No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att medvetandegöra och reflektera över de olika stegen i den kreativa processen att skriva en saga. Jag ville undersöka om jag kan skriva en saga och hur. Det är till stor del ett konstnärligt arbete där jag först skrivit en saga. Därefter läste jag upp den för ett antal förskolebarn som responderade med att rita bilder ur sagan. Jag valde att använda en självetnografisk metod. Dag för dag har jag dokumenterat förloppet med loggboksanteckningar, sammanställt dem och utarbetat en graf för att åskådliggöra den skapande processen. Resultatet sammanfattades i tre delar som visade sig stämma överens med skrivprocessens stadier. Slutsatsen blev att jag kan skriva en saga, blivit medveten om hur jag gått tillväga och framförallt hur processen sett ut.</p><p>Beskrivning: The purpose of this study is to make aware of and reflect on the different steps of the creative process in writing a tale. Examine if I can write a tale and in what way. It is mainly an artistic work where I first wrote the story. Afterwards I read it to a number of preschool children who responded in painting pictures out of the tale. I chose to use a self-ethnographic method. Day by day I’ve documented the course of events in a logbook, compiled and presented a graph with the intention to visualize the workflow. The result was put together in three parts that agreed to the stages of the creative process. I came to the conclusion that I can write a tale, I’ve become aware of my method of writing and foremost the development of the process.</p>

Syftet med uppsatsen är att medvetandegöra och reflektera över de olika stegen i den kreativa processen att skriva en saga. Jag ville undersöka om jag kan skriva en saga och hur. Det är till stor del ett konstnärligt arbete där jag först skrivit en saga. Därefter läste jag upp den för ett antal förskolebarn som responderade med att rita bilder ur sagan. Jag valde att använda en självetnografisk metod. Dag för dag har jag dokumenterat förloppet med loggboksanteckningar, sammanställt dem och utarbetat en graf för att åskådliggöra den skapande processen. Resultatet sammanfattades i tre delar som visade sig stämma överens med skrivprocessens stadier. Slutsatsen blev att jag kan skriva en saga, blivit medveten om hur jag gått tillväga och framförallt hur processen sett ut. Beskrivning: The purpose of this study is to make aware of and reflect on the different steps of the creative process in writing a tale. Examine if I can write a tale and in what way. It is mainly an artistic work where I first wrote the story. Afterwards I read it to a number of preschool children who responded in painting pictures out of the tale. I chose to use a self-ethnographic method. Day by day I’ve documented the course of events in a logbook, compiled and presented a graph with the intention to visualize the workflow. The result was put together in three parts that agreed to the stages of the creative process. I came to the conclusion that I can write a tale, I’ve become aware of my method of writing and foremost the development of the process.

No description available.

No description available.

AbstractIn upper secondary schools in Sweden senior students of the preliminary academic programs arerequired to plan, structure and write a larger writing assignment named Gymnasiearbetet, (translated to student project, my translation) which should reflect the values and principles of their selected programme. This study has worked with a method called self-assessment and it is aimed to find out if self-assessment can be combined and used alongside this student project. The study used a method named DBR, Design-Based Research, to plan, structure and perform a didactical teaching sequence involving a self-assessment matrix and the students’ projects. Afterwards a follow up questionnaire and interviews evaluated the didactical design and found positive results. However, the participants of the study were too few to be able to draw any further conclusions from the study. This study can suggest further research in the area and predict a positive outcome for using self-assessment within the subject of Swedish.

I den här vetenskapliga essän undersöks starten av en skrivworkshop, i två ungdomsgrupper, som en gästande skrivpedagog och författare leder på deras skola. Den inledande berättelsen belyser författarens skrivarbete och språkhållningar. I två följande berättelser, från två workshopsituationer i två klasser, gestaltas hur olika hållningar till det skrivna och talade språket konfronterar varandra. Frågorna essän leder in mot handlar om det talade och skrivna språkets funktion i startskedet av en skrivprocess under en skrivworkshop. På vilka sätt påverkar hur eleverna och skrivpedagogen/författaren förhåller sig till språket elevernas möjligheter att skriva egna texter. I teoridelen fokuserar essän på tre fält, Författaren, Utbildaren och Filosofen. Startskedet av skrivprocessen hos eleverna undersöks i ljuset av de tre kunskapsfälten. Här tydliggörs olika dimensioner av praktisk kunskap som en skrivpedagog med egna skriverfarenheter använder sig av och ser som centrala under arbetet med skrivworkshopen Metoden, att med hjälp av tre kunskapsfält belysa en process i kreativt skrivande, tydliggör vikten av eftertanke och omsorg i detaljarbetet med språket under en skrivworkshop. I klassrumssituationerna får det enskilda ordet en avgörande betydelse. Ett väl valt ord i rätt situation från eleven eller skrivpedagogen/författaren kan bli en väg in i ett kreativt skrivande. Ett annat ord skapar istället distans och blir därmed en försvårande omständighet för den enskilda eleven i arbetet med att nå fram till sitt eget språk och sina egna berättelser.

<p>Det här examensarbetet handlar om processorienterad skrivundervisning och om analys av elevtexter. Arbetet består dels av ett försök med processkrivning som undervisningsmetod i år sju men även av en analys av det textmaterial som undervisningen genererade. Den huvudsakliga forskningsmetoden som använts utgörs av analyser av elevernas texter. Undersökningsmaterialet består av en komparativ textanalys av tio elevers texter i två versioner (I och II). Syftet är att studera hur elevernas texter förändrats under arbetets gång och vilka eventuella samband som textförändringarna kan tänkas ha med undervisningen. Målet kan sägas vara att undersöka i vilken utsträckning analys av elevernas texter kan användas för att utvärdera ett specifikt undervisningsprojekt. Studien syftar även till att belysa vilken typ av kunskap om skrivande som detta arbetssätt kan främja hos elever.</p><p>Studien visar att analys av elevtexter i sin kontext kan ge belägg för brister i undervisningens upplägg, likväl som förtjänster i densamma. Resultatet av studien ger indikationer på att eleverna vid detta arbetssätt har getts möjlighet att träna sin språkliga medvetenhet. Det är även möjligt att i studien se tecken på att eleverna genom detta arbetssätt har getts tid att reflektera över sina texter, vilket i sin tur lett till textförbättringar av kommunikativ och innehållslig art.</p>

No description available.

<p>Undersökningens huvudsyfte är att ta reda på hur författare själva förhåller sig och påverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pågår en aktiv debatt och en kamp, inom det litterära fältet, om vad som skall få räknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive låg litteratur. Därför är det viktigt att ta reda på hur författarna själva tänker om sina texter eftersom det trots allt är de som står bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer präglas av ett stort utbud, blir den hårda konkurrensen kanske något som varje författare tvingas väga in i sitt författarskap. Studien har använt sig av kvalitativa intervjufrågor där femton slumpmässigt utvalda författare, förutom frågor om masskulturens påverkan på deras texter, även besvarat frågor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare. Genom att dessutom ställa frågor om den del av skrivandet då texterna tar form konstateras att majoriteten av författarna inte tänker över hur deras text kommer att uppfattas utifrån tankarna om hög respektive låg litteratur. Undersökningen visar att det verkar som om kampen mellan högt och lågt mest är något för litteratur- och kulturkritiker av olika slag. Att skriva upplever författarna som en slags konstnärlig process som inte låter sig störas så lätt av utifrånkommande krav. Undersökningen visar också på att skolan och svenskläraren, enligt författarna, har en viktig roll och att de i viss mån bör försöka att locka elever att läsa olika sorters litteratur och inte bara den mest lättsmälta.</p>