Spelling suggestions: "subject:"deliberative demokrati"" "subject:"deliberativa demokrati""
1 |
Dialog eller monolog? : En studie om medborgardialoger i samband med skolnedläggningarur ett deliberativt demokratiperspektivLucinda, Jazzar January 2016 (has links)
No description available.
|
2 |
Deliberativ demokrati i praktiken : Begränsning eller utveckling av den representativa demokratinByfeldt, Andreas January 2008 (has links)
<p>Bachelor essay in political science by Andreas Byfeldt, autumn 2007</p><p>”The practice of deliberative democracy</p><p>- limitations or enhancements of representative democracy?”</p><p>Supervisor: Erik Amnå</p><p>The purpose of this study is to find out what impact the practice of deliberative democracy might have on a representative democracy. What effects deliberative democracy could have in this context are scientifically as well as publically relevant seeing that participation in representative democracies as well as the forms of representation is altering.</p><p>The essay contains both a theoretical segment and a case study. The information regarding the case is based on the results from a questioner, conversations by and observations from the author. In addition an analysis is performed in the case study.</p><p>The conclusion of the essay is that there is too little empirical research on the subject of deliberative democracy to make a qualified conclusion about what effects the practice of deliberative democracy could have on a representative democracy. We can though, from the facts that are available, suppose that deliberative democracy can function as a complement to representative democracy by securing a representative interface of the population.</p>
|
3 |
Vindkraft i Markbygden : ett väl fungerande samråd?Pettersson, Jenny January 2009 (has links)
<p>I den här uppsatsen undersöks samrådsprocessen för vindkraftprojektet i Markbygden. Markbygden är ett område i södra Norrbotten i de västra delarna av Piteå kommun och där planeras en jättelik vindkraftpark. Om parken byggs i sin helhet kommer det att bli uppemot 1100 vindkraftverk på ett 450 kvadratkilometer stort område. Från oktober 2006 till maj 2008 har Markbygden Vind AB (dotterbolag till Svevind AB), som är det bolag som står bakom planerna på vindkraftparken, genomfört samråd med berörda intressenter. Vindkraftprojektet i Markbygden är så stort att det kommer att åtföljas av vissa motstående intressen. Jag har i denna uppsats valt att fokusera på ett visst antal intressenter. Bland dessa återfinns referensgrupperna (som bildades i och med att samrådet startade och som får representera folket i bygden), en motståndsgrupp till vindkraftprojektet och renskötare från en sameby i området. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur dessa intressenter kommer att påverkas av projektet, vilken inställning de har till projektet samt hur de har upplevt samrådsprocessen. För att få fram detta material har bland annat telefonintervjuer genomförts och dokument angående projektet studerats. Jag vill även diskutera vikten av en väl förankrad process och vikten av att lyssna på alla berörda parter, det vill säga en stor delaktighet. För att sätta in hela projektet i ett större sammanhang valde jag att närmare undersöka om samrådsprocessen skulle kunna präglas av de tankar som återfinns inom den deliberativa demokratin, för att på så sätt göra alla berörda så nöjda som möjligt. Det som har framkommit under arbetet med denna uppsats är att enligt Svevind och en majoritet av de boende i bygden har samrådet fungerat bra. Däremot är en stor del av dem som har fritidshus i området negativa till hur samrådsprocessen har gemomförts. De berörda samerna tycker att samrådet har genomförts på ett korrekt sätt men är inte nöjda med utgången. Jag har även kommit fram till att en strikt deliberativ demokrati hade varit svår att tillämpa i fallet Markbygden. Detta, bland annat, för att det är så pass många berörda parter inblandade i projektet och att maktfördelningen dem emellan är så olika.</p>
|
4 |
En ansats till en genrebaserad argumentationsanalys : Utifrån två klassrådsdiskussionerLiedner, Viktor January 2008 (has links)
I denna uppsats analyserar jag med hjälp av en framarbetad genrebaserad argumentationsanalysmetod två klassrådssamtal i årskurs nio. Min metod utgår ifrån ett retoriskt perspektiv på kommunikation och dess syfte. I de båda klassråden har jag valt ut ett diskussionssegment där deltagarna behandlar samma spörsmål, vilket gör att sakfrågor inte skall skapa skillnader mellan de båda samtalen. Uppsatsen utgår ifrån ett hermeneutiskt tillvägagångssätt samt ett hermeneutiskt perspektiv på språk. Med denna utgångspunkt blev det nödvändigt att ta fram en ny metod för att analysera kommunikationen. En metod där hänsyn tas till uppsatsens ansats samt analysmaterialets specifika egenskaper. Uppsatsens första projekt var därför att utveckla en metod. I detta metodarbete utgår jag ifrån ett retoriskt genreperspektiv. Uppsatsens andra projekt är att utifrån den genrebaserade argumentationsanalysen undersöka de två klassrådssamtalen. Detta gav tillfälle att utvärdera metodens funktionalitet samt att undersöka resultatet av att kategorisera satserna i klassrådsdiskussionerna utifrån den framtagna metodens tre olika talhandlingar (handlingsövervägande satser, handlingsbeskrivande satser och handlingsvärderande satser) genom ett syftes- och kontextorienterat perspektiv. Metodens tillämpning påvisade att handlingsbeskrivande satser var den överlägset vanligaste talhandlingen i båda klassrådssamtalen. Analysdelen följs av en diskussionsdel där ett resonemang förs kring orsaker till resultatet utifrån begreppen logos, enthymem, topos, doxa och distinktionen mellan samtycke/samförstånd. Resonemanget har förts utifrån dessa fem huvudpunkter: För det första språkets funktion som perspektivskapare samt åtskillnaden mellan språk och sak. För det andra utifrån dialogens öppna struktur. För det tredje utifrån topikens roll för skapandet av slutsatser. För det fjärde problematiseras begreppet doxa samt de effekter det får på klassrådsdiskussionen. För det femte problematiseras avslutningsvis perspektivet på målet med det elevdemokratiska samtalet utifrån begreppen samtycke eller samförstånd. Avslutningsvis redovisas sammanfattande de centrala slutsatserna kring uppsatsens två projekt.
|
5 |
Vindkraft i Markbygden : ett väl fungerande samråd?Pettersson, Jenny January 2009 (has links)
I den här uppsatsen undersöks samrådsprocessen för vindkraftprojektet i Markbygden. Markbygden är ett område i södra Norrbotten i de västra delarna av Piteå kommun och där planeras en jättelik vindkraftpark. Om parken byggs i sin helhet kommer det att bli uppemot 1100 vindkraftverk på ett 450 kvadratkilometer stort område. Från oktober 2006 till maj 2008 har Markbygden Vind AB (dotterbolag till Svevind AB), som är det bolag som står bakom planerna på vindkraftparken, genomfört samråd med berörda intressenter. Vindkraftprojektet i Markbygden är så stort att det kommer att åtföljas av vissa motstående intressen. Jag har i denna uppsats valt att fokusera på ett visst antal intressenter. Bland dessa återfinns referensgrupperna (som bildades i och med att samrådet startade och som får representera folket i bygden), en motståndsgrupp till vindkraftprojektet och renskötare från en sameby i området. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur dessa intressenter kommer att påverkas av projektet, vilken inställning de har till projektet samt hur de har upplevt samrådsprocessen. För att få fram detta material har bland annat telefonintervjuer genomförts och dokument angående projektet studerats. Jag vill även diskutera vikten av en väl förankrad process och vikten av att lyssna på alla berörda parter, det vill säga en stor delaktighet. För att sätta in hela projektet i ett större sammanhang valde jag att närmare undersöka om samrådsprocessen skulle kunna präglas av de tankar som återfinns inom den deliberativa demokratin, för att på så sätt göra alla berörda så nöjda som möjligt. Det som har framkommit under arbetet med denna uppsats är att enligt Svevind och en majoritet av de boende i bygden har samrådet fungerat bra. Däremot är en stor del av dem som har fritidshus i området negativa till hur samrådsprocessen har gemomförts. De berörda samerna tycker att samrådet har genomförts på ett korrekt sätt men är inte nöjda med utgången. Jag har även kommit fram till att en strikt deliberativ demokrati hade varit svår att tillämpa i fallet Markbygden. Detta, bland annat, för att det är så pass många berörda parter inblandade i projektet och att maktfördelningen dem emellan är så olika.
|
6 |
"Demokrati finns knappast i skolan" : Demokratiuppdraget i den svenska skolanAxelsson, Lisa, Waaranperä, Madeleine January 2013 (has links)
Skolan har både ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag, men till skillnad från kunskapsuppdraget så är det inte självklart vad demokratiuppdraget innebär. Därför anser vi att demokratiuppdragets innebörd är intressant att studera närmare. Syfte: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget och elevers uppfattningar om demokrati i skolan. Metod: Metoden vi använt för att undersöka detta är enskilda samtalsintervjuer med pedagoger, och fokusgrupper med elever i åk 3. I studien har sex pedagoger deltagit samt 24 elever. Resultat: Studien visar att många av pedagogerna upplever demokratiuppdraget som diffust, vilket påverkar på vilket sätt pedagogerna anser att demokratiuppdraget ska förverkligas. Genom elevernas beskrivningar av sin skolmiljö kan vi se brister i det demokratiska arbetet i de skolor de går i, men vi kan även se att eleverna har positiva förväntningar och önskemål om hur de vill att skolan ska vara. Slutsats: Pedagogernas brister i kunskaper om demokratiuppdraget riskerar att påverka elevernas möjligheter att utveckla demokratiska förmågor och kompetenser. Detta kan även bidra till en skola där man inte har en gemensam bild av vad demokratiuppdraget innebär. Vilket i sin tur kan leda till en skola som saknar likvärdighet. I studien synliggörs även samtalets betydelse för att eleverna ska kunna känna trygghet, vilket är en förutsättning för att kunna bedriva demokratisk undervisning.
|
7 |
Medborgardialog - retorik eller praktik?Uggla, Simon January 2017 (has links)
No description available.
|
8 |
"@Mr T: Jag håller med..." : En studie av kommentarfälten till ledare ur ett demokratiperspektivMaersk-Möller, Matilda, Aros, Maria January 2011 (has links)
Denna studie behandlar kommentarerna till ett antal svenska nättidningars ledarartiklar. Syftet är att se vad kommentarerna behandlar, hur diskussionerna går och om de kan ses som en delav så kallade deliberativa demokratiska samtal. Med den kvantitativa innehållsanalysen som verktyg har vi undersökt 1730 kommentarer till 38 olika ledare fördelat på 6 olika nättidningar, Aftonbladet.se, Dn.se, Nt.se, Op.se, Sydsvenskan.se och Arbetarbladet.se. Det är en ledare per tidning som undersökts varje dag från den 28 mars till den 3 april 2011. Totalt har varje kommentar undersökts med 24 olika variabler för att få en bild av hur diskussionerna går, vad som behandlas och om kommentarfälten ären eventuell arena för deliberativa samtal. Exempel på variabler som undersökts är huruvida kommentaren är relevant för ämnet i ledaren och huruvida personen som kommenterar har svarat på en annan kommentar i kommentarfältet. Studiens huvudresultat är att kommentarerna till stor del anknyter till ämnet i tillhörande ledare och att många som rör sig i kommentarfälten tar ställning för eller emot politiska partier. Vi tror att det senare till stor del beror på att just ledare ofta tar upp ämnen med politisk anknytning. Ett annat av studiens resultat är att det tydligt pågår diskussioner i kommentarfälten. Det framgår tydligt då en stor del av kommentarerna korresponderar med varandra och argumenterar mot varandra.
|
9 |
Formerandet av folkviljans förverkligande : En metodologisk uppsats om sociala handlingar i politisk nyhetsrapporteringOllila, Stina January 2014 (has links)
Den föreliggande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. För att åstadkomma detta förenas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering. Teknokratiseringen utgör ett nyhetsmässigt fokusskifte från kommunikativt handlande, som bidrar till åsiktsskapande nyhetsrapportering, till strategiskt handlande, som bidrar till instrumentell nyhetsrapportering. Empirin utgörs av politisk nyhetsrapportering i public service då oberoendet är strukturellt synonymt med god opinionsbildning. De påbörjade idealtyperna, som syftar till metodologisk utveckling och vetenskaplig diskussion, visar på behovet av konkretisering av Habermas teori om socialt handlande vid studium av nyhetsrapportering.
|
10 |
I allmänhetens tjänst på Facebook : En undersökning av SVT:s strävan efter dialogAvebäck, Erik, Edström, Petter January 2015 (has links)
This study intends to research SVT’s work with dialogical and symmetrical two-way communication with their audience on the social media site Facebook. Because of SVT’s position as the government’s public broadcasting service, they inheret a certain responsibility towards the population of Sweden. With this study we aim to observe and analyze SVT’s communication on Facebook based on theories, interviews and their own policy regarding communication online. To be able to reach our goals with this study we are going to analyze the policy document as well as articles regarding social media use from SVT, interview communicators at SVT and also perform an analysis on one of SVT’s Facebook pages based on online observations. When analysing the content of the Facebook page we are using a synthesized definition of the theoretical frameworks and models regarding dialogue, two-way communication and deliberative democracy. Our results show that SVT’s own definition of dialogue differs from an academic definition of the very specific and complicated concept of dialogue. In our research we notice that SVT aims to market themselves and perform dialogue simultaneously, which becomes problematic due to the strict academic definitions of the dialogue-notion. The interaction between SVT and their stakeholders on Facebook mostly contain simple questions regarding the organisation’s broadcasting and range which does not provide the right conditions for dialogue.
|
Page generated in 0.0961 seconds