No description available.

Denna studie behandlar kommentarerna till ett antal svenska nättidningars ledarartiklar. Syftet är att se vad kommentarerna behandlar, hur diskussionerna går och om de kan ses som en delav så kallade deliberativa demokratiska samtal. Med den kvantitativa innehållsanalysen som verktyg har vi undersökt 1730 kommentarer till 38 olika ledare fördelat på 6 olika nättidningar, Aftonbladet.se, Dn.se, Nt.se, Op.se, Sydsvenskan.se och Arbetarbladet.se. Det är en ledare per tidning som undersökts varje dag från den 28 mars till den 3 april 2011. Totalt har varje kommentar undersökts med 24 olika variabler för att få en bild av hur diskussionerna går, vad som behandlas och om kommentarfälten ären eventuell arena för deliberativa samtal. Exempel på variabler som undersökts är huruvida kommentaren är relevant för ämnet i ledaren och huruvida personen som kommenterar har svarat på en annan kommentar i kommentarfältet. Studiens huvudresultat är att kommentarerna till stor del anknyter till ämnet i tillhörande ledare och att många som rör sig i kommentarfälten tar ställning för eller emot politiska partier. Vi tror att det senare till stor del beror på att just ledare ofta tar upp ämnen med politisk anknytning. Ett annat av studiens resultat är att det tydligt pågår diskussioner i kommentarfälten. Det framgår tydligt då en stor del av kommentarerna korresponderar med varandra och argumenterar mot varandra.

Allt fler kunder söker sig i dag till så kallade tredjepartskanaler på internet för att boka hotell. En tredjepartskanal är en hemsida som samlar ett flertal hotell som kunden kan jämföra och välja mellan. I anslutning till dessa internetbaserade tredjepartskanaler finns vanligtvis kommentarsfält där kunder som tidigare bott på hotellen kan dela med sig av sin upplevelse genom kommentarer, det vill säga word-of-mouth. Dessa kommentarer har enligt forskning stor inverkan på kommande kunders köpbeslut, vilket motiverar en studie som undersöker hotells kunskap och arbete med word-of-mouth. Detta undersöks genom en kvalitativ fallstudie av svenska hotell. Undersökningen visar att kunskapen på flera håll är begränsad och att det operativa arbetet med word-of-mouth i många fall kan förbättras.

Previous literature have shown that social media has a large impact on people in today’s society, especially on younger women who wish to create a certain identity. However, studies on how quantitative feedback affects the establishment of ones online identity are limited, which gives incentive to investigate this area further. This thesis provides a deeper understanding of how younger women perceive onlineidentities, ‘likes’, and comments on the social media platform Instagram. Semistructured interviews were conducted in order to give new perspectives on the subject. The main conclusions are that younger women have an extensive need to seek approval and that they customize their online-identity by exploiting trends in order to maximize the number of ’likes’ and comments.

Denna uppsats är en attitydinriktad genusstudie med fokus på internetkommentarer. Det huvudsakliga syftet är att ta reda på om det finns skillnader i hur människor uppfattar en manlig kommentarsskribent jämfört med en kvinnlig och om dessa skillnader går att knyta till genus, samt om de överensstämmer med tidigare liknande forskning. Metod och material i undersökningen är enkäter inspirerade av matched guise-tekniken, som delats ut till 60 försökspersoner där hälften är män och hälften är kvinnor. I enkäten får försökspersonerna läsa två olika kommentarer där den ena är undertecknad en man och den andra en kvinna. Hypotesen för undersökningen är att tydliga skillnader i uppfattningar av den manliga skribenten jämfört med en kvinnliga ska synas, och därmed följa ett snarlikt mönster som tidigare undersökningar av samma slag. Resultatet visar emellertid att skribenternas kön knappt har någon betydelse för hur försökspersonerna uppfattar skribenterna. I stället syns skillnader i uppfattningar av skribenten beroende vilken kommentar hen har skrivit, samt i om det är en man eller kvinna som bedömer. / This bachelor thesis examines attitudes towards gender by focusing on comments on the internet. The main purpose is to see if there are any differences in attitudes towards a female writer on the internet versus a male writer on the internet, and if the differences are comparable to earlier similar research. The method and material of this study are surveys inspired by the matched guise technique. 60 informants answered the surveys, where 50 % are men and 50 % women. The survey is based on two comments from the internet, where one is signed by a man and one by a woman. The hypothesis of this study was that there would be differences in the attitudes, depending on the sex of the writer, following the same pattern as earlier studies of the same kind. However, the results showed that the attitudes to the writers varied, but not so much depending on the sex of the writer, but more depending on the comment one has written and depending on the sex of the informant.

Abstract Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommenterare, det vill säga läsare som skriver kommentarer till artiklar på olika tidningssajter, och redaktioner förhåller till och använder sig av kommentarer skrivna i kommentarsfält knutna till nyhetsartiklar på nätet. Vidare är syftet att undersöka hur kommentarsfunktionen har förändrats och hur utfallet blev för kommenterare och redaktioner. 14 tidningars webbansvariga, varav 11 är landets största samt 3 är de största i norra Sverige, tillfrågades med hjälp av kvalitativa intervjuer. Den undersöker vidare vad 5 kommenterare tycker om kommentarsfunktionen, om andras kommentarer, vem de vill nå när de skriver samt varför de skriver. Bakhtins teorier om dialogisk och monologisk kommunikation och Heinonens indelning i dialogisk respektive konventionell journalistik används i analysen både för att undersöka redaktionernas relation till kommenterare och tvärt om. Vidare används Vujnovic resultat som talar om tre ekonomiska fördelar med användarskapat material, samt Gripsrud och Goslings tankar om identiteter och Jenkins teorier om konvergenskultur för att analysera intervjuerna. Resultatet visar att olika redaktioner har olika förhållningssätt till kommentarer, från öppna och dialogiska till mer stängda konventionella/monologiska. Den visar vidare att de som är dialogiska i sin inställning till användarskapat material och kommentarer är mest nöjda och tycker att det fungerar bra trots att de har samma arbete med kommentarerna som de mer slutna. Vidare visar resultatet att redaktionerna uppger resurser som ett av de viktigaste skälen till begränsningar av kommentarer, samt att alla utom en tidning har infört förändringar med ett mycket blandat resultat. Alla redaktioner, oavsett inställning uppger att syftet och önskan med kommentarsfunktionen är en öppen fri debatt och dialog.Kommenterarna har olika syften med att skriva. Samtliga anger att diskussionen är viktig men framförallt är syftet att få komma till tals. Några ser kommentarsfunktionen som en förlängd social verksamhet och en person kommenterar för att väcka uppmärksamhet och få respons. Samtliga tror att kommentarer som skrivs kan tänkas påverka läsare, men i olika utsträckning. Alla kommenterarna är medvetna om de identitetsskapande aspekterna av kommentering, men i olika grad. En person känner sig bevakad och är mycket kluven till de nya inloggningsformerna.

I den här uppsatsen undersöks opinionsmaterialets utveckling och förändring mellan 1986 och 2013 i de fyra tidningarna Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Nerikes Allehanda. De år som har undersökts i nämnda period är 1986, 1995, 2004 samt 2013. Genom kvantitativa undersökningar har vi studerat hur mycket opinionstexterna har ökat i antal, hur placeringen på tidningssidan har förändrats, vilka ämnesområden som har bevakats och hur många kvinnliga respektive manliga skribenter som har skrivit texterna. En kompletterande kvalitativ undersökning har också gjorts för att undersöka hur argumentationen i opinionstexterna har förändrats genom åren. För att komma fram till det har vi använt oss av Aristoteles retorikbegrepp ethos, pathos och logos, och applicerat dem på ett urval av krönikor från olika år och tidningar. Undersökningen visar att antalet opinionstexter utanför ledarplats har ökat och att majoriteten av skribenterna är män. Undersökningen visar även hur den populära spalten så sakteligen har börjat bytas ut mot andra placeringar på nyhetssidan. Sport och kultur har varit de två mest populära genrerna genom åren, värt att notera är även de opinionsbildande ekonomitexternas kraftiga ökning sedan 1986.

SammanfattningDetta arbete är en elevutvärdering av en rättningsmetod där man använder den formativa bedömningen istället för betyg och poäng. Genom att rätta med färger och kommentarer samt ge eleverna tid att rätta de fel de begått, ger man eleverna möjligheterna att vara delaktiga i sitt eget lärande. Med den nya läroplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedömande för lärande) som startades i Lunds kommun för två år sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedömningen på ett tydligare sätt. Detta gjorde att vi arbetade fram en pedagogisk idé som är en rättningsmetod där man använder sig av den formativa bedömningen i stället för den summativa. Vi har använt oss av denna rättningsmetod i vår spanskundervisning i ungefär två år. Utvärderingen som gjorts är baserad på en anonym enkät om hur eleverna uppfattar denna rättningsmetod. Det var fyra spanskklasser i årskurs 8 och 9 på högstadiet som fick besvara enkäten. Resultatet har sedan analyserats och relaterats till den formativa bedömningen och hur den teorin ser ut. Resultatet var mycket positivt då en hög procent av eleverna är nöjda med metoden och känner att de har utvecklats i sitt lärande. Men det finns en del saker att förbättra och förtydliga för eleverna som t.ex. att använda sig mer av kamratbedömning i rättningsarbetet och att förtydliga skillnaden mellan formativ - och summativ bedömning så att eleverna förstår varför de inte får ett betyg eller poäng på arbetet/provet.

Denna studie jämför hur kommentarer till nätartiklar på Aftonbladet.se har förändrats från 2010 till 2011 vad gäller innehåll, språk och ton. Mellan dessa år har systemet för kommentering ändrats på Aftonbladet.se, från att det 2010 krävdes registrering och att kommentatorn fick välja ett valfritt alias, till att kommentering sker via ett redan registrerat Facebook-konto med kommentatorns riktiga namn. Studiens syfte är att ta reda på hur diskussionerna och språket i kommentarsfälten påverkas när kommentatorn inte längre får vara anonym. Med kvantitativ innehållsanalys undersöks två artiklars kommentarer per dag under en vecka, 14 till 20 oktober 2010 och 2011, 14 artiklar från varje år. Urvalet av artiklar utgår från vilka artiklar som topplacerats i Aftonbladets pappersupplaga samma dag. Totalt har 1452 kommentarer undersökts med 28 variabler. Variablerna berör bland annat huruvida kommentaren är kritisk, om den svarar på en annan kommentar och om den innehåller stavfel eller andra språkliga misstag. Efter att kodningen genomförts gjordes ett reliabilitetstest där 30 redan undersökta kommentarer analyserades en gång till för att stärka resultatets validitet. Huvudresultatet visar att det 2011 pågår en mer aktiv diskussion mellan de som kommenterar och att kvinnorna har tagit mer plats i kommentarsfälten än tidigare. Detta kan ha sin förklaring i att det är mer lättillgängligt att kommentera via ett Facebook-konto förutsatt att man redan har ett registrerat konto. Språkbruket är i princip det samma båda åren, men kommentarerna har blivit längre och mer sakliga. / This study compares reader comments on articles displayed on Aftonbladet.se, in terms of content and language. Between these years the system for commenting on Aftonbladet.se has changed from a registration, when the user could choose their own alias, to commenting using their already existing Facebook-account with the user’s real name. This study answers the question how and if the reader comments change when the option of being anonymous disappears. This study analyses readers’ comments of two articles every day during two weeks, October 14th to October 20th 2010 and 2011, with a total of 14 articles each year. The selection of articles was based on the articles placement in the printed newspaper Aftonbladet the same day. 1452 comments have been studied through 28 variables. Some of the most important variables were; whether the comment is critical, whether the comment answers another comment and if it contains spelling mistakes. In order to strengthen the validity of the study a test of the reliability was made and 30 comments were re-analysed one more time. The main results of the study indicates that the debate was more active between the users in 2011 than in 2010 and that women to a higher extent started to take place in the commenting area. These results are probably an effect of using the Facebook account for commenting, which is accessible and easy to use.

Syftet med föreliggande arbete är att få en inblick i hur svenskläraren kan och bör arbeta med respons på elevers sakprosetexter i svenskämnet för att eleven ska ha så stor nytta av responsen som möjligt. Förutom en överblick av den forskning som gjorts i ämnet har en enkätundersökning om gymnasieelevers uppfattning, tankar och känslor i ämnet sammanställts. Resultaten pekar bl.a. på att eleverna har en alltför stor fokusering på formsidorna av språket som skulle kunna avhjälpas med mer kommentarer på innehållet.