Syftet med följande studie är att undersöka hur familjenormer görs och omförhandlas med frågeställningen Hur förhåller sig frivilligt ensamstående mödrar till normer i relation till sitt eget familjeskapande? För att studera detta har en kvalitativ studie genomförts där urvalsgruppen frivilligt ensamstående mödrar genom assisterad befruktning med donation undersökts. Analysen är baserad på sex semistrukturerade intervjuer med frivilligt ensamstående mödrar, som har genomförts genom skype, telefon eller på plats. Därefter har datan kodats, tematiserats och analyserats med hjälp av tematisk analys, varpå två huvudteman valdes ut som fokus för följande studie. Det teoretiska ramverket som använts är practice theory med inriktning på familjepraktiker baserat på Morgans, Finchs och Smartsteorier. Resultaten visar på hur normbrytande beslut medför ett omförhandlande av ens egna normativa uppfattningar vilket även leder till ett granskande av normer i stort, samt att denna process inleds med ett incitament och således inte sker omotiverat. Vidare visar studien hur familjen kan praktiseras flytande genom att inkludera personer i ens omgivning, samt att familjepraktiker både är av normativ och icke-normativ karaktär, men att normativa praktiker utförs på alternativa sätt. Detta innebär att även familjer som bryter mot normer ständigt är medvetna om dessa och förhåller sig till dem.

Psykisk ohälsa är något som de allra flesta kommer i kontakt med någon gång under livet, antingen genom att själv drabbas eller som anhörig. I den här kvalitativa studien undersöks anhörigskapets konsekvenser, med utgångspunkt i Goffmans teori om stigma samt Morgans teori om familjepraktiker, för den som vårdar eller stöttar en närstående med psykisk ohälsa. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med tio anhöriga till personer med psykisk ohälsa. Resultatet påvisar att anhöriga på många sätt har en komplex och utmanade situation där de inte sällan hamnar i kläm mellan den närståendes behov och önskemål och omgivningens förväntningar och fördomar. För många anhöriga upplevs tillgången till stöd från vård och sociala myndigheter som mycket begränsad varpå många känner sig ensamma och utlämnade i sitt anhörigskap. Möjligheten att möta andra i samma situation, snabb inkludering och ett gott bemötande i samband med den drabbade familjemedlemmens vårdkontakter samt stöd från andra närstående framhålls som viktiga faktorer för att uppnå ett långsiktigt och hållbart liv i rollen som anhörig. / Mental illness is something that the vast majority of people come intocontact with at some point in their lives, either by being affected themselvesor as a relative. In this qualitative study, the consequences of kinship forthose who care for or support a loved one with mental illness are examinedbased on Goffman's theory of stigma and Morgan's theory of familypractices. The study is based on semi-structured interviews with tenrelatives of people with mental illness. The results show that relatives inmany ways have a complex and challenging situation where they often findthemselves caught between the needs and wishes of the next of kin and theexpectations and prejudices of those around them. For many relatives, theaccess to support from health care and social authorities is experienced asvery limited, which is why many feel alone and abandoned in their role asrelatives. The possibility of meeting others in the same situation, quickinclusion and good treatment when meeting with the affected familymember's care contacts as well as support from other relatives arehighlighted as important factors for achieving a long-term and sustainablelife in the role of the relative caregiver.