No description available.

No description available.

Att fly från sin trygghet och sitt hemland till ett främmande land är något som påverkar individen mycket och är en stor påfrestning och förändring i livet. Att flytta och bosätta sig till ett nytt land påverkar identiteten och integrationen i det nya landet. Att vara invandrare eller att ha en annan etnisk bakgrund än svensk i dagens Sverige är något som kan försvåra identitetsskapandet och integrationen. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av identitetsskapande och integration hos människor födda i Somalia och bosatta i Sverige. I denna studie har en kvalitativ metod använts med en fenomenologisk ansats. Avgränsning för studien har varit män och kvinnor, födda i Somalia men bosatta i Sverige som talar svenska eller somaliska. För att erhålla intervjupersoner har snöbollseffekten använts som urval. Datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har spelats in genom audioinspelning på mobiltelefonen. Respektive intervju har tagit ca 40-45 min. Intervjuerna har transkriberats och analyserats enligt fenomenologisk analystekniken IPA - Interpretative Phenomenological Analysis (Smith, J.A. et al., 1999). Analyserad data har sedan kodats enligt David & Suttons (2016) induktiva kodningsprocess. Sammanfattningsvis visar resultatet att intervjupersonerna skapar sin identitet genom andra människor i deras omgivning. Att vara svensk somalier innebär att de identifierar sig själva genom andra svensk somalier i samhället. Slutsatsen för studien är att identitetsskapande är individuell och beroende på omgivning och vart individen befinner sig i livet. För identiteten utvecklas och formas genom olika stadier individen går igenom.

<p>Kat är en buske vars blad tuggas och saliven som bildas sväljs, för att uppnå stimulans. Den växer i Yemen, Etiopien och Kenya och smugglas till Sverige från Storbritannien via flyg samt bil. Kat-användandet är utbrett bland somalier i västvärlden och har medfört både hälsomässiga och socioekonomiska konsekvenser. För att förstå hur somalier i Sverige har anpassat sina uppfattningar gällande kat-bruk är syftet i denna uppsats att beskriva varierande uppfattningar om användande av kat hos några somaliska män och kvinnor boende i Sverige. Information samlades och analyserades utifrån en fenomenografisk studie design. Data samlades genom intervjuer.</p><p> </p><p>Resultatet visar att kat-tuggande uppfattas både som en föda och som en drog. Största skälet till att kat brukas uppfattas som att den skapar gemenskap och sysselsättning. Den kat som används i Sverige smugglas vilket uppfattas problematiskt för somalier. Som implikation ska</p><p>hälsofrämjande arbete genomföras utifrån det ekologiska perspektivet. Hälsofrämjande aktiviteter ska riktas på både individ- och familjnivå genom att ge information om kat, skapa sysselsättning samt stödja familjen. På samhälls- och organisations/policynivå är det viktigt</p><p>att öka samarbetet mellan de somaliska föreningar och myndigheten samt att problemet kring kat sätts på agendan och diskuteras på nationell- och internationellnivå.</p><p> </p> / <p>Kat is a plant whose leaves are chewed to produce juice and to be swallowed for its stimulating effect. Kat plant grows in Yemen, Ethiopia and Kenya. It is smuggled from Great Britain to Sweden by plane or car. The use of kat is widely spread among Somalis in western countries. This has led to both health and socioeconomic consequences for the users and their families. In order to understand Somalis’ attitudes regarding kat - the aim of this study was to describe variations of perceptions of the use of kat among Somalian men and women living in Sweden. A phenomenographic design was used to collect and analyze data. Data collected through interviews.</p><p> </p><p>The findings show that chewing kat is perceived both as food and as a drug. The biggest reason for chewing kat is to create a feeling of belonging to a social group and to create activity. Kat being chewed in Sweden is smuggled here, which creates problems for Somalis.</p><p>As an implication of this study health promotion activities, based on the theory of the ecological system, should focus on individual and family level for example by supporting and giving information to families on the issues of kat. Health promoting activities should also focus on community and organization/policy level to increase the cooperation between the</p><p>Somali society and the public authority. Finally, the problem regarding kat should be on the agenda to be discussed both on national and international level.</p> / Har redan gått upp med min uppsats. Vill bara att den blir tillgänglig för de som vill läsa.

<p>The Somali community is relatively new in the UK and the majority of Somalis in Bristol are living under poor conditions in deprived areas. According to literature and research relevant for this study ethnic identity seems to be of more importance when threatened by environmental or social changes, such as experiences of migration. Young people are more exposed to such a process of identity construction. The aim for this study was to get a more profound understanding for the significance of migration for young Somali people’s identity formation in Bristol. We aimed to answer the following questions; 1) how do the young people describe their experiences of migration, 2) how do they describe their place in the new society and 3) how do they describe their ethnic and national belonging. To reach our aim we have performed six semi-structured qualitative interviews with three young Somali women and three young Somali men in Bristol in the age 18 to 25. The results show that the young participants’ experience of migration differs in many ways. The young people express a certainty about their personal identity as well as their ethnic and national belonging to the Somali community. Hence, looking at the conclusions from a holistic view a firm uncertainty and contradictorily reflections are revealed. Some influencing aspects on the significance of migration for the young people’s identity formation are exposed. The age at the time of leaving Somalia and arriving in the UK is one; the age at the time the interviews were held is another. The family and friends along with religion, the Somali language and the social surroundings in the living area all have influence in the Somali young people’s experiences of forming a life as well as an established identity in Bristol.</p>

The Somali community is relatively new in the UK and the majority of Somalis in Bristol are living under poor conditions in deprived areas. According to literature and research relevant for this study ethnic identity seems to be of more importance when threatened by environmental or social changes, such as experiences of migration. Young people are more exposed to such a process of identity construction. The aim for this study was to get a more profound understanding for the significance of migration for young Somali people’s identity formation in Bristol. We aimed to answer the following questions; 1) how do the young people describe their experiences of migration, 2) how do they describe their place in the new society and 3) how do they describe their ethnic and national belonging. To reach our aim we have performed six semi-structured qualitative interviews with three young Somali women and three young Somali men in Bristol in the age 18 to 25. The results show that the young participants’ experience of migration differs in many ways. The young people express a certainty about their personal identity as well as their ethnic and national belonging to the Somali community. Hence, looking at the conclusions from a holistic view a firm uncertainty and contradictorily reflections are revealed. Some influencing aspects on the significance of migration for the young people’s identity formation are exposed. The age at the time of leaving Somalia and arriving in the UK is one; the age at the time the interviews were held is another. The family and friends along with religion, the Somali language and the social surroundings in the living area all have influence in the Somali young people’s experiences of forming a life as well as an established identity in Bristol.

Kat är en buske vars blad tuggas och saliven som bildas sväljs, för att uppnå stimulans. Den växer i Yemen, Etiopien och Kenya och smugglas till Sverige från Storbritannien via flyg samt bil. Kat-användandet är utbrett bland somalier i västvärlden och har medfört både hälsomässiga och socioekonomiska konsekvenser. För att förstå hur somalier i Sverige har anpassat sina uppfattningar gällande kat-bruk är syftet i denna uppsats att beskriva varierande uppfattningar om användande av kat hos några somaliska män och kvinnor boende i Sverige. Information samlades och analyserades utifrån en fenomenografisk studie design. Data samlades genom intervjuer.   Resultatet visar att kat-tuggande uppfattas både som en föda och som en drog. Största skälet till att kat brukas uppfattas som att den skapar gemenskap och sysselsättning. Den kat som används i Sverige smugglas vilket uppfattas problematiskt för somalier. Som implikation ska hälsofrämjande arbete genomföras utifrån det ekologiska perspektivet. Hälsofrämjande aktiviteter ska riktas på både individ- och familjnivå genom att ge information om kat, skapa sysselsättning samt stödja familjen. På samhälls- och organisations/policynivå är det viktigt att öka samarbetet mellan de somaliska föreningar och myndigheten samt att problemet kring kat sätts på agendan och diskuteras på nationell- och internationellnivå. / Kat is a plant whose leaves are chewed to produce juice and to be swallowed for its stimulating effect. Kat plant grows in Yemen, Ethiopia and Kenya. It is smuggled from Great Britain to Sweden by plane or car. The use of kat is widely spread among Somalis in western countries. This has led to both health and socioeconomic consequences for the users and their families. In order to understand Somalis’ attitudes regarding kat - the aim of this study was to describe variations of perceptions of the use of kat among Somalian men and women living in Sweden. A phenomenographic design was used to collect and analyze data. Data collected through interviews.   The findings show that chewing kat is perceived both as food and as a drug. The biggest reason for chewing kat is to create a feeling of belonging to a social group and to create activity. Kat being chewed in Sweden is smuggled here, which creates problems for Somalis. As an implication of this study health promotion activities, based on the theory of the ecological system, should focus on individual and family level for example by supporting and giving information to families on the issues of kat. Health promoting activities should also focus on community and organization/policy level to increase the cooperation between the Somali society and the public authority. Finally, the problem regarding kat should be on the agenda to be discussed both on national and international level. / Har redan gått upp med min uppsats. Vill bara att den blir tillgänglig för de som vill läsa.

AbstraktKat är en växt som växer i Östra Afrika och Jemen och används som njutningsmedel. För att uppnå dess optimala effekt tuggar användaren dess blad och stjälkar för att sedan svälja dem. En kattuggarsession kan i genomsnitt pågå i flera timmar. Kat orsakar bl.a. sömnlöshet, euforisk känsla, vanföreställningar och hyperaktivitet. Historiskt sett har kat använts av vissa religiösa grupper, speciellt de som kallas sufier för att meditera och vara vaken i sina ritualer under nätterna. På senare tid har katanvändningen blivit mer vanlig i somaliska samhällen, vilket har lett till att många uttryckt oro över katkonsumtionen. I Sverige är kat narkotikaklassad sedan 1989, dess innehav kan leda till fängelse, böter eller bådadera. Trots det använder många somalier, särskilt män, som bor i Sverige kat dagligen. Bland dessa finns ungdomar under 26 år som också använder kat. Syftet med denna studie är att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka hur det kom sig att dessa ungdomar lockats av kat och i så fall vilka de bakomliggande orsakerna är som kan ligga till grund till att de har börjat tugga kat i tidig ålder. Studien innehåller intervjuer med fyra manliga ungdomar där de berättar sin livshistoria, familj, bakgrund och utbildning. Undersökningen visar att det är föräldrars oförmåga samt myndigheter som inte har gjort tillräckligt för att uppmärksamma kattproblematiken som har föranlett att dessa ungdomar blivit offer för katkonsumtion. Föräldrarna har brustit i sin föräldraroll genom att inte upptäcka ungdomars katkonsumtion i god tid men också en bristande kännedom angående var ungdomarna befinner sig och med vilka de umgås med. Myndigheterna har å sin sida misslyckats med sitt ansvar genom att underskatta användningen av kat bland somaliska ungdomar i Malmö samt omfattningen av dess kliniska, ekonomiska och sociala problem. / AbstractKhat is a plant that grows in East Africa and Yemen which has been used as a stimulant for a long time. To achieve its optimum effect users chew its leaves and stems, and then swallow them. A Khat chewing session can approximately last for several hours. Khat causes amongst other things insomnia, euphoric feeling, delusion and hyperactivity. Historically, Khat has been used by some religious groups especially those called Sufis in order to meditate and stay awake during their rituals at night. As Khat use became more common in the Somali communities in recent times its economic and social problems has also become evident. This has led to many expressing their concerns over Khat consumption. In Sweden, Khat has been classified as a drug since 1989. Its possession can lead to imprisonment, fine or both. Nonetheless it is used by many Somalis who live in Sweden, especially males, on a daily basis. Among these are young people under the age of 26 who also use and has been using it for several years. The purpose of my study was through a qualitative approach examine how it was that these young people were attracted by Khat, and if so, what are the underlying reasons that can be the basis for why they have started chewing Khat at an early age. The study contains interviews with four male youth, where they told amongst other things their own life history, family background and education. The result of the study shows that it is the parents' inability and the authorities that have not made enough to pay attention to Khat problems that have led to these young people becoming victims of Khat consumption. The parents have failed in their parental role by not discovering their teenagers´ Khat consumption at an appropriate time. In addition, they knew little of their whereabouts and with whom they were associated with. The authorities have on their side failed in their responsibility by underestimating the use of Khat among Somali youth living in Malmö and the extent of its social, economical and clinical implications.

Bakgrund: En av de största och snabbast växande invandrargrupperna i Sverige är den somalis-ka. Vi har sett mönster i forskningen som antyder att det inom sjukvården uppstår transkulturella möten mellan somaliska patienter och vårdgivare som många gånger präglas av missförstånd och negativa vårderfarenheter relaterat till skilda referensramar. Dessa har dock ofta framträtt som bifynd vid studerandet av specifika somaliska patientgrupper i smala sjukvårdskontexter, varför erfarenheterna inte alltid är applicerbara på den genomsnittliga somaliska patienten. Syfte: Att beskriva somaliers erfarenheter av mötet med den svenska sjukvården. Metod: Empirisk studie med deskriptiv kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer utfördes med nio personer med somaliskt ursprung. En frågeguide användes under intervjuerna, vilken utformades med beaktande till Leiningers transkulturella omvårdnadsteori. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med deduktiva och induktiva inslag. Resultat: Utifrån analysen utkristalliserades nio kategorier, vilka beskriver somaliers erfarenheter av mötet med den svenska sjukvården: sjukvård på andra premisser, skilda kulturella referensramar, blandade erfarenheter av kulturellt hänsynstagande, språkets betydelse, informationsbrist, tolkens roll, varierande bemötanden, fördomar och attityder samt personlighet. Slutsats: Studien visar att kommunikationsbrister och skilda kulturella referensramar hos somalier och svensk sjukvårdspersonal är återkommande mönster i vårdmötet. Dessa bidrar till att det uppstår missförstånd och missnöje gentemot svensk sjukvård. Kulturella och språkliga barriärer till trots, kan ojämlikhet minskas och positiva vårderfarenheter skapas om en öppensinnlighet och strävan till förståelse infinner sig hos varje vårdgivare. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori kan inspirera sjuksköterskor att utveckla dessa kvaliteter. Klinisk betydelse: Öka medvetenheten för kulturellt betingade synsätt hos somalierna som patientgrupp. / Background: One of the largest and fastest growing immigrant groups in Sweden are the Somalis. Research have shown us patterns that suggests that transcultural encounters occur between Somali patients and health care providers which are often marked by misunderstandings and negative health care experiences related to different frames of reference. These have often emerged as incidental findings when studying specific Somali patient groups in narrow medical contexts. The experiences are therefore not always applicable on the average Somali patient. Aim: To describe Somalis experiences of the encounter with Swedish health care. Method: Empirical study with descriptive qualitative design. Semistructured interviews were held with nine people of Somali origin. An interview guide was used during the interviews, which was designed with regard to Leininger’s transcultural theory. Data was analyzed using qualitative content analysis with deductive and inductive approach. Results: Based on the analysis nine categories emerged, which describes Somalis experiences of encountering the Swedish healthcare: healthcare at other premises, diverse cultural frames of reference, varied experiences of cultural considerations, the importance of language, lack of information, the interpreter's role, varying treatment, prejudices and attitudes and personality. Conclusion: The study shows that shortcomings in communication and diverse cultural frames among Somalis and Swedish caregivers are recurring patterns in the healthcare encounter. These contribute to the creation of misunderstandings and dissatisfaction towards Swedish healthcare. Despite cultural and linguistic barriers, inequality can be reduced and positive care experiences can arise if an openness and ambition for understanding appear in each caregiver. Leininger’s transcultural theory can inspire nurses to develop these qualities. Implications for practice: To increase awareness of culturally related views of the Somalis as a patient group.

<p>Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde närmare en miljon människor landet och undan krisen. Både i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands län i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig på arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt då andelen arbetande somalier i Minnesota är betydligt högre än i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlägga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt på den här gruppen genom en jämförelse med hur det förhåller sig i Minnesota.</p><p>De båda populationerna i respektive region liknar varandra på många sätt även om de till antalet är betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning är generellt sett låg och många somalier är vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en något högre utbildningsnivå än de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsättningsgrad. Det är dock troligt att skillnaderna i andelen arbetande till stor del förklaras med arbetsmarknadens funktionssätt i respektive region.</p><p>I Minnesota karaktäriseras arbetsmarknaden, jämfört med Östergötland, av högre flexibilitet med låga statliga ersättningar och mindre omfattande anställningsskydd. I Östergötland är arbetsmarknaden stelare och karaktäriseras av högre inträdeströsklar.</p><p>Somalier har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden i Östergötland och exkluderas i den bemärkelsen att kollektivavtalen inte tillåter låga löner vilket motsätter sig skapandet av arbete för lågproduktiva. Arbetsgivare är osäkra på vad somalier förmår att prestera vilket i kombination med höga friställningskostnaderna gör att risken för att anställa somalier bedöms som stor. I Minnesota föranleder arbetsmarknadens funktionssätt starka ekonomiska drivkrafter och ett större utbud av arbeten lämpade för lågproduktiva vilket troligen förklarar mycket av skillnaden i andelen arbetande mellan regionerna.</p><p>Att en stor andel av somalier i Östergötland befinner sig utanför arbetsmarknaden och samhället i stort föranleder troligen en långsammare integration än den dynamiska utvecklingspotential som observerats bland somalier i Minnesota.</p>