Under de senaste åren har en global klimatrörelse intagit gator och torg världen över för att uppmärksamma samhället om klimatförändringarna. I hopp om att få en bättre framtid engagerar sig miljoner människor i diverse klimatgrupper och många av de engagerade är unga individer. I ett samhälle som präglas av individualism och individansvar, vilket Anthony Giddens menar att Västvärlden nu gör, kan det verka rimligt att unga aktivt gör ett val och engagerar sig för sin framtid. Men detta leder i vissa fall till ångest och utbrändhet hos de engagerade vilket varken gynnar individerna själva eller klimatet. Tidigare studier om unga klimatengagerade har gjorts, men mer djupgående studier om de unga individerna inom rörelsen och framförallt deras perspektiv på deras olika engagemang saknas. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur och varför unga i Sverige engagerar sig för klimatet. Genom intervjuer med sex unga vuxna som engagerar sig i klimatrörelsen har engagemang undersökts och kategoriserats utifrån Max Webers idealtyper över handlingar. Sammanfattningsvis kan det sägas att de unga engagerar sig i klimatorganisationer och utför olika projekt eller är aktivister och utför aktivism. Detta ses som rationellt och som nödvändigt av de unga, då de anser att politiker och makthavare inte lyckats hantera klimatkrisen. Missnöje och oro för framtiden är några av de känslor som ger upphov till engagemang när individerna aktivt väljer att utföra en målrationell eller värderationell handling att engagera sig.

<p>I denna uppsats undersöker jag hur det är att arbeta som hbt-aktivist i Litauen, och redogör för hur man som aktivist förbereder sig inför landets första Prideparad: Baltic Pride. Uppsatsens syfte är att ur ett queerteoretiskt perspektiv undersöka hur litauiska hbt-aktivister arbetar för att synliggöras som grupp.</p><p>Jag undersöker på vilka sätt litauiska hbt-aktivister förhåller sig till, och verkar inom, heteronormativa praktiker i sitt dagliga arbete och i förberedelserna av Baltic Pride. Mitt material består av sex semi-strukturerade intervjuer med litauiska hbt-aktivister.</p><p>Resultatet visar att det litauiska samhällets i mångt och mycket negativa inställning till hbt-personer påverkar hur aktivisterna väljer att presentera sig själva som grupp. I presentationen av sig själva vill aktivisterna bryta ner stereotypa bilder av homosexualitet genom att iscensätta ett genusbeteende som associeras till normalitet. Inom ramen för Baltic Pride innebär detta en slags Anti-Pride, där iscensättningen av hbt-identiteten som en del av normen uppfattas som en effektivare strategi för att utmana heteronormen snarare än att använda lekar med könsroller, stereotyper eller parodier av normativa genusbeteenden.</p>

I denna uppsats undersöker jag hur det är att arbeta som hbt-aktivist i Litauen, och redogör för hur man som aktivist förbereder sig inför landets första Prideparad: Baltic Pride. Uppsatsens syfte är att ur ett queerteoretiskt perspektiv undersöka hur litauiska hbt-aktivister arbetar för att synliggöras som grupp. Jag undersöker på vilka sätt litauiska hbt-aktivister förhåller sig till, och verkar inom, heteronormativa praktiker i sitt dagliga arbete och i förberedelserna av Baltic Pride. Mitt material består av sex semi-strukturerade intervjuer med litauiska hbt-aktivister. Resultatet visar att det litauiska samhällets i mångt och mycket negativa inställning till hbt-personer påverkar hur aktivisterna väljer att presentera sig själva som grupp. I presentationen av sig själva vill aktivisterna bryta ner stereotypa bilder av homosexualitet genom att iscensätta ett genusbeteende som associeras till normalitet. Inom ramen för Baltic Pride innebär detta en slags Anti-Pride, där iscensättningen av hbt-identiteten som en del av normen uppfattas som en effektivare strategi för att utmana heteronormen snarare än att använda lekar med könsroller, stereotyper eller parodier av normativa genusbeteenden.

No description available.

En av EU:s största största satsningar för att sammanföra européerna är det årliga utnämnandet av en europeisk kulturhuvudstad. Målet med projektet är att lyfta Europas kulturella mångfald och rikedom. Men i dessa kulturhuvudstäder som ämnar att främja den lokala kulturen finns en trend där gräsrotskulturen gör motstånd, ett sådant exempel finns i Umeå som var kulturhuvudstadsår 2014. Denna uppsats undersöker med stöd av T.V. Reeds teori om sociala rörelser samt med Laclau och Mouffes diskursanalys den motdiskurs och kulturella aktivism som bildades inom Umeås gräsrotskultur. Därtill utreds vikten av det gemensamma skapandet av kulturella produkter som ett verktyg för bildandet av rörelser. Resultatet av undersökningen är att två huvudsakliga teman kan identifieras inom motdiskursen samt en bekräftelse på att de kulturella produkter som skapades hade en förenande effekt på en annars heterogen gräsrotskultur.

No description available.

The naked body is an entity that has always been present in both the “real” world and the media. The anatomy of our bodies isn’t something we can avoid; today it reflects the reality that has developed partly from media. According to Instagram’s guidelines users are not allowed to publish naked or semi-naked pictures but that does not stop certain users that are critical to how the body norms and censorship are portrait today. In our study, we take part of research regarding gender in multimedia settings and how they have affected our daily lives. As well as studies, which research the usage of hashtags and how to circumvent censorship. The focus for this study is to research what role Instagram and hashtags have in generating a public discussion as well to draw attention to various issues and causes that are based on norm critique. We have conducted two different observations, held interviews with activists and created an online-survey for users to answer what they think about the Instagram community guidelines. The results show that there is an underlying discrimination acceptance within Instagram and their community guidelines. We can also see that women and users who uses hashtags can spread their causes more effectively, although they are simultaneously at risk for being censored depending on the hashtag they use. According to our respondents from our research there is an agreement regarding the need of updating Instagram’s community guidelines, which could help with eliminate the current discrimination against women and their breasts. At the end of this study we are giving a proposal to how Instagram can work with their censoring in a more critical way. This may contribute to an agenda to make social media platforms safer and less discriminating.

Den pågående BB-ockupationen i Sollefteå har varit utgångspunkt för detta arbete. Syftet har varit att studera rörelsen och analysera den med hjälp av forskning inom värderingar och värderingsförändringar. Frågeställningarna som arbetet bygger på är vad som driver människor på platsen till att agera och om ockupationen kan vara ett uttryck för en ökad postmaterialism. Ingleharts teori ”The silent revolution” samt Welzels teori ”Values and action” har använts i syfte att analysera ockupationen. Båda teorierna förutsätter att en långsam värderingsförändring pågår, där människor i allt högre utsträckning antar ett postmaterialistiskt värdesystem som bygger på självförverkligande och frihetsgörande ideal. Effekterna av denna förändring, menar Inglehart, kan resultera i en högre medborgarkompetens där individer finner nya sätt att agera. Resultatet har visat att ockupationen kan vara en effekt av en allmänt ökad postmaterialism, där människors inneboende värden är den starkaste faktorn till ett agerande. Att studera ockupationen genom värderingsforskning kan dock inte ensamt besvara alla aspekter av fenomenet men den lyfter hur värderingar kan relateras till samhällsförändringar i stort.

This study examines how poetry can be understood as intersectional activism. Doing intersectional activism can be expressed in many different forms, and there is also no consensus in Sweden on how the intersectional perspective should be used or handled in academic, political and activist contexts. Based on performativity theory, intersectionality and gagafeminism, this study explores the potential of using artistic strategies such as poetry to deal with feminist intersectional issues in activism.  The study more specifically examine how the poet Yolanda Bohm does intersectional activism in her performance "Icon Medley".

I den här uppsatsen har jag med utgångspunkt i personliga dagboksanteckningar och beskrivningar av upplevda kroppsliga aktiviteter, valt att ha kroppen som huvudfråga. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk inleder jag uppsatsen med en förståelse av kroppen som upplevd och individuell, för att sedan röra mig mot ett mer vidgat perspektiv på kroppen som del av en större, kollektiv helhet som går bortom idén om det egna; bortom invanda föreställningar om vad den egna kroppen kan.