Den svenska väljarstrukturen har genomgått ett politiskt värderingsskifte, från att enbart präglas av en ekonomisk och materiell höger/- vänsterskala till att utmanas av en postmateriell kulturell dimension som fångar upp grundläggande motsättningar i frågor om nationalstatens gränser och globaliseringens konsekvenser. Den kulturella dimensionen brukar delas in två polariserade riktningar. Gröna, alternativa, och liberala värderingar, även kallade GAL, ställs emot värderingar som är traditionella, auktoritära, och nationalistiska, även kallade TAN. Som ett bidrag till den statsvetenskapliga debatten om postmaterialism och GAL/TAN- skalan syftar denna uppsats till att analysera vad den kulturella dimensionen innebär för det politiska klimatet i Sverige. Med grund i Ronald Ingleharts postmateriella teori undersöker studien hur den svenska väljarskarans syn på postmateriella frågor utvecklats mellan 2010 och 2018. Undersökningen appliceras på valundersökningar i väljarbeteende inom ramen för den valda tidsperioden. Resultaten visar en värderingsökning i postmateriella frågor mellan 2010- 2018, samt en värderingsminskning av materiella fördelningspolitiska frågor under samma period.

Exit polls have had a hard time predicting election results in Sweden over the last decade. The introduction of the Sweden Democrats in the political scene has generally caused problems for polling organizations. Opinion polls have a big influence on the economic market and therefore any wrongdoing might cause a big disturbance in the economy. This paper develops a model based on systematic sampling differences and sociodemographic background variables in order to predict the results of the Swedish general election 2018. The study uses data from SVT´s exit poll and SCB´s voter turnout survey. The results of the study show that the model in general predicts the 2018 Swedish general election better than the prognosis of SVT.