källor: fackliga protokoll från 1912 till 1952, årsberättelser från 1927 till 1952.Metod: en kvalitativ textläsningSyfte: att undersöka skötarnas arbetssituation, med särskilt hänsyn till kvinnornas situation på Säters sjukhus åren 1912 till 1952 utifrån ett fackligt perspektiv.Frågeställninigar: Hur arbetade och organiserade sig personalen i den fackliga organisationen för bättre arbetsvillkor på Säters sjukhus. Vilka övergripande förändringar skedde för personalen på Säters sjukhus med avseende på arbetsmiljö och utbildning, speciellt med avseende på genus. Hur gestaltade sig kvinnornas fackliga arbete och villkor på Säters sjukhus jämfört med männens.Resultat: Det skedde tydliga förändringar i fackföreningens medlemsantal under perioden, föreningens viktigaste arbete var kampen för 48 timmars arbetsvecka. Under periodens senare del tillkom arbetarskyddslagstiftning som innebar en förbättring i arbetsmiljön. Lön och utbildning var andra frågor för fackföreningen, särskilt under 1940-talet förbättrades kvinnornas utbildningsmöjligheter. Sjukhuset var starkt uppdelat i en manlig och en kvinnlig del, där fackföreningen var en övervägande manlig aktivitet.

Avsikten med uppsatsen har varit att ur ett arbetskraftsinvandringsperspektiv nå en fördjupad kunskap och förståelse kring arbetskraftsinvandringen till Sverige med särskilt fokus på rekryteringen av utländsk arbetskraft till Svenska Gummifabrik AB åren 1962-1973, samt att utröna vilka effekter denna arbetskraftsinvandring har haft på samhället Gislaved. Jag har genomfört fyra öppna intervjuer med jugoslaviska arbetskraftsinvandrare från denna period och sedan jämfört de tankar jag tagit del av med relevanta källor samt litteratur om arbetskraftsinvandringens betydelse. Det gav mig förutsättningar att se hur den rekryterade arbetskraftsinvandrarens berättelser förhåller sig till allmänt accepterad litteratur i ämnet. Jag kan därigenom se om förhållandet skiljer sig på lokal och nationell nivå. Studien har resulterat i en ökad kunskap om hur arbetskraftsinvandringen har gått till och motiverats av Gummifabriken när arbetskraftsbehovet var som störst. Detta har jag genomfört med hjälp av bevarat arkivmaterial, litteraturstudier samt de djupintervjuer som genomförts. Undersökningens resultat visar att de invandrades tankar väl stämmer överens med de källor samt litteratur jag presenterar och undersökningen ger en förstärkt bild av redan skriven litteratur i ämnet. Kunskap som tillskrivs i undersökningen är en förstärkt bild av Gummifabrikens roll i att utveckla samhället Gislaved, något som inte hade gått utan arbetskraftsinvandringen.

Denna uppsats handlar om restaurangbranschen och hotell- och restaurangfacket. Medlingsinstitutet presenterar varje år en rapport som innefattas av statistik om hur den fackliga medlemskapsutvecklingen sett ut under året i olika branscher. Hotell- och restaurangfackets organisationsgrad visade år 2015 28 % vilket gör hotell- och restaurangfacket till Sveriges minsta fackförening. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ ansats och syftar till att förklara hotell- och restaurangfackets utmärkande organisationsgrad. Denna förklaring söker vi genom att undersöka sociala faktorer inom restaurangbranschen och var restaurangarbetaren förankrar sin trygghet samt hur trygghetsförankringen kan förstås. Empirin samlas in via semi-strukturerade intervjuer vilka utgår ifrån följande teman: trygghet, sammanhållning, lojalitet, flexibilitet och attityd till hotell- och restaurangfacket. Som teoretisk ansats har vi valt att använda oss av sociologen Karl Polanyis och hans förklaring om det inbäddade samhället. Vår studie tyder på att stark social sammanhållning inom restaurangbranschen uppfyller individens trygghetsbehov i tillräcklig utsträckning för att ett fackligt medlemskap är att betrakta som överflödigt. Eftersom restaurangarbetarens trygghetsbehov redan uppfylls av de sociala relationerna inom restaurangbranschen så blir det inte rationellt för restaurangarbetaren att ansluta sig till hotell- och restaurangfacket. / This paper is about the hospitalityindustry and hotel and restaurant union. Mediation Office presents an annual report contained statistics on union membership trends during the past year in various industries. In 2015 the hotel- and restaurant union organization rate showed 28 % which makes the hotel- and restaurant union Sweden's smallest union. The essay is based on a qualitative approach and aims to explain the hotel- and restaurant union peculiar degree of organization. This explanation we seek by examining social factors in the hospitalityindustry and where restaurantworkers anchor their security and how the security anchor can be understood. The empirical data collected through semi-structured interviews, which are based on the following themes: security, shared attitude, loyalty, flexibility and attitude to the hotel and restaurant union. As a theoretical approach has been chosen to use the sociologist Karl Polanyi and his declaration of the embedded community. Our study suggests that strong social stance shared in the restaurant sector meet individual security needs adequately to a union membership is regarded as superfluous. Since the restaurant worker's securityneeds are already met by the social relations within the hospitalityindustry it will not be rational for restaurant workers to join the hotel- and restaurant union.

<p>Racial discrimination can occur in many ways – intentional and non intentional – and in many places – perhaps most observed in the labor market. The Swedish labor union, LO, is an important party in this market, and discusses the issue frequently in a number of different documents. These documents are being analyzed as discourse in this study, with attention paid to the rhetoric regarding “immigrants”, i.e. how “immigrants” are being portrayed. A postcolonial perspective is applied, which focuses on the structure surrounding binary oppositions between a “we” and a subordinate “Others”. Earlier studies within this perspective have noticed discriminating reproduction of “immigrants” in different discourses, which is being created through concepts concerning cultural stereotyping and generalization. In a similar way this study will show how a discourse produces different semantic uses of the word “immigrant” and how these uses are linked to the subordinate “Others”. By drawing conclusions from these oppositional hierarchies, tendencies of the discriminating reproducing of “immigrants” are found within the selected LO documents.</p>

How come that people with disabilities still do not have the same opportunity to receive a job offer as the rest of the population? Who represents these disabled people’s interests in labormarket-related discussions? This thesis aims to evaluate the representation of the disabled within the labor market by comparing interest groups to trade union organizations based on thedebate between the Power resource approach (PRA) and the New politics (NP) perspective.There is limited research on this area related to disabled people; therefore, this thesis adapts the two theories in a new way when trying to apply the perspectives on disabled people. To empirically investigate the representation between interest groups and trade union organizations, qualitative and quantitative data are collected and analyzed using a framework for representation based on Hanna Pitkin’s definition of substantive representation. The results show that the trade union organizations do participate to a large extent, though not to the same extent as interest groups. Thereby the thesis gives some empirical support for Pierson’s New politics perspective, but this area is still in need of future research.

Managementkonceptet lean innehar idag en ledande position inom svensk industri alltsedan konceptet fick sin genomslagskraft på mitten av 1990-talet. Trots att konceptet som sådant väcker frågeställningar om dess inverkan på medlemmarnas arbetsmiljö är det omöjligt för fackföreningsrörelsen att stå emot denna trend; istället har de att finna vägar för att hantera lean. Utifrån ett arbetsvetenskapligt perspektiv har jag följt och kritiskt granskat relationen mellan fackföreningsrörelsen och lean.   Syftet med denna avhandling är att identifiera och diskutera fackliga utmaningar och möjligheter kopplade till det ökande användandet av lean, här illustrerat av fackförbundet IF Metall. För att styra implementeringen av lean till att bli ett koncept som stödjer, inte motarbetar, fackliga ideologier och medlemmarnas krav på en säker, utvecklande arbetsmiljö och en trygg anställning lanserade IF Metall 2009 strategin ’det hållbara arbetet’. Vilande på tankarna från den sociotekniska skolan och erfarenheterna gjorda i tidigare strategier, ’det goda arbetet’ (Svenska Metallarbetareförbundet, 1985) och ’det utvecklande arbetet’ (Industrifacket, 1995), bygger denna strategi på tankarna om en utvecklad arbetsorganisation.    Avhandlingen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fackliga representanter på olika nivåer och positioner, dokumentstudier, fältanteckningar från informella samtal vid deltagande fackliga aktiviteter samt analyser av tidigare forskning i ämnesområdet.   Avhandlingen identifierar och diskuterar de fackliga utmaningarna och möjligheterna kopplade till införandet av lean, detta  i termer av kampen om rollen som arbetarnas röst, förändrade industriella relationer, kampen mellan kollektivism och individualism samt en stark jämställdhetsdiskurs i samhället.

No description available.

This study examines the attitudes among officials towards trade unions and the support they seek from trade unions. Using a quantitative method in the form of a survey, we have collected data from various officials in the Swedish labor market.The result shows that officials in general still demand trade unions and their support, but that adjustments are required in relation to how the labor market has changed in the form of increased flexibility and individualisation. This study is based on theories about flexibility and individualization, with support from previous research in the study's research area. The study also sheds light on the Swedish model's significance in the Swedish labor market and how the role of trade unions plays a role in this. The study shows that there is still a need for collective collaboration in the labor market. The results also tells us that the main support that is requested from the officials surveyed is support that has to do primarily with security aspects, which is about, among other things, labor law support and advice about one's work situation.

Uppsatsen utgår från det moderna samhällets tro på den rationella individen och på en liberal frihetskatalog bestående av såväl ekonomiska, sociala, kulturella rättigheter och medborgerliga, politiska rättigheter. Utifrån denna teoriram belyser uppsatsen hur vi kan förstå kollektivavtalens rationalitet och funktion samt kopplar dessa till de mänskliga rättigheterna. Ett kollektivavtals huvudsakliga syfte och rationalitet kan kort beskrivas som att det reglerar arbetsmarknaden utan statligt inflytande och på en sådan nivå att såväl kapitalismen som arbetskraften ges en möjlighet att överleva, reproducera sig och bli starkare. Genom att detta sker utan statliga ingripande så riskerar inte heller staten att drabbas negativt vid missnöje med anställnings och arbetsvillkoren, men får ändå in de skattemedel som behövs för att fylla den liberala frihetskatalogen med ett sådant innehåll att de mänskliga rättigheterna kan hamna på en hög nivå. / The essays starting-point is the modern society’s belief about the rational individual and on a liberal liberty bill witch include both the economical, social, cultural rights and civil and political rights. From this theoretic framework the essay illuminate how we can understand the collective agreements rationality and function witch later on is coupled to the human rights. A collective agreement main purpose and rationality can short be described as at it regulate the labour market without state interference and on such a level that both the capitalism and labour force will get an opportunity to survive, reproduce it self and getting stronger. The lack of state interference also lead to the fact that the state itself is not threaten if it’s citizen is unsatisfied with employment and working condition, but still gets the taxes that are needed to fill the liberal liberty bill with such substance that the human rights can reach a high level.

The prerequisites for local trade unions have changed in later years. Con-temporary changes in working-life raise new and important questions for the local boards to deal with. Changes of labour legislation anddecentralisation within the Swedish trade union movement have led to new tasks and greater responsibilities for the local trade unions. The role of learning in the local trade union-s attempts to deal with contemporary challenges is the focus of this thesis. The presented case-study aims at understanding the conditions and circumstances that shape the kind of learning that takes place in the board of a local branch of a Swedish trade union. The importance of the everyday context for learning is a fundamental approach to the study. Theories stressing the situated character of learning have been used for understand-ing the activities of the shop stewards participating in the social practice of local trade union work. The shop-stewards- attempts to deal with the challenges have been inter-preted as problem-solving. A pattern of three qualitatively different ways of solving problems has been identified. The shop stewards manage well prob-lems concerning the traditional trade union work, i. e. interpreting the legal framework in laws, agreements and instructions. There is no need for change. The second kind of problem-solving is about new problems within an area familiar to the shop-stewards. The shop-stewards also manage to solve this kind of problems. The shop-stewards do not manage the third kind, the new and complex questions where the legal framework is missing, e.g. outsourcing, competence development and bad working conditions as an effect of lean production. This third kind of problems can be seen as questions for destiny to the trade union and its members. Learning in local trade unions is not just a local matter. In order to understand the local trade union board-s difficulties to deal with the con-temporary challenges one must consider the aspects of power and relations to the counterpart, the employer. Decentralisation of trade union-work has changed the prerequisites for the local trade unions. New technique, ways of organising work and globalisation of production and ownership are examples of new and important questions for trade unions to deal with. These changed prerequisites concern the Swedish trade union movement as a whole.