This thesis examines the political attitudes and behaviour of young principled non-voters in New Zealand and explores the potential influence of postmaterialist theory on their decision not to vote in general elections. This research is primarily conducted through in-depth interviews with young principled non-voters with the goal of understanding their political motivations through their own words. Democratic theory, postmaterialist theory, leading voting theories and research relating to young people and New Zealand are all focused on to place the findings from the in-depth interviews in the context of wider literature and research. The findings of this research suggest that, while postmaterialist theory is a potential influence on some of the young principled non-voters interviewed, the relationship between principled non-voters and postmaterialism is not as strong as expected. However, the findings did show consistently low levels support for the current systems of political representation and participation in New Zealand amongst those interviewed. This, as well as their support for alternative methods of participation, places the participants in line many of the current concerns for the health of representative democracies and traditional political practices. These principled non-voters also highlight the need for greater research into young non-voters in New Zealand, as they do not fit within traditional expectations of young apathetic non-voters.

No description available.

Det ökade stödet för populistiska rörelser i västvärlden har blivit alltmer påtagligt. Två exempel är Storbritanniens utträde ur EU och Donald Trumps vinst i det amerikanska presidentvalet. I Sverige kan Sverigedemokraterna ses som en framgångsrik populistisk rörelse, då partiet erhållit ett allt starkare väljarstöd sedan grundandet år 1988. I den vetenskapliga litteraturen råder ingen konsensus om orsakerna till Sverigedemokraternas framgångar. Tydliga orsaker kan heller inte hämtas från den internationella forskningsfronten, då inte heller denna kan påvisa en klar linje om vad som förklarar populismens frammarsch i västvärlden. Den erkända statsvetaren Ronald Inglehart har bidragit med en förklaringsmodell och menar att populismens framgångar beror på en cultural backlash gentemot den framväxande dominansen av progressiva värderingar i västvärlden. Utifrån Ingleharts forskning och teori om värderingsförändringar, är syftet med denna uppsats att undersöka om hypotesen om en cultural backlash utgör en relevant förklaringsmodell för individers motiv till att sympatisera med Sverigedemokraterna. Studien utförs genom enkätdata från World Values Survey och SOM-institutet. Resultaten visar att sverigedemokratiska sympatisörer inte står för en cultural backlash i termer av att de sluter upp kring värden som står i motsats till progressiva postmateriella värderingar. Sympatisörerna präglas snarare av en oro över fysisk och ekonomisk otrygghet. Resultaten problematiserar antaganden om att det är sammanhållna reaktioner mot värderingar som driver populismens framgångar.

Den svenska väljarstrukturen har genomgått ett politiskt värderingsskifte, från att enbart präglas av en ekonomisk och materiell höger/- vänsterskala till att utmanas av en postmateriell kulturell dimension som fångar upp grundläggande motsättningar i frågor om nationalstatens gränser och globaliseringens konsekvenser. Den kulturella dimensionen brukar delas in två polariserade riktningar. Gröna, alternativa, och liberala värderingar, även kallade GAL, ställs emot värderingar som är traditionella, auktoritära, och nationalistiska, även kallade TAN. Som ett bidrag till den statsvetenskapliga debatten om postmaterialism och GAL/TAN- skalan syftar denna uppsats till att analysera vad den kulturella dimensionen innebär för det politiska klimatet i Sverige. Med grund i Ronald Ingleharts postmateriella teori undersöker studien hur den svenska väljarskarans syn på postmateriella frågor utvecklats mellan 2010 och 2018. Undersökningen appliceras på valundersökningar i väljarbeteende inom ramen för den valda tidsperioden. Resultaten visar en värderingsökning i postmateriella frågor mellan 2010- 2018, samt en värderingsminskning av materiella fördelningspolitiska frågor under samma period.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasiekillars värderingar utifrån begreppen materialism och postmaterialism samt vår tolkning av skolans värdegrund. En enkätundersökning gjordes på två gymnasieskolor, där den ena var kvinnodominerad och den andra var mansdominerad. Totalt deltog 74 gymnasiekillar. Resultaten visade att killarnas värderingar nästan låg mittemellan postmaterialism och materialism med en liten dragning åt det tidigare. Ingen direkt skillnad mellan skolorna kunde ses vad gäller postmaterialism. Resultaten visade också att killarna överlag låg ganska nära värdegrunden. Här fanns det dock en signifikant skillnad mellan skolorna i det att killarna på den kvinnodominerade låg närmare värdegrunden än killarna på den mansdominerade skolan.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasiekillars värderingar utifrån begreppen materialism och postmaterialism samt vår tolkning av skolans värdegrund. En enkätundersökning gjordes på två gymnasieskolor, där den ena var kvinnodominerad och den andra var mansdominerad. Totalt deltog 74 gymnasiekillar. Resultaten visade att killarnas värderingar nästan låg mittemellan postmaterialism och materialism med en liten dragning åt det tidigare. Ingen direkt skillnad mellan skolorna kunde ses vad gäller postmaterialism. Resultaten visade också att killarna överlag låg ganska nära värdegrunden. Här fanns det dock en signifikant skillnad mellan skolorna i det att killarna på den kvinnodominerade låg närmare värdegrunden än killarna på den mansdominerade skolan.

Den pågående BB-ockupationen i Sollefteå har varit utgångspunkt för detta arbete. Syftet har varit att studera rörelsen och analysera den med hjälp av forskning inom värderingar och värderingsförändringar. Frågeställningarna som arbetet bygger på är vad som driver människor på platsen till att agera och om ockupationen kan vara ett uttryck för en ökad postmaterialism. Ingleharts teori ”The silent revolution” samt Welzels teori ”Values and action” har använts i syfte att analysera ockupationen. Båda teorierna förutsätter att en långsam värderingsförändring pågår, där människor i allt högre utsträckning antar ett postmaterialistiskt värdesystem som bygger på självförverkligande och frihetsgörande ideal. Effekterna av denna förändring, menar Inglehart, kan resultera i en högre medborgarkompetens där individer finner nya sätt att agera. Resultatet har visat att ockupationen kan vara en effekt av en allmänt ökad postmaterialism, där människors inneboende värden är den starkaste faktorn till ett agerande. Att studera ockupationen genom värderingsforskning kan dock inte ensamt besvara alla aspekter av fenomenet men den lyfter hur värderingar kan relateras till samhällsförändringar i stort.

Sammanfattning: Under de senaste decennierna har socialdemokratiska partier runt om i europa ställts inför en tillbakagång i antalet erhållna röster. För Sveriges socialdemokratiska parti; Socialdemokraterna skiljer sig inte detta mönster och partiet har tappat nästan en tredjedel av sitt väljarstöd under de senaste fyrtio åren. Tidigare forskning om ämnet är splittrad i frågor om vad som orsakat denna nedgång och varför socialdemokratiska partier drabbats. Denna studie kommer att belysa postmaterialistiska värderingars inverkan med syfte är att undersöka om det finns ett negativt samband mellan postmaterialistiska värderingar och medborgarnas benägenhet att rösta på Socialdemokraterna. För att genomföra studien används Ingleharts postmaterialism som teoretiskt ramverk där områdena egalitarism och miljö valts ut utifrån dess höga relevans för Sverige. Ingleharts teori görs mätbar i ett index bestående av olika påståenden där deltagande tar ställning mellan frihet och säkerhet. Vidare har fyra frågor från european social survey (2016) tolkats, motiverats och parats ihop med fyra påståenden från Ingleharts index för att få svar på hur den svenska befolkningen tar ställning till Ingleharts index. Hypotesen prövas genom en logistisk regression i statistikprogrammet SPSS. Vald metod möjliggör att vi kan studera valda postmaterialistiska värderingars enskilda påverkan på individers benägenhet att rösta på Socialdemokraterna. Resultatet av studien visade att hypotesen kan förkastas då ingen av studiens valda variabler var signifikanta och därav inte hade någon inverkan på röstarnas beteende. Ämnet är relevant att studera eftersom litteraturen lämnat en kunskapslucka om postmaterialistiska värderingars enskilda inverkan på Socialdemokraternas tappade röstetal. Något som är högst aktuellt eftersom Sverige är i framkanten som ett av världens mest postmaterialistiska länder och främst i världen inom valda områden; jämställdhet och miljö. Rapportens relevans kan även motiveras utifrån att den oavsett resultat berikar kommande forskning då resultat både är intressant om dessa värderingar har eller saknar inflytande på röstarnas beteende.  Nyckelord: Postmaterialism, Inglehart, Socialdemokraterna

No description available.

In this thesis, three culturally similar yet distinct Chinese societies, China, Taiwan, and Singapore, are analysed in the context of their (in)tolerance towards homosexuality. Although they share many cultural similarities rooted in Chinese cultural heritage, these three societies are not always socially and politically homogenous. Differences in the political and social systems among the three societies contribute to divergences in social tolerance of homosexuality. Therefore, social tolerance of homosexuality and the social mechanisms behind it are explored in this thesis in order to comprehend the three Chinese societies better. The thesis starts with an introduction to the primary purpose of the research and contextualises homosexuality in historically traditional Chinese culture. It then discerns whether Chinese people are more or less homophobic compared with others on a global scale. Next, through quantitative approaches and under Inglehart’s postmaterialist theoretical framework, the research examines the socioeconomic and sociopolitical heterogeneity among Chinese societies. Overall, the findings confirm that homosexuality is still a form of identity politics in Chinese societies, and political and economic structures profoundly influence the tolerance of homosexuality. Also, Mainland China displays some unusual patterns with respect to the relationship between the economy and the tolerance, which sheds new light on the particularity of Chinese politics. / Graduate