Förutsättningen för ett jämställt samhälle är att varje individ ges möjlighet att försörja sig genom förvärvsarbete. För att kvinnor ska ha samma möjligheter som män innebär det att ansvaret för omsorg av barn och det obetalda hemarbetet måste delas jämlikt. En förutsättning för att både kvinnor och män ska ha möjlighet att göra karriär, få jämlika löner samt en bättre pension är att föräldraledigheten delas lika, detta då frånvaro från arbetet påverkar förutsättningarna. Ekonomiska orsaker, traditionella rollförväntningar på kön samt attityder på arbetsplatser och i hemmen påverkar uppdelningen av föräldraledigheten. Syftet med uppsatsen är att undersöka kvinnors upplevelser av föräldraskapets påverkan på karriären genom att besvara frågeställningarna: Hur upplever kvinnor omgivningens förväntningar på dem som kvinnor och mödrar? Hur upplever kvinnor att föräldraskapet påverkat deras karriärer? Vad är orsakerna till att män tar ut mindre föräldraledighet än kvinnor? Metoden som använts för att besvara dessa är kvalitativ, semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju kvinnor som varit föräldralediga och återgått i arbete. Insamling av empirin har analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket innehållande tidigare forskning avseende familjeliv, arbetsliv och jämställdhet. Samt teori om könsroller av Connell och Pearse (2015), modernitet och självidentitet av Giddens (2008) och teori om arbetsliv, familjeliv och kön av Nordenmark (2004). Resultatet visar att kvinnorna upplever att förväntningarna på dem är högre när barnen är yngre samt att det är stora skillnader mellan förväntningar på kvinnor och män. Föräldraskapet, inkluderat föräldraledigheten, påverkar möjligheterna till karriär, studiens resultat visar att föräldraskapet har en påverkan för både kvinnor och män. Studiens resultat visar att uppdelningen av föräldraledigheten påverkas av traditionella könsroller, omgivningens förväntningar samt av biologiska och ekonomiska orsaker. Sammanfattningsvis är det av vikt för individen, samhället och organisationer att arbeta mot ett mer jämställt samhälle. Denna studie kan bidra till ökad medvetenhet, vilket är en förutsättning för att skapa jämställdhet.

Syftet med följande studie är att undersöka hur familjenormer görs och omförhandlas med frågeställningen Hur förhåller sig frivilligt ensamstående mödrar till normer i relation till sitt eget familjeskapande? För att studera detta har en kvalitativ studie genomförts där urvalsgruppen frivilligt ensamstående mödrar genom assisterad befruktning med donation undersökts. Analysen är baserad på sex semistrukturerade intervjuer med frivilligt ensamstående mödrar, som har genomförts genom skype, telefon eller på plats. Därefter har datan kodats, tematiserats och analyserats med hjälp av tematisk analys, varpå två huvudteman valdes ut som fokus för följande studie. Det teoretiska ramverket som använts är practice theory med inriktning på familjepraktiker baserat på Morgans, Finchs och Smartsteorier. Resultaten visar på hur normbrytande beslut medför ett omförhandlande av ens egna normativa uppfattningar vilket även leder till ett granskande av normer i stort, samt att denna process inleds med ett incitament och således inte sker omotiverat. Vidare visar studien hur familjen kan praktiseras flytande genom att inkludera personer i ens omgivning, samt att familjepraktiker både är av normativ och icke-normativ karaktär, men att normativa praktiker utförs på alternativa sätt. Detta innebär att även familjer som bryter mot normer ständigt är medvetna om dessa och förhåller sig till dem.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Single activities have long been places where single people can come to meet friends, build community or look for partners. The activities have relevance for studies of heterosexuality, intimacy, personal life and space. This dissertation discusses a conference, a cruise, an online site and an association for heterosexual singles in contemporary Sweden. It shows how these activities, analysed as organising people and spaces, offer participants different versions of intimacy, relationships, personal life and ultimately singledom itself.  The concept non-relationality is coined to describe how people understand and enact what it means to lack a certain kind of relationship. Multi-sited ethnographic observations are combined with interviews and a survey (n=416). The chosen methods allow insight into both the heterogeneous character of the contemporary single activity scene, as well as existing tendencies to form communities. The group whose single activities are examined is deemed fairly typical of the single population at large. Nevertheless, most conclusions centre on the specific set of activities described in the book and relate them to historical examples and theory. The single activities examined can be interpreted to enact different practices entailed in a relationship without necessarily demanding commitment to a whole relationship or a specific person. In that way, the activities accommodate the inflexible personal lives that some singles report having. This challenges strict boundaries between coupledom and singledom. Such transgressive or “hetero-doxical” potential in single activities is nevertheless circumscribed by organisers’ notion that the activities provide therapeutic community in a phase before singles take the step (back) into coupledom.