Studiens syfte har varit att undersöka vilka familjekonstellationer som representeras i två barnböcker och hur dessa konstellationer framställs. Två av de åtta mest lånade barnböckerna i åtta skolbibliotek ligger till grund för en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet, grundat i socialkonstruktivistisk teori och queerperspektiv, visar att barn som lever i andra familjekonstellationer än den heterosexuella kärnfamiljen eller med en ensamstående mamma inte får sin familjesituation bekräftad genom texterna. Resultatet visar även att det heteronormativa draget är starkt. Både mamma och pappa har centrala roller genom närvaro och delaktighet i barnets liv. Mamman framställs i högre utsträckning som den vårdande föräldern och pappan som den skyddande och ekonomiskt ansvarige. I diskussionen problematiseras resultatet kring vad det kan få för konsekvenser om representationen av andra familjekonstellationer än den heterosexuella kärnfamiljen inte är lika utbredd.

<p>Uppsatsen undersöker bilden av Muminpappan ur ett manlighetsperspektiv. Efter en teoretisk grund i maskulinitetsteori och en bakgrund till Tove Janssons skapande av Muminpappan går uppsatsen igenom muminsviten bok för bok och analyser görs av pappans beteende, hans manlighet, hans papparoll och slitningen mellan familj och äventyr. Denna slitning visas ha samband med pappans slitning mellan två maskulinitetstyper, den hegemoniska maskuliniteten och den moderna, ömsinta maskuliniteten.</p>

Uppsatsen undersöker bilden av Muminpappan ur ett manlighetsperspektiv. Efter en teoretisk grund i maskulinitetsteori och en bakgrund till Tove Janssons skapande av Muminpappan går uppsatsen igenom muminsviten bok för bok och analyser görs av pappans beteende, hans manlighet, hans papparoll och slitningen mellan familj och äventyr. Denna slitning visas ha samband med pappans slitning mellan två maskulinitetstyper, den hegemoniska maskuliniteten och den moderna, ömsinta maskuliniteten.

Psykisk ohälsa är något som de allra flesta kommer i kontakt med någon gång under livet, antingen genom att själv drabbas eller som anhörig. I den här kvalitativa studien undersöks anhörigskapets konsekvenser, med utgångspunkt i Goffmans teori om stigma samt Morgans teori om familjepraktiker, för den som vårdar eller stöttar en närstående med psykisk ohälsa. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med tio anhöriga till personer med psykisk ohälsa. Resultatet påvisar att anhöriga på många sätt har en komplex och utmanade situation där de inte sällan hamnar i kläm mellan den närståendes behov och önskemål och omgivningens förväntningar och fördomar. För många anhöriga upplevs tillgången till stöd från vård och sociala myndigheter som mycket begränsad varpå många känner sig ensamma och utlämnade i sitt anhörigskap. Möjligheten att möta andra i samma situation, snabb inkludering och ett gott bemötande i samband med den drabbade familjemedlemmens vårdkontakter samt stöd från andra närstående framhålls som viktiga faktorer för att uppnå ett långsiktigt och hållbart liv i rollen som anhörig. / Mental illness is something that the vast majority of people come intocontact with at some point in their lives, either by being affected themselvesor as a relative. In this qualitative study, the consequences of kinship forthose who care for or support a loved one with mental illness are examinedbased on Goffman's theory of stigma and Morgan's theory of familypractices. The study is based on semi-structured interviews with tenrelatives of people with mental illness. The results show that relatives inmany ways have a complex and challenging situation where they often findthemselves caught between the needs and wishes of the next of kin and theexpectations and prejudices of those around them. For many relatives, theaccess to support from health care and social authorities is experienced asvery limited, which is why many feel alone and abandoned in their role asrelatives. The possibility of meeting others in the same situation, quickinclusion and good treatment when meeting with the affected familymember's care contacts as well as support from other relatives arehighlighted as important factors for achieving a long-term and sustainablelife in the role of the relative caregiver.

Den somaliskfödda gruppen beskrivs ofta som den mest svårintegrerade i Sverige med en stor underrepresentation på den svenska arbetsmarknaden. De beskrivs ha traditionella värderingar och könsroller som ofta dikterar arbetsfördelning och funktioner i familjen. Den aktuella studien ämnar undersöka effekten av ett förvärvsarbete för somaliska familjeroller i ett migrationsperspektiv. Genom att jämföra lönearbetande och arbetslösa somaliskfödda kvinnors upplevelser avser studien även belysa förvärvsarbetets betydelse för kvinnans vardagsliv. Uppsatsen bygger på tidigare forskning om de historiska, sociala och transnationella dimensionerna i somaliskt familjeliv och kultur samt teoretiska begrepp såsom rollkonflikt, rollförändring och rollförhandling. En kvalitativ jämförande fallstudie har genomförts, där resultatet baseras på data från semistrukturerade intervjuer. Åtta respondenter deltog i undersökningen, varav fyra var förvärvsarbetande och fyra arbetslösa somaliskfödda kvinnor. Med utgångspunkt från tidigare forskning och samhällsvetenskapens rollteori har resultatet analyserats för att kunna besvara forskningsfrågorna. I resultatet framkommer det att det finns vissa skillnader mellan de båda grupperna. De somaliska familjerna där kvinnorna inte befinner sig i ett förvärvsarbete har en distinkt uppdelning av hushållsarbetet, där kvinnan står för majoriteten av sysslorna. Det är även tydligt att de traditionella somaliska familjerollerna fortfarande vidmakthålls. I de familjer där de somaliskfödda kvinnorna lönearbetar däremot, har de traditionella familjerollerna uppluckrats och lett till en mer jämlik fördelning av hushållsarbetet. Där delar mannen, kvinnan och barnen på ansvaret. Fortsättningsvis framkommer det att de arbetslösa somaliskfödda kvinnorna är mycket angelägna om att ha ett arbete då självständighet från stat och myndigheter är drivkraften. För de lönearbetande kvinnorna framkommer istället ett tydligare fokus på att vara självständig från mannen och kunna bestämma mer i familjeangelägenheter. Resultatet visar även hur samhällets förväntningar på kvinnorna har påverkat deras drivkrafter till att arbeta och sätt att tänka om sin funktion i familjen. / Somali-born immigrants are often described as the most difficult group to integrate into Swedish society with an extensive underrepresentation on the Swedish labour market as well as traditional values and gender roles that often dictate the division of labour and functions in the family. This study aims to examine the effects of a job on Somali family roles from a migration perspective. By comparing wage-earning and unemployed Somali-born women's experiences, the study also aspires to elucidate the importance of a job in their everyday life. The essay is based on previous research on the historical, social and transnational dimensions of Somali family life and culture, as well as theoretical concepts such as role conflict, role change and role negotiation. A qualitative comparative case study has been conducted, based on data from semi-structured interviews. Eight respondents participated in the survey – four employed and four unemployed women born in Somalia. The results were then analyzed in the light of previous research and the theoretical concepts. The result shows that there are some interesting differences between the two groups. The Somali families in which the women are unemployed have a distinct division of the household work, where the woman assumes the majority of the workload. Here it is also clear that traditional Somali family roles are still of importance. However, in the families where the Somali-born women have employment, traditional family roles have changed and led to a more even distribution of household work, where the men, women and children share the responsibility. Furthermore, it appears that the unemployed Somali-born women are very keen to have a job, as independence from the state and government is a main driving force. For the wage-earners on the other hand, there is a clearer focus on being independent from the man and being able to be a decision-maker in family matters. The result also illustrates how society's expectations on women influence their driving forces to work and the way they think about their role in the family.