Sammanfattning / Abstract Jennfors, Olof & Jönsson, Lena (2023). ”Det digitala dilemmat”. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Examensarbetet har som ambition att bidra med kunskap och förståelse för hur några gymnasielever beskriver att AT används som stöd i skrivandet och vilken betydelse de upplever att det har för deras studieresultat och engagemang. I arbetet används genomgående förkortningen (AT) för att representera begreppen Assisterande Teknik och lärverktyg. Utifrån ett elevperspektiv önskar vi skapa förståelse för hur eleverna uppfattar förhållandet mellan sina egna individuella behov och pedagogernas förtrogenhet med AT. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med fördjupande kunskap om hur några gymnasieelever i språklig sårbarhet beskriver att AT används som stöd i skrivandet. Mot bakgrund av syftet formuleras följande forskningsfrågor; • Hur, när och vilken AT beskriver eleverna att de använder som stöd i sitt skrivande? • På vilket sätt uppfattar eleverna att AT har betydelse för deras studieresultat och engagemang för att skriva? • Hur beskriver eleverna förhållandet mellan sina egna individuella behov och pedagogernas förtrogenhet med AT? Teori Denna studie tar ett övergripande stöd i ett sociokulturellt perspektiv och förhållningssätt, men låter multimodalitet som teoribildning fungera som förstärkning. Metod För studien har en kvalitativ forskningsmetod använts i samspel med semistrukturerade intervjuer. Sex gymnasielever har intervjuats och deras berättande utgör empirin i arbetet. För att därefter bearbeta intervjumaterialet har en tematisk analys genomförts. Resultatet av empirin har slutligen speglats mot studiens teoretiska begrepp samt tidigare forskning inom området. Resultat Resultatet visar på en medvetenhet hos eleverna kring både sitt lärande och användandet av AT. Tre teman framträder i analysen; AT som stöd i skrivprocessen, Strategier för att lära och Ta ansvar. Resultatet indikerar också att det finns en orsak-verkan-spiral som tydliggörs i Hur lärare hanterar AT. Slutligen visar studien också på en tydlig medvetenhet kring det egna behovet av stöd och de fördelar AT ger i AT som kompensation. I denna kontext problematiserar dock flera elever både utanförskap och att det finns en dubbelhet kring stöd och hjälpmedel. Specialpedagogiska implikationer Studiens fokus har legat på elever i språklig sårbarhet, men utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan studiens resultat också relateras till vad som kan gynna alla elever och därmed möjliggöra bättre förutsättningar på gruppnivå. Sammanfattningsvis visar studien på just detta; en orsak–verkan–spiral mellan flera nivåer, då det som sker på skolnivå också tränger ner till individnivå.

Mitt arbete behandlar skrivande hos ett antal studerande som deltar i en webbaserad svensklärarutbildning på distans. Jag beskri-ver vår användning av webben och vilken roll den spelar för vårt gemensamma lärande. Jag undersöker hur undervisningen är upplagd, vilka utmaningar som erbjuds, hur dessa upplevs och utförs och vilka olika strategier vi väljer för olika typer av kunskapskonstruktion. Jag analyserar skriftliga inlämningsuppgifter, längre texter i den vetenskapliga genren och olika typer av inlägg på WebBoard, där våra diskussioner och vårt samarbete konstituerar en grund för vårt lärande.Allt lärande är si-tuerat. Inom ramen för vår utbildning skapar vi en skriftlig praxisgemenskap. Vårt skrivan-de är knutet till lärande och tankekonstruk-tion. Genom skrivande kan vi få tillgång till omedvetna tankar, och genom att formulera våra tankar i skrift kan vi konstruera för oss ny kunskap och utveckla vårt lärande, eller upptäcka brister i vårt lärande. Under utbild-ningen har vår repertoar av skrivgenrer utvid-gats och vi har alla utvecklat vår förmåga att skriva i den vetenskapliga genren. Genom att skriva mycket på webben har vi fått ett mer avspänt förhållande till offentligt skrivande, och en ökad medvetenhet om våra val av skrivstrategier och vår skrivprocess. Den skriftliga gemenskap som vi skapat på web-ben har utgjort en grund för vår kunskapsut-veckling.

Syftet med föreliggande arbete är att få en inblick i hur svenskläraren kan och bör arbeta med respons på elevers sakprosetexter i svenskämnet för att eleven ska ha så stor nytta av responsen som möjligt. Förutom en överblick av den forskning som gjorts i ämnet har en enkätundersökning om gymnasieelevers uppfattning, tankar och känslor i ämnet sammanställts. Resultaten pekar bl.a. på att eleverna har en alltför stor fokusering på formsidorna av språket som skulle kunna avhjälpas med mer kommentarer på innehållet.

Syftet med denna studie är att utforska strategier och anpassningar inom svenskundervisningen för att effektivt utmana särbegåvade elever. Utmaningarna ligger i att skapa en lärandemiljö som möter de unika behoven hos särbegåvade elever och det finns även utmaningar med arbetet av deras intellektuella utveckling.     Kunskapsöversikten som genomförts innefattar en tematisk analys av forskningen för att identifiera mönster och gemensamma trådar. Genom att systematiskt utföra en litteratursökning har vi identifierat tio relevanta källor som innefattar både kvalitativa och kvantitativa metoder. Källorna spänner över svensk och internationell forskning och riktar sig specifikt till ämnet särbegåvade elever, vilket utgör en central del av vår studie. Vår undersökning syftar således till att tydliggöra och konkretisera detta övergripande ämne genom att belysa olika aspekter relaterade till hur svenskundervisningen kan anpassas för att effektivt utmana och stödja särbegåvade elever.          Resultaten av studien indikerar att anpassningar inom svenskundervisningen kan inkludera differentierade läromedel, flexibla undervisningsmetoder och ökad betoning på kreativitet. Strategier som involverar öppna diskussioner, avancerade läsuppgifter och projektarbete visar sig vara gynnsamma för att utmana särbegåvade elever och främja deras fortsatta kunskapsutveckling.     Slutligen betonas vikten av att skapa en inkluderande lärmiljö där särbegåvade elever uppmuntras att utforska och utveckla sina intellektuella talanger inom ramen för svenskundervisningen. Forskningsresultaten ger vägledning för pedagoger och skolledare i utformningen av anpassade undervisningsstrategier för att möta behoven hos dessa elever och därigenom främja en meningsfull och utmanande svenskundervisning. Vidare forskning och praktiska tillämpningar inom detta område rekommenderas för att stödja och berika svenskundervisningen för särbegåvade elever.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att utifrån lärares tal öka kunskapen kring digitaliseringens konsekvenser för svensklärares undervisning och undersöka vid vilka lärtillfällen digitalt och analogt skrivande används. Studiens teoretiska ramverk utgår från Laclaus och Mouffes (1985) version av diskursteorin. Utifrån denna version av diskursteorin används i denna studie begreppet diskurs som enligt Laclaus och Mouffes (1985) är hur ett begrepp talas om, vilket i denna studie innebär begreppen analogt och digitalt skrivande. Studiens metod är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer för insamling av data. Efter insamling av data har en diskursanalys använts för att analysera datan som vidare har sammanställts i en karta. Resultatet i studien visar på att utifrån lärares tal skapas uppdelningen av elevers skrivande i form av analogt och digitalt skrivande. Dessa två verktyg används vid olika lärtillfällen beroende på syftet med lärtillfället. Lärare tenderar att välja digitala verktyg när elever ska producera en längre text och analoga verktyg när elever skriver anteckningar eller stödmallar. Lärare väljer även att kompensera användningen av digitala verktyg med analoga verktyg som en form av motståndsstrategi till digitaliseringen av skrivundervisningen. Detta gör lärarna för att säkerställa att förmågor som handstil och möjlighet till djupinlärning inte upphör i den alltmer digitaliserade undervisningen. Slutsatser som kan dras är att lärare behöver bli medvetna om vilka förmågor som reduceras i elevers skrivprocess när eleverna skriver majoriteten av texterna digitalt. Digitaliseringens roll i undervisningen avgörs av pedagogiken, det är inte verktyget i sig som gör skillnad utan hur lärare väljer att använda det i sin undervisning. Slutligen bör lärare vara medvetna om den delning som görs i såväl läroplanen som på arbetsplatsen kring elevers skrivande och hur det i sin tur påverkar undervisningen.

Den föreliggande studiens syfte är att undersöka hur kommunikatörer som skriver på svenska uppfattar att generativa AI-tjänster som Chat GPT påverkar skrivprocessen. Dessutom syftar studien till att undersöka vilka eventuella språkliga följder som AI-skrivande för med sig. Materialet bygger på semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma kommunikatörer som har testat att använda Chat GPT professionellt. Den insamlade empirin har kodats och analyserats med hjälp av metoden reflexiv tematisk analys. Resultatet visar att kommunikatörer upplever AI-faciliterat skrivande som en linjär process, där chatboten bland annat hjälper till att generera nya utkast och disponera skrivuppgifter. Resultatet visar även att det finns en möjlighet till AI-baserad responsgivning som skulle kunna utveckla kommunikatörers språkliga förmåga. Slutsatsen är att den kognitiva avlastning som AI-faciliterat skrivande innebär både kan leda till språkliga kvalitetsvinster och förbistringar, samtidigt som det finns uppenbara risker med att ”koppla bort” människan från delar av skrivprocessen. Detta måste kommunikationsbranschen vara fortsatt vaksam på.

Syftet med denna uppsats är dels att undersöka de innebörder lärare ger undervisningen med faktatexter och att skriva faktatexter med egna ord på lågstadiet och dels att inom samma område undersöka om det finns några skillnader mellan den traditionella skolan och montessoripedagogiken. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa gruppintervjuer med lärare från två pedagogiska inriktningar, montessoripedagogiken och den traditionella skolan.  Min undersökning visar att när det handlar om att skriva faktatexter och att utmana elever i de yngre åldrarna att skriva faktatexter med egna ord så skiljer sig inte montessoriundervisningen och den traditionella skolan specifikt. De resultat som framkom var att man inom båda pedagogiska inriktningarna utgår från elevgruppen när ett faktatextarbete startas upp samt anser att vikten av begreppsförståelsen är stor. När det kommer till att låta eleverna skriva faktatexter med egna ord visade undersökningen att alla lärare använder samma metod, nämligen att ta bort befintlig text och låta eleverna skriva det de minns. / The aim of this thesis is divided into two part. Firstly, the aim is to investigate what meanings teachers associate with the teaching of informative texts and their thoughts on pupils writing texts with their own words at primary school. Secondly, the aim is to investigate whether there are any differences between traditional education and Montessori education with respect to the latter aim. In order to fulfill this aim, qualitative group interviews were conducted with teachers from the two pedagogical orientations.  My survey shows that when it comes to writing informative texts and challenging students of the younger ages to write informative texts with their own words there are no major differences between the traditional approach and Montessori approach. The result also shows that in both educational settings the teachers start by learning what the students already know about the subject and proceed from there. They think it is important to teach the children new vocabulary as well. When it comes to letting students write informative texts using their own words, the survey shows that teachers from the both pedagogical orientations use the same method, namely to put aside the original text and let the students write what they remember.

I have been working with family treatment since 1970. This essay in practical knowledge takes its examples from a family treatment commisson 1996, an Assignment from the social wellfare system. I keept a journal from these days. The examples come from those notes. In the broad sense I make my starting - point from systemic thinking and stand whith one foot in social work and the other in family therapy. Sometimes I describe my way of working as a movement from social enegineering to anthropology. Writing this essay has made me consider that this is not always the truth. Sometimes I get directive and normative, instead of not knowing. Sometimes I act more like a missionary than as an antropologist. Like missionaries I sometimes get involved in colonizing the families everyday life. To investigate this I have used reflection through the writing process. Which means that the narrative has transformed into four steps during this essay. This process developed with the questions from my superviser and from collegues. By that the understanding of myself in the narrative has transformed as well. The first step is the linear, dramatic story. The second is the reflecting, circular step. The third is the problemazing, strategic step. The fourth is the extended story which summarizes the storys before plus new discoveries about myself. Families exist whithin a cultural context. Familylife is structured through a set of normative assumptions about how to organize and develop, how to solve problems and communicate. Salvador Minuchin who developed the structural family therapy, worked in countries like Israel, Argentina and the USA, was convinced that these norms existed in every culture. At the same time these values embodies the imperative goals to be striven for as the patterns of a ”normal”,traditional core family, in terms of offering the most valuabel nurturance for children. Structural familly therapy shares the existentialists interest of growing and the strategists interest for the threatening. My first question is whether my way of working whith family treatment, make their structure more transparent so they reveal themselves more than they need or want to. By working whith this essay I have detected that I mixed the meaning of deceiving as a criminal act, whith selfdeception which is an existential invitation. This made me stress the confrontation of the deceiving. Today I would probably make other decisions and work with the pattern of selfdeception more on a long-term. The other question is about the creativity, spontaneity and play as essential ingredients in my way of confronting patterns of communicating and organazing that troubles the family. Change sometimes comes around when playfull activities take place and reflexions over it leed to insights and new patterns. / Jag har arbetat som familjebehandlare sedan 1970. Uppsatsen i praktisk kunskap utgår från exempel i en familj som jag arbetade med 1996, på uppdrag av socialtjänsten. Jag förde dagbok över mitt arbete. Exemplen grundar sig på de anteckningarna. Mitt arbete utgår i vid bemärkelse från ett systemiskt tänkande och står med ena benet i socialt arbete och det andra i familjeterapi. Mitt förhållningssätt brukar jag beskriva som en rörelse från social ingenjörskonst till antropologiskt sökande. Arbetet med denna uppsats har fått mig att förstå att denna beskrivning bara delvis är sann. Jag blir ibland direktiv och normativ i stället för icke-vetande. Jag blir ibland mer som missionär än som antropolog. Just som missionärerna gjorde, blir jag delaktig i systemkrafternas kolonisering av familjens vardagsliv. För att undersöka detta har jag använt mig av reflektion genom skrivandets process. Det innebär att berättelsen genom uppsatsskrivandet har transformerats i fyra steg. Handledarens och kollegers frågor har hjälpt mig att föra berättelsen vidare. Därigenom har också förståelsen av mig själv i berättelsen ändrats. Första steget är den linjära dramatiska berättelsen. Andra steget är den reflekterande berättelsen, som är mer cirkulär och betonar mig i sammanhanget. Tredje steget är den strategiska och problematiserande berättelsen. Fjärde steget är den utvidgade berättelsen, som innehåller aspekter från de tidigare berättelserna samt nya upptäckter om mig själv. Familjer lever i ett kulturellt sammanhang. Familjelivet struktureras genom en uppsättning normativa antaganden om hur familjer ska organisera sig, utvecklas, lösa problem och kommunicera. Salvador Minuchin som var tongivande i att utveckla strukturell familjeterapi, ansåg att dessa värderingar fanns i de flesta kulturer. Han verkade bland annat i USA, Argentina och Israel som familjeterapeut och psykiater. Samtidigt är dessa värderingar en uppfordrande strävan till den ”normala”, traditionella kärnfamiljens struktur. Med den goda avsikten att garantera barn omsorg och trygghet. Strukturell familjeterapi delar existentialistens intresse för växandet och strategens intresse för det hotande. Den första frågan handlar om huruvida mitt sätt att arbeta med familjebehandling gör deras familjeliv transparent och därmed avslöjar mer än de vill eller behöver göra. Genom arbetet med uppsatsen inser jag bland annat att jag blandade ihop bedrägeri som brottslig handling och självbedrägeri som existentiell utmaning. Därför drev jag på för att konfrontera den bedrägliga handlingen. I dag skulle jag inte fatta sådana beslut utan mer långsiktigt arbetat med deras självbedrägliga mönster. Den andra frågeställningen rör kreativitetens, spontanitetens och lekens betydelse i mitt arbete. Slutsatsen blir att för en aktivitetsinriktad terapeut som jag, blir dessa begrepp centrala för att hitta vägar att bryta organisering och kommunikation som hindrar nödvändiga problemlösningar. Man säger ibland att förändring i familjearbetet åstadkoms genom strukturella åtgärder (familjen får en lägenhet, eller någon placeras) genom insikt eller genom handling. Jag använder kreativitet för att hitta handlingar som senare i reflektion kan leda till insikt eller förändring.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärarens skriftliga respons uppfattas av elever och hur de arbetar med den samt hur lärare tänker kring skriftlig respons. För att finna svar har vi valt att använda en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Undersökningen har genomförts i form av två fallstudier i två olika utbildningsmiljöer. Undersökningen består av sammanlagt sex elevintervjuer, två lärarintervjuer och 41 deltagande elever i en enkätundersökning. Båda uppsatsförfattarna gör var sin fallstudie som innebär att intervjua en lärare och tre elever vardera samt genomföra en enkätundersökning. Undersökningen visar att eleverna i respektive fallstudie uppfattar den skriftliga lärarresponsen som positiv. Majoriteten av eleverna i både Fallstudie 1 och 2 tycker att de utvecklas med hjälp av skriftlig respons. Resultatet visar också att eleverna i Fallstudie 2 har enklare för att förstå responsen till skillnad från eleverna i Fallstudie 1. Anledningen till detta kan vara att eleverna i Fallstudie 2 ständigt har en dialog med sin lärare när de bearbetar sina texter efter de skriftliga lärarkommentarerna. Detta saknar eleverna i Fallstudie 1 då de enbart bearbetar sin text efter de skriftliga lärarkommentarerna utanför lektionstid.