Det ökade stödet för populistiska rörelser i västvärlden har blivit alltmer påtagligt. Två exempel är Storbritanniens utträde ur EU och Donald Trumps vinst i det amerikanska presidentvalet. I Sverige kan Sverigedemokraterna ses som en framgångsrik populistisk rörelse, då partiet erhållit ett allt starkare väljarstöd sedan grundandet år 1988. I den vetenskapliga litteraturen råder ingen konsensus om orsakerna till Sverigedemokraternas framgångar. Tydliga orsaker kan heller inte hämtas från den internationella forskningsfronten, då inte heller denna kan påvisa en klar linje om vad som förklarar populismens frammarsch i västvärlden. Den erkända statsvetaren Ronald Inglehart har bidragit med en förklaringsmodell och menar att populismens framgångar beror på en cultural backlash gentemot den framväxande dominansen av progressiva värderingar i västvärlden. Utifrån Ingleharts forskning och teori om värderingsförändringar, är syftet med denna uppsats att undersöka om hypotesen om en cultural backlash utgör en relevant förklaringsmodell för individers motiv till att sympatisera med Sverigedemokraterna. Studien utförs genom enkätdata från World Values Survey och SOM-institutet. Resultaten visar att sverigedemokratiska sympatisörer inte står för en cultural backlash i termer av att de sluter upp kring värden som står i motsats till progressiva postmateriella värderingar. Sympatisörerna präglas snarare av en oro över fysisk och ekonomisk otrygghet. Resultaten problematiserar antaganden om att det är sammanhållna reaktioner mot värderingar som driver populismens framgångar.

Under det senaste årtiondet har Sverigedemokraterna vuxit till att bli en signifikant politisk kraft i Sverige. Däremot har framväxten främst koncentrerats till vissa regioner i Sverige, då partiet har blivit överrepresenterade i landets södra delar och underrepresenterade i Stockholm och i Norrland. Inom den vetenskapliga litteraturen finns det inga klara svar på varför denna uppdelning har skett. Ett forskningsområde gällande stöd för högerpopulistiska partier som blivit vanligare de senaste åren är det kring social tillit. Teorin säger att individer som har en lägre tillit till sina medmänniskor kommer ha starkare preferenser för högerpopulistiska partier. Sverige har generellt sett en hög nivå av social tillit, men det finns vissa geografiska skillnader som främst tar sig i uttryck mellan norr och söder. Syftet med denna studie är därför att undersöka huruvida social tillit kan förklara preferenser för Sverigedemokraterna, men också huruvida dessa preferenser påverkas av att bo i en tillitsfullt område. Detta för att se om nivån av social tillit i ett område har effekt på individers preferenser för Sverigedemokraterna, och på så sätt eventuellt ge en förklaring till varför ett högerpopulistiskt parti har lyckats få ett starkt fäste i vissa regioner, men inte i andra. Studien genomförs med enkätdata från den nationella SOM-undersökningen 2016. Resultatet visar att det finns ett negativt samband mellan social tillit och preferenser för Sverigedemokraterna, dels på en individnivå, dels på en aggregerad nivå. Detta innebär att ens preferenser för partiet dels påverkas av ens egna nivå av tillit, dels påverkas av hur tillitsfullt området är som man bor i. En slutsats från studien är därför att skillnaderna i stöd för Sverigedemokraterna mellan län till en viss grad kan förklaras med en skillnad i social tillit mellan länen.