The aim of this study is to examine the religious landscape of Brazil, and based on the theory of secularization by Pippa Norris and Ronald Inglehart to explain why Brazilians are religious and not secular. The study is a secondary analysis that uses existing statistics to examine different units of analysis of Brazil’s religious landscape, economics and equality, etc. Based on their theory I find that Brazil is still religious due to the lack of security in the country. Brazil is insecure in terms of measures of socioeconomic equality, stable politics without corruption, and physical safety of the citizens in Brazil. The theory of Norris and Inglehart is applicable to Brazil and the study shows that their theory is plausible.

Det ökade stödet för populistiska rörelser i västvärlden har blivit alltmer påtagligt. Två exempel är Storbritanniens utträde ur EU och Donald Trumps vinst i det amerikanska presidentvalet. I Sverige kan Sverigedemokraterna ses som en framgångsrik populistisk rörelse, då partiet erhållit ett allt starkare väljarstöd sedan grundandet år 1988. I den vetenskapliga litteraturen råder ingen konsensus om orsakerna till Sverigedemokraternas framgångar. Tydliga orsaker kan heller inte hämtas från den internationella forskningsfronten, då inte heller denna kan påvisa en klar linje om vad som förklarar populismens frammarsch i västvärlden. Den erkända statsvetaren Ronald Inglehart har bidragit med en förklaringsmodell och menar att populismens framgångar beror på en cultural backlash gentemot den framväxande dominansen av progressiva värderingar i västvärlden. Utifrån Ingleharts forskning och teori om värderingsförändringar, är syftet med denna uppsats att undersöka om hypotesen om en cultural backlash utgör en relevant förklaringsmodell för individers motiv till att sympatisera med Sverigedemokraterna. Studien utförs genom enkätdata från World Values Survey och SOM-institutet. Resultaten visar att sverigedemokratiska sympatisörer inte står för en cultural backlash i termer av att de sluter upp kring värden som står i motsats till progressiva postmateriella värderingar. Sympatisörerna präglas snarare av en oro över fysisk och ekonomisk otrygghet. Resultaten problematiserar antaganden om att det är sammanhållna reaktioner mot värderingar som driver populismens framgångar.

Den svenska väljarstrukturen har genomgått ett politiskt värderingsskifte, från att enbart präglas av en ekonomisk och materiell höger/- vänsterskala till att utmanas av en postmateriell kulturell dimension som fångar upp grundläggande motsättningar i frågor om nationalstatens gränser och globaliseringens konsekvenser. Den kulturella dimensionen brukar delas in två polariserade riktningar. Gröna, alternativa, och liberala värderingar, även kallade GAL, ställs emot värderingar som är traditionella, auktoritära, och nationalistiska, även kallade TAN. Som ett bidrag till den statsvetenskapliga debatten om postmaterialism och GAL/TAN- skalan syftar denna uppsats till att analysera vad den kulturella dimensionen innebär för det politiska klimatet i Sverige. Med grund i Ronald Ingleharts postmateriella teori undersöker studien hur den svenska väljarskarans syn på postmateriella frågor utvecklats mellan 2010 och 2018. Undersökningen appliceras på valundersökningar i väljarbeteende inom ramen för den valda tidsperioden. Resultaten visar en värderingsökning i postmateriella frågor mellan 2010- 2018, samt en värderingsminskning av materiella fördelningspolitiska frågor under samma period.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasiekillars värderingar utifrån begreppen materialism och postmaterialism samt vår tolkning av skolans värdegrund. En enkätundersökning gjordes på två gymnasieskolor, där den ena var kvinnodominerad och den andra var mansdominerad. Totalt deltog 74 gymnasiekillar. Resultaten visade att killarnas värderingar nästan låg mittemellan postmaterialism och materialism med en liten dragning åt det tidigare. Ingen direkt skillnad mellan skolorna kunde ses vad gäller postmaterialism. Resultaten visade också att killarna överlag låg ganska nära värdegrunden. Här fanns det dock en signifikant skillnad mellan skolorna i det att killarna på den kvinnodominerade låg närmare värdegrunden än killarna på den mansdominerade skolan.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasiekillars värderingar utifrån begreppen materialism och postmaterialism samt vår tolkning av skolans värdegrund. En enkätundersökning gjordes på två gymnasieskolor, där den ena var kvinnodominerad och den andra var mansdominerad. Totalt deltog 74 gymnasiekillar. Resultaten visade att killarnas värderingar nästan låg mittemellan postmaterialism och materialism med en liten dragning åt det tidigare. Ingen direkt skillnad mellan skolorna kunde ses vad gäller postmaterialism. Resultaten visade också att killarna överlag låg ganska nära värdegrunden. Här fanns det dock en signifikant skillnad mellan skolorna i det att killarna på den kvinnodominerade låg närmare värdegrunden än killarna på den mansdominerade skolan.

Thesis (M.A.)--Virginia Polytechnic Institute and State University, 1994. / Vita. Abstract. Includes bibliographical references (leaves 106-108). Also available via the Internet.

Den pågående BB-ockupationen i Sollefteå har varit utgångspunkt för detta arbete. Syftet har varit att studera rörelsen och analysera den med hjälp av forskning inom värderingar och värderingsförändringar. Frågeställningarna som arbetet bygger på är vad som driver människor på platsen till att agera och om ockupationen kan vara ett uttryck för en ökad postmaterialism. Ingleharts teori ”The silent revolution” samt Welzels teori ”Values and action” har använts i syfte att analysera ockupationen. Båda teorierna förutsätter att en långsam värderingsförändring pågår, där människor i allt högre utsträckning antar ett postmaterialistiskt värdesystem som bygger på självförverkligande och frihetsgörande ideal. Effekterna av denna förändring, menar Inglehart, kan resultera i en högre medborgarkompetens där individer finner nya sätt att agera. Resultatet har visat att ockupationen kan vara en effekt av en allmänt ökad postmaterialism, där människors inneboende värden är den starkaste faktorn till ett agerande. Att studera ockupationen genom värderingsforskning kan dock inte ensamt besvara alla aspekter av fenomenet men den lyfter hur värderingar kan relateras till samhällsförändringar i stort.

Sammanfattning: Under de senaste decennierna har socialdemokratiska partier runt om i europa ställts inför en tillbakagång i antalet erhållna röster. För Sveriges socialdemokratiska parti; Socialdemokraterna skiljer sig inte detta mönster och partiet har tappat nästan en tredjedel av sitt väljarstöd under de senaste fyrtio åren. Tidigare forskning om ämnet är splittrad i frågor om vad som orsakat denna nedgång och varför socialdemokratiska partier drabbats. Denna studie kommer att belysa postmaterialistiska värderingars inverkan med syfte är att undersöka om det finns ett negativt samband mellan postmaterialistiska värderingar och medborgarnas benägenhet att rösta på Socialdemokraterna. För att genomföra studien används Ingleharts postmaterialism som teoretiskt ramverk där områdena egalitarism och miljö valts ut utifrån dess höga relevans för Sverige. Ingleharts teori görs mätbar i ett index bestående av olika påståenden där deltagande tar ställning mellan frihet och säkerhet. Vidare har fyra frågor från european social survey (2016) tolkats, motiverats och parats ihop med fyra påståenden från Ingleharts index för att få svar på hur den svenska befolkningen tar ställning till Ingleharts index. Hypotesen prövas genom en logistisk regression i statistikprogrammet SPSS. Vald metod möjliggör att vi kan studera valda postmaterialistiska värderingars enskilda påverkan på individers benägenhet att rösta på Socialdemokraterna. Resultatet av studien visade att hypotesen kan förkastas då ingen av studiens valda variabler var signifikanta och därav inte hade någon inverkan på röstarnas beteende. Ämnet är relevant att studera eftersom litteraturen lämnat en kunskapslucka om postmaterialistiska värderingars enskilda inverkan på Socialdemokraternas tappade röstetal. Något som är högst aktuellt eftersom Sverige är i framkanten som ett av världens mest postmaterialistiska länder och främst i världen inom valda områden; jämställdhet och miljö. Rapportens relevans kan även motiveras utifrån att den oavsett resultat berikar kommande forskning då resultat både är intressant om dessa värderingar har eller saknar inflytande på röstarnas beteende.  Nyckelord: Postmaterialism, Inglehart, Socialdemokraterna

According to Ronald Ingleharts research deindustrialized and affluent societies are expected to have increasingly open, progressive, and tolerant citizens. However, during the last decade political developments have been reversed. More than 25% of Europeans now adays vote for a right-wing populist party. In addition, the globalization has created winning and losing regions, with one of its biggest impacts being deindustrialization of the West. Big cities have flourished while disfavored suburbs, smaller industrial towns and rural communities have been marginalized. Consequently, the support for right-wing populist movements is often highest in such negatively affected areas. Inglehart have previously explained this through the idea of a “conservative backlash” caused by a combination of increasing inequality and culturally revolting age-cohorts. His arguments are mainly based on cross-national or intranational data while other research pointing at the necessity to analyze the association between regional deindustrialization and the rise of the far right. This thesis filles that gap by conducting a multi- level analysis, in which Ingleharts theory is tested by studying associations between values and changing levels of industrialization in 327 European regions. The result confirms earlier research regarding the association between industrialization and authoritarian-libertarian values, but puts in to question Ingleharts explanation of inequality as the reason for the contemporary conservative backlashes. The result shows no support for a relationship between inequality and authoritarian-liberal values.

本論文研究我國大學生後物質主義價值觀的分布狀況，探究何種社會背景因素會影響其後物質主義價值觀的形成，並分析後物質主義價值的不同是否造成大學生政治態度與行為的差異。 Inglehart研究發現西方在二次世界大戰之後，經濟與科技快速發展，教育水準提升，大眾傳播媒體盛行，人民不再受到戰爭的威脅，這些政治經濟等系統層面的變化，促使個體層面發生改變，人們的對歸屬感、尊重與自我實現的需求增加，越來越多人擁有處理政治事務的技術，群眾對政治參與的程度增加，價值觀也由物質主義價值朝後物質主義價值變遷。Inglehart對後物質主價值的興起提出兩項假設：稀少性與社會化。根據Maslow所提出的「需求階層理論」(Need Hierarchy Theory)，各種需求有先後順序與高低層次之分，只有在低層次的生理、安全等需求獲得滿足後，才會去追求較高層次的審美、自我實現等需求。個人對於那些相對匱乏的事物會優先去滿足，個人價值優先順序反映其所處的社經環境，但兩者間並非直接關連，而是包含了時間的延滯，個人基本價值觀受到青少年時期和成年初期時生長背景與歷史經驗影響，長期反覆不斷的社會化，至成年前期以後，重要價值取向發展才算完成。 本文以西方研究理論為基礎，透過「我國大學生政治社會化之研究：二十五年來政治價值與態度之變遷」面訪調查的資料，來探究我國大學生後物質主義價值觀，結果發現我國大學生擁有後物質主義價值的比例偏低。藉由迴歸模型分析，得知影響我國大學生後物質主義價值形成的因素主要為性別、修讀學科與權威性人格，而非西方學者認為的成長時期之社經環境。整體而言，性別為男性、修讀人文社會學科，以及權威性人格低的大學生較傾向後物質主義價值。 至於在大學生政治態度與行為方面，有影響的變項主要為民主價值取向、政黨認同與政治興趣等變項，後物質主義價值觀的影響力不太明顯，只有在社會改革與安定的議題立場和對政治媒介的參與面向上達到顯著。大學生後物質主義價值的比例愈高，愈不安於既有現狀，愈偏向追求社會改革，對於政治參與的意願也較高，會抱持較正面肯定的態度，積極的透過各項可能的管道來參與政治，發揮自身對政治的影響力，因此對政治媒介參與的頻愈也會愈高。後物質主義價值對政治態度與行為的影響之所以有限，可能與目前我國大學生具有後物質主義價值的比例普遍偏低，社會上後物質主義價值尚未普及有關。