No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att medvetandegöra och reflektera över de olika stegen i den kreativa processen att skriva en saga. Jag ville undersöka om jag kan skriva en saga och hur. Det är till stor del ett konstnärligt arbete där jag först skrivit en saga. Därefter läste jag upp den för ett antal förskolebarn som responderade med att rita bilder ur sagan. Jag valde att använda en självetnografisk metod. Dag för dag har jag dokumenterat förloppet med loggboksanteckningar, sammanställt dem och utarbetat en graf för att åskådliggöra den skapande processen. Resultatet sammanfattades i tre delar som visade sig stämma överens med skrivprocessens stadier. Slutsatsen blev att jag kan skriva en saga, blivit medveten om hur jag gått tillväga och framförallt hur processen sett ut.</p><p>Beskrivning: The purpose of this study is to make aware of and reflect on the different steps of the creative process in writing a tale. Examine if I can write a tale and in what way. It is mainly an artistic work where I first wrote the story. Afterwards I read it to a number of preschool children who responded in painting pictures out of the tale. I chose to use a self-ethnographic method. Day by day I’ve documented the course of events in a logbook, compiled and presented a graph with the intention to visualize the workflow. The result was put together in three parts that agreed to the stages of the creative process. I came to the conclusion that I can write a tale, I’ve become aware of my method of writing and foremost the development of the process.</p>

Syftet med uppsatsen är att medvetandegöra och reflektera över de olika stegen i den kreativa processen att skriva en saga. Jag ville undersöka om jag kan skriva en saga och hur. Det är till stor del ett konstnärligt arbete där jag först skrivit en saga. Därefter läste jag upp den för ett antal förskolebarn som responderade med att rita bilder ur sagan. Jag valde att använda en självetnografisk metod. Dag för dag har jag dokumenterat förloppet med loggboksanteckningar, sammanställt dem och utarbetat en graf för att åskådliggöra den skapande processen. Resultatet sammanfattades i tre delar som visade sig stämma överens med skrivprocessens stadier. Slutsatsen blev att jag kan skriva en saga, blivit medveten om hur jag gått tillväga och framförallt hur processen sett ut. Beskrivning: The purpose of this study is to make aware of and reflect on the different steps of the creative process in writing a tale. Examine if I can write a tale and in what way. It is mainly an artistic work where I first wrote the story. Afterwards I read it to a number of preschool children who responded in painting pictures out of the tale. I chose to use a self-ethnographic method. Day by day I’ve documented the course of events in a logbook, compiled and presented a graph with the intention to visualize the workflow. The result was put together in three parts that agreed to the stages of the creative process. I came to the conclusion that I can write a tale, I’ve become aware of my method of writing and foremost the development of the process.

No description available.

No description available.

AbstractIn upper secondary schools in Sweden senior students of the preliminary academic programs arerequired to plan, structure and write a larger writing assignment named Gymnasiearbetet, (translated to student project, my translation) which should reflect the values and principles of their selected programme. This study has worked with a method called self-assessment and it is aimed to find out if self-assessment can be combined and used alongside this student project. The study used a method named DBR, Design-Based Research, to plan, structure and perform a didactical teaching sequence involving a self-assessment matrix and the students’ projects. Afterwards a follow up questionnaire and interviews evaluated the didactical design and found positive results. However, the participants of the study were too few to be able to draw any further conclusions from the study. This study can suggest further research in the area and predict a positive outcome for using self-assessment within the subject of Swedish.

Digitaliseringens roll i skolan är en pågående och aktuell debatt. Denna litteraturstudie syftar till att granska hur digitala skrivverktyg, i form av surfplatta och dator, kan påverka skrivprocessen och motivationen hos elever i årskurs 4–6. Det analyserade materialet består av tretton vetenskapliga publikationer varav en litteraturöversikt och en doktorsavhandling. För att avgöra materialets relevans utvärderades publikationerna genom en översiktsanalys och kriterier för inklusion användes. Förutom mellanstadiet inkluderades även studier från lågstadiet, högstadiet och universitetet. Forskningen visar att det digitala skrivandet tenderar att underlätta textskapande, redigering samt grammatik och meningsuppbyggnad. Med hjälp av olika skrivprogram upplever elever en ökad motivation och förmåga genom att använda olika typer av digitala skrivverktyg, både individuellt och i samspel med andra. Slutsatsen är att digitala skrivverktyg skapar fler gynnsamma möjligheter för elevers skrivprocess samt stärker deras motivation att skriva.

I den här vetenskapliga essän undersöks starten av en skrivworkshop, i två ungdomsgrupper, som en gästande skrivpedagog och författare leder på deras skola. Den inledande berättelsen belyser författarens skrivarbete och språkhållningar. I två följande berättelser, från två workshopsituationer i två klasser, gestaltas hur olika hållningar till det skrivna och talade språket konfronterar varandra. Frågorna essän leder in mot handlar om det talade och skrivna språkets funktion i startskedet av en skrivprocess under en skrivworkshop. På vilka sätt påverkar hur eleverna och skrivpedagogen/författaren förhåller sig till språket elevernas möjligheter att skriva egna texter. I teoridelen fokuserar essän på tre fält, Författaren, Utbildaren och Filosofen. Startskedet av skrivprocessen hos eleverna undersöks i ljuset av de tre kunskapsfälten. Här tydliggörs olika dimensioner av praktisk kunskap som en skrivpedagog med egna skriverfarenheter använder sig av och ser som centrala under arbetet med skrivworkshopen Metoden, att med hjälp av tre kunskapsfält belysa en process i kreativt skrivande, tydliggör vikten av eftertanke och omsorg i detaljarbetet med språket under en skrivworkshop. I klassrumssituationerna får det enskilda ordet en avgörande betydelse. Ett väl valt ord i rätt situation från eleven eller skrivpedagogen/författaren kan bli en väg in i ett kreativt skrivande. Ett annat ord skapar istället distans och blir därmed en försvårande omständighet för den enskilda eleven i arbetet med att nå fram till sitt eget språk och sina egna berättelser.

<p>Det här examensarbetet handlar om processorienterad skrivundervisning och om analys av elevtexter. Arbetet består dels av ett försök med processkrivning som undervisningsmetod i år sju men även av en analys av det textmaterial som undervisningen genererade. Den huvudsakliga forskningsmetoden som använts utgörs av analyser av elevernas texter. Undersökningsmaterialet består av en komparativ textanalys av tio elevers texter i två versioner (I och II). Syftet är att studera hur elevernas texter förändrats under arbetets gång och vilka eventuella samband som textförändringarna kan tänkas ha med undervisningen. Målet kan sägas vara att undersöka i vilken utsträckning analys av elevernas texter kan användas för att utvärdera ett specifikt undervisningsprojekt. Studien syftar även till att belysa vilken typ av kunskap om skrivande som detta arbetssätt kan främja hos elever.</p><p>Studien visar att analys av elevtexter i sin kontext kan ge belägg för brister i undervisningens upplägg, likväl som förtjänster i densamma. Resultatet av studien ger indikationer på att eleverna vid detta arbetssätt har getts möjlighet att träna sin språkliga medvetenhet. Det är även möjligt att i studien se tecken på att eleverna genom detta arbetssätt har getts tid att reflektera över sina texter, vilket i sin tur lett till textförbättringar av kommunikativ och innehållslig art.</p>

No description available.