Mitt arbete behandlar skrivande hos ett antal studerande som deltar i en webbaserad svensklärarutbildning på distans. Jag beskri-ver vår användning av webben och vilken roll den spelar för vårt gemensamma lärande. Jag undersöker hur undervisningen är upplagd, vilka utmaningar som erbjuds, hur dessa upplevs och utförs och vilka olika strategier vi väljer för olika typer av kunskapskonstruktion. Jag analyserar skriftliga inlämningsuppgifter, längre texter i den vetenskapliga genren och olika typer av inlägg på WebBoard, där våra diskussioner och vårt samarbete konstituerar en grund för vårt lärande.Allt lärande är si-tuerat. Inom ramen för vår utbildning skapar vi en skriftlig praxisgemenskap. Vårt skrivan-de är knutet till lärande och tankekonstruk-tion. Genom skrivande kan vi få tillgång till omedvetna tankar, och genom att formulera våra tankar i skrift kan vi konstruera för oss ny kunskap och utveckla vårt lärande, eller upptäcka brister i vårt lärande. Under utbild-ningen har vår repertoar av skrivgenrer utvid-gats och vi har alla utvecklat vår förmåga att skriva i den vetenskapliga genren. Genom att skriva mycket på webben har vi fått ett mer avspänt förhållande till offentligt skrivande, och en ökad medvetenhet om våra val av skrivstrategier och vår skrivprocess. Den skriftliga gemenskap som vi skapat på web-ben har utgjort en grund för vår kunskapsut-veckling.

Syftet med studien var att undersöka röstinmatningens potential som skrivverktyg för elever i skrivsvårigheter i en stöttande skrivmiljö där stöd för skrivstrategier ges. En fråga ställdes om hur de två skrivmetoderna röstinmatning respektive tangentbord skulle påverka skrivande av faktatext. Skrivandets komplexitet beskrevs utifrån teorin ’The Simple View of Writing’. Studien utformades som en fallstudie av fyra fall som valdes utifrån låga resultat på avkodningstest och lärares bedömning av att skrivsvårigheter förelåg. Två elever gick i årskurs 4 och två i årskurs 5 och varje individ producerade, med stöd av en planeringsmall, tre faktatexter med röstinmatning och tre med tangentbord. Kvalitativ datainsamling i form av observationer och intervjuer kombinerades med kvantitativ analys av elevtexterna. Resultatet visade att röstinmatning inte gav generellt längre eller mer korrekta texter i dessa fall, vilket ansågs bero på den höga kognitiva belastning som den komplexa skrivprocessen innebar. Skrivstrategin ansågs mer framgångsrik.