsorg. Övriga kvinnor tar merparten av hushållsarbetet.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors föräldraskap påverkar deras sociala liv och deras inställning till arbetslivet. Vi vill svara på hur föräldraskapet har påverkat kvinnornas inställning till arbetslivet, hur socialt stöd och interaktion med andra människor påverkar mammornas inställning till arbetslivet och möjlighet till karriär samt hur kvinnornas privatliv och fritid har förändrats av föräldraskapet. Vi studerar kvinnornas subjektiva åsikter och egna upplevelser genom en kvalitativ metod baserad på intervjuer med 13 kvinnor med barn i åldern 25–40 år. Utifrån resultatet kunde vi dela in kvinnorna i tre grupper: karriärinriktade kvinnor, arbetsinriktade kvinnor och svagt arbetsinriktade kvinnor. Vi ser genomgående att inställningen till arbete har förändrats av att bli förälder. En förutsättning för kvinnorna som satsar på karriär är tillgången till socialt stöd och möjlighet till avlastning av barnomsorgen. Ett intressant resultat är att de mest karriärinriktade kvinnorna också anger sig ha mer tid till socialt umgänge och fritid än övriga kvinnor i studien. Speciellt de svagt arbetsinriktade kvinnorna anger att de fått starkt minskad möjlighet till egen tid utanför familjen och för socialt umgänge. Alla kvinnor lyfter fram jämlikhet som ett mycket viktigt område, men endast de karriärinriktade verkar hålla en relativt jämlik fördelning mellan hushållsarbete och barnomsorg. Övriga kvinnor tar merparten av hushållsarbetet.

Studien undersökte faktorer som kan förklara bristen på kvinnliga chefer och frågeställningarna berörde vilka egenskaper kvinnor och män tillskrev sig, om en önskvärd chef tillskrevs feminina eller maskulina egenskaper samt även könsskillnader angående balansen mellan familjeliv/arbetsliv. Ett bekvämlighetsurval gjordes på ett privat företag (n=82) och instrument som användes i undersökningen var BSRI-SE (Bem, 1974; Persson, 1999) (α=0.85) samt en omarbetad version av Work/family pressure scale (Marongiu &amp; Ekehammar, 1999) (α=0.71). Resultatet av en One-Way ANOVA analys visade signifikanta skillnader mellan respondenterna angående femininitet (p=0,001) men inte gällande maskulinitet (p=0,103). Maskulina och feminina egenskaper var önskvärda hos en chef dock skattades maskulina egenskaper något högre än feminina egenskaper. Undersökningen visade också att männen hade lättare för att balansera familjeliv med arbetsliv. Slutsatsen blev att chefsrollen fortfarande överensstämmer något mer med den manliga normen samt att männen hade lättare för att balansera familjeliv/arbetsliv.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tidningen ”Nya Vi Föräldrar” framställer småbarnsföräldrar i utvalda reportage. Metoden för arbetet är kvalitativ innehållsanalys och visuell metod eftersom reportagen består av både text och bild. Analysen grundar sig på teorier från Anthony Giddens, Yvonne Hirdman och Erving Goffman. I analysarbetet har det vuxit fram olika teman som sedan har blivit mina specifika avsnitt. Det första avsnittet i analysen heter ”Vardagens organisering” och handlar främst om hur familjerna talar om rutiner och planering, det andra avsnittet ”Arbetsfördelning” beskriver hur föräldrarna talar om hushållssysslor och omsorg av barnen. Vidare behandlar avsnittet ”Framställningen av mammor och pappor” hur framför allt tidningen har valt att framställa könen i reportagens bilder och slutligen beskrivs exempel på hur bilderna är komponerade under avsnittet ”Bildkomponering”. Analysen visar framförallt att föräldraskapets traditionella könsroller som manligt och kvinnligt fortfarande är en central del i föräldrarnas vardag. Det synliggörs också genom hur föräldrarna ser på sig själva och hur tidningen väljer att framställa dem. I analysen kan man se att viljan till jämställdhet är något som eftersträvas av både familjerna och tidningen genom tankar och framställningar.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ”det farliga sockret”? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter. Med socker- och hälsodebatten skapas en bild av ”goda vanor” och ”gott föräldraskap”. Detta påverkar föräldraskapet som praktik gentemot barnen. Ställningstagandet till sockret skapar också identitet genom positionering, och ett jämförande med andra.

No description available.