The purpose of this study was to investigate the levels of social distance used by the librarians and users in the virtual reference interview. With a conversational analysis and applied politeness theory 49 chat transcripts where analysed in order to answer the question of how the interlocutors positioned themselves regarding the social distance between them. By identifying what communicative strategies where used the following results were found. Generally the social distance between librarians and users is low in the Swedish virtual reference interview. Even though both parties used informal and casual language the results indicate that the librarians face wants were valued slightly higher than the users which were illustrated by a some what higher social distance in the stages of the conversations when the librarians face was under most threat. The conversations were relatively symmetrical and it was also concluded that feedback and positive utterances contributed to lowering the social distance. Thus the analysed transcripts can be said represent a form of institutional conversation that is of a personal and informal character. / Uppsatsnivå: D

I denna komparativa analys av den interpersonella nivån jämförs Polisens och Arbetsmiljöverkets kommunikation med allmänheten på Facebook. Analysen har som syfte att undersöka hur de två myndigheterna försöker förlika sig med Facebookanvändarna och skapa relationer genom språket. Utgångsunkten för analysen och jämförelsen är att myndigheter verkar ha svårt att anpassa sitt språk på Facebook eftersom myndigheter är en offentlig verksamhet medan Facebook är en verksamhet som främst är privat. Resultatet visar att Polisen och Arbetsmiljöverket har olika strategier för att kommunicera på Facebook och att Arbetsmiljöverket har kommit längre i sin anpassning till idén om webb 2.0. Polisen utövar mer kontroll på vilket sätt Facebookanvändare kan interagera med dem. Bland annat genom att inaktivera inläggsfunktionen och styra vilket ämne dialogen handlar om i kommentarsfältet. Arbetsmiljöverket tillåter användare att göra egna inlägg och ställa frågor men har ett inkonsekvent tilltal i sina egna inlägg och i dialogen.

Mitt arbete behandlar skrivande hos ett antal studerande som deltar i en webbaserad svensklärarutbildning på distans. Jag beskri-ver vår användning av webben och vilken roll den spelar för vårt gemensamma lärande. Jag undersöker hur undervisningen är upplagd, vilka utmaningar som erbjuds, hur dessa upplevs och utförs och vilka olika strategier vi väljer för olika typer av kunskapskonstruktion. Jag analyserar skriftliga inlämningsuppgifter, längre texter i den vetenskapliga genren och olika typer av inlägg på WebBoard, där våra diskussioner och vårt samarbete konstituerar en grund för vårt lärande.Allt lärande är si-tuerat. Inom ramen för vår utbildning skapar vi en skriftlig praxisgemenskap. Vårt skrivan-de är knutet till lärande och tankekonstruk-tion. Genom skrivande kan vi få tillgång till omedvetna tankar, och genom att formulera våra tankar i skrift kan vi konstruera för oss ny kunskap och utveckla vårt lärande, eller upptäcka brister i vårt lärande. Under utbild-ningen har vår repertoar av skrivgenrer utvid-gats och vi har alla utvecklat vår förmåga att skriva i den vetenskapliga genren. Genom att skriva mycket på webben har vi fått ett mer avspänt förhållande till offentligt skrivande, och en ökad medvetenhet om våra val av skrivstrategier och vår skrivprocess. Den skriftliga gemenskap som vi skapat på web-ben har utgjort en grund för vår kunskapsut-veckling.

Emojis can be ambiguous, even when used within one and the same language and geographic region, but they are also a globally accessible language in computer-mediated communication. This paper aims to examine if emoji usage across five different national varieties of English (American, English, Australian, Indian, and Nigerian), geographically located on five different continents, exhibits similar pragmatic functionality and sentiment. To achieve this aim, an analysis was made into the usage of three of the most frequently used emojis in tweets written by users from these five English-speaking countries. The number of tweets analyzed is 50 per selected emoji per selected variety of English, for a total of 750 tweets. The analytical process was to qualitatively determine the pragmatic function and sentiment the selected emoji exhibited in tweets. The results indicated that the pragmatic functionality and sentiment of the targeted emojis across the samples were generally similar, especially for Loudly Crying Face, but also for Face with Tears of Joy, whereas Sparkles showed more individual differences across the samples. A substantial finding was that it was possible to analyze facial and non-facial emojis in the same way. / Emojis kan vara tvetydliga, även inom samma språk och geografiska region, men de utgör också ett globalt tillgängligt språk inom datorförmedlad kommunikation. Syftet med uppsatsen är att fastställa om användningen av emojis inom fem olika nationella varianter av engelska (amerikansk, engelsk, australiensk, indisk, och nigeriansk), geografiskt lokaliserade på fem olika kontinenter, uppvisar liknande pragmatisk funktionalitet och attityd. För att uppnå syftet analyserades användningen av tre av de mest använda emojisarna i tweets skrivna av användare från dessa fem engelsktalande länder. Antalet tweets som har analyserats är 50 per utvald emoji per nationell variant av engelska, sammanlagt 750 tweets. Den analytiska processen var baserad kring att bestämma den pragmatiska funktionen och den attityd som de utvalda emojisarna uppvisade i tweets. Resultatet indikerade att den pragmatiska funktionaliteten och attityden hos de utvalda emojisarna var generellt sett snarlika över urvalen, speciellt för Ljudligt gråtande ansikte, men även för Ansikte med tårar av skratt, medan Glitter påvisade mer individuella skillnader över urvalen. En betydande upptäckt var att det var möjligt att analysera faciala och icke-faciala emojisar på samma sätt.