Elever med adhd stöter ofta på hinder när de ska läsa och skriva i skolan på grund av sina kognitiva svårigheter. Flera tidigare studier har visat att assisterande teknik kan hjälpa elever att ta till sig och förmedla text trots att de hade grava läs- och skrivsvårigheter. Föreliggande studie genomfördes i två olika kommuner och undersökte vilken tillgång och vilka kunskaper 9 svensklärare i årskurserna 1-6 hade om assisterande teknik samt hur den användes för att kompensera läs- och skrivsvårigheter för elever med adhd. Metoden som har använts för att samla in materialet var kvalitativa intervjuer. Teoretiskt utgick studien från ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv samt organisations- och systemperspektivet. Resultaten i studien visade att lärarna ansåg att de hade en god tillgång till digitala verktyg i sin undervisning och att alla elever med adhd i studien hade tillgång till digitala verktyg under hela skoldagen. Studien visade dock att några klasser i det lägre åldrarna inte hade tillgång till de digitala verktygen under hela skoldagen. Lärarna menade att de digitala verktygen var helt avgörande för många elever med adhd, framförallt när de skulle skriva egna texter, och att eleverna behövde systematisk träning från tidig ålder för att den assisterande tekniken skulle bli ett naturligt arbetsverktyg för eleverna. Flera lärare i studien betonade också hur viktiga de externa tillbehören, som headset och hörlurar av god kvalitet, var i arbetet med assisterande teknik för att det skulle fungera fullt ut. Lärarna underströk dock att elever med adhd också var i behov av olika anpassningar och ett riktat vuxenstöd för att de skulle klara av att ta till sig och förmedla text i skolan. Lärarna i studien ansåg dessutom att de behövde kontinuerlig utbildning rörande hur den assisterande tekniken kunde användas på ett optimalt sätt för att kompensera för elevers svårigheter i skolarbetet. Den rådande kunskapsutvecklingen utgick i huvudsak från lärarnas eget intresse att lära sig mer om de digitala verktygens olika funktioner. Lärarna framhöll att utbildning och kunskapsutbyte bör vara systematiskt och obligatoriskt för att alla elever ska ges möjlighet till en likvärdig utbildning. Här spelade specialläraren, tillsammans med rektor, en viktig roll genom att de var insatta i frågor rörande assisterande teknik och kunde sprida kunskaperna vidare i verksamheten menade lärarna.

Att lära sig läsa och skriva är en demokratisk rättighet som ger oss möjlighet att kunna ta del av och påverka det samhälle vi lever i. Att inte kunna läsa och skriva innebär svårigheter att få tillgång till information och att göra sin röst hörd: det begränsar människors möjlighet att delta i samhället. Assisterande teknik (AT) är tekniska hjälpmedel som kan underlätta vardagliga situationer som exempelvis kommunikation med myndigheter, banker samt hälso- och sjukvårdsorganisation. Denna kommunikation är till stor del skriftlig, vilket försvårar för människor i läs- och skrivsvårigheter. För elever i läs- och skrivsvårigheter finns olika hjälpmedel för att utveckla läs- och skrivförmågorna i undervisningen. Studiens syfte är att undersöka hur AT används i undervisning för att öka delaktigheten för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien vill även undersöka vilka förväntningar lärare har på speciallärare när det gäller AT i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien är en kvalitativ innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer med 13 behöriga grundskollärare som arbetar i årskurs F-6. Resultatet visade att lärarna är positiva till att använda AT som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Majoriteten av lärarna använder AT i undervisningen dock i begränsad utsträckning då många är osäkra på innebörden av AT. Den AT som lärarna främst använder är uppläsning av text och ljudböcker. De anser att AT bidrar till en ökad delaktighet för elever i läs- och skrivsvårigheter genom att alla elever kan delta i undervisningen. Den AT som lärarna använder finns ofta tillgänglig för alla elever. Lärarnas mål är att AT ska vara en naturlig del av undervisningen för att minska stigmatiseringen för de elever som är i stort behov av hjälpmedel. Resultatet visar också att flera av lärarna efterfrågar mer kunskap om AT och skulle önska gemensam utbildning på arbetsplatsen. Lärarna ser specialläraren som en viktig del i arbetet med AT. De menar att specialläraren har särskild kunskap om olika anpassningar för elever med bland annat läs- och skrivsvårigheter. Lärarna önskar ett samarbete med speciallärare i implementeringen av AT i undervisning men vill själva vara involverade för att få undervisningen att fungera även när specialläraren inte finns tillgänglig. Resultatet visar att lärarnas svar stämmer överens med tidigare forskning.

Syftet med studien är undersöka hur assisterande teknik används som stöd/hjälpmedel i årskurs F-6 till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Studiens frågeställningar är: Vilken assisterande teknik används som stöd/hjälpmedel till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi vid läsning och skrivning?  På vilket sätt gynnas eleverna av assisterande teknik? Hur tillgänglig är den assisterande tekniken på skolorna? Vilka hinder och svårigheter upplever lärarna i arbetet med assisterande teknik? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat bygger på de tolv informanternas erfarenheter av assisterande teknik. Resultatet uppvisar att den assisterande tekniken kan hjälpa elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I studien framkommer det att den assisterande tekniken finns ute i verksamheten i olika omfattning. Studien påvisar dock att lärarnas kompetens behöver höjas för att den assisterande tekniken ska kunna användas på bästa sätt för att hjälpa eleverna att arbeta inom den proximala utvecklingszonen. Det blir utifrån studiens resultat tydligt att lärarens och speciallärarens/specialpedagogens kompetens är av högsta vikt för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att använda den assisterande tekniken. Det visar sig att elevernas användande av assisterande teknik utan ett syfte i det närmaste är verkningslöst.

Sammanfattning/Abstract Gribbling, Lisbeth och Nyhlén, Cecilia (2023). “Har du hört på maken – man kan läsa med öronen!” Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.    Förväntat kunskapsbidrag Med denna studie önskar vi bidra med kunskap kring hur några lärare och elever beskriver att öronläsning kan användas som ett stöd för elevers läsande. Stödet rör både läsförmåga och läsengagemang.    Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några elever och lärare (årskurs 1-3, ämnet svenska) beskriver att öronläsning används i undervisningen som ett stöd för elevers läsförmåga och läsengagemang. Mot bakgrund av syftet formuleras följande frågeställningar:  Vad beskriver eleverna att det innebär för dem att öronläsa och vilka för- och nackdelar beskriver eleverna med öronläsning? Hur beskriver lärarna sina förutsättningar och didaktiska val kring öronläsning? Hur beskriver lärarna att öronläsning kan användas som ett stöd för elevers läsande? Teori Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin där även multimodal teori har använts.   Metod En kvalitativ metod har använts med observationer och semistrukturerade intervjuer. För att bearbeta empirin har en tematisk analys genomförts. Resultatet har speglats mot studiens teoretiska begrepp samt litteratur och tidigare forskning.    Resultat Resultatet visar att lärare och elever beskriver att öronläsning kan användas som ett stöd för läsande både för elever i språklig sårbarhet och för lässtarka elever. Öronläsning beskrivs som ett stöd för såväl läsförmåga som läsengagemang. Stödet kan se olika ut och yttre förutsättningar såsom resurser, teknik och tillgång till böcker verkar påverka i vilken utsträckning och hur öronläsning används. Stödet tycks även påverkas av lärarnas erfarenheter och de olika didaktiska val som görs i undervisningen kring öronläsning.    Specialpedagogiska implikationer De specialpedagogiska implikationer som lyfts i denna studie rör speciallärarens roll i skolans förändringsarbete kring att sprida kunskap om synen på läsning. För att öronläsning med stöd av assisterande teknik ska kunna bli ett verkligt alternativ till att läsa med ögonen krävs att vi som speciallärare bidrar till att vidga synen på vad läsning innebär. Detta för att öka den språkliga tillgängligheten och minska risken för elever att hamna i språklig sårbarhet. Ytterligare en specialpedagogisk implikation som framträder i studien handlar om speciallärarens roll i att hålla sig uppdaterad inom den tekniska utvecklingen och dela med sig av denna kunskap. Det framkommer även att det krävs undervisning i hur öronläsning går till och här kan specialläraren ha en drivande roll.    Nyckelord Assisterande teknik, delaktighet, läsengagemang, språklig tillgänglighet, öronläsning

Sammanfattning/Abstract  Cronström Anna och Malm Elin (2023). Assisterande teknik ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv synliggöra vilka möjligheter och hinder specialpedagogen upplever kring assisterande teknik för att undanröja hinder i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter eller med dyslexi. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger upplever att arbetet med assisterande teknik fungerar i grundskolan för elever i läs- och skrivsvårigheter eller med dyslexi.  Frågeställningar: • Vilka möjligheter och hinder upplever specialpedagogen i mötet med elever med i läs- och skrivsvårigheter eller med dyslexi avseende assisterande teknik? • Vilka möjligheter och hinder upplever specialpedagogen i mötet med lärare när det gäller användning av assisterande teknik för elever i läs- och skrivsvårigheter eller med dyslexi? • Vilka program används och varför? Teori Teorin som studien grundar sig på är Banduras socialkognitiva teori som tar upp individens motivation samt tilltro till sin egen förmåga att klara en uppgift, self-efficacy. Banudra (1997) kom fram till att det finns fyra faktorer som påverkar en individs self-efficacy. Masteryexperience som innebär vilka erfarenheter en individ har av tidigare misslyckanden och framgångar. Vicarious experience som tar upp att individen kan observera andra individers misslyckanden och framgångar och därmed kan få hopp om att själv lyckas. Verbal persuasion innebär att en individ kan övertalas till att de kan klara av svåra uppgifter samt physological state som handlar om fysiologisk- emotionell spänning. Self-efficacy blir när det översätts till att omfatta lärare och specialpedagogers tilltro till sin förmåga, teachers-efficacy. Metod Frågeformulär användes som metod för att få så omfattande svar på arbetets frågeställningar som möjligt. Frågeformuläret skickades ut till samtliga specialpedagoger/ speciallärare i två kommuner i södra Sverige. En univariat analys gjordes och sammanställdes i tabellform med hjälp av Googleformulär. Svaren analyserades med Banduras teori som ramverk. Resultat I resultatet framkom att de tre mest använda funktionerna när det gäller assisterande teknik varrättstavning och grammatisk kontroll, talsyntes samt talböcker. För att kunna sätta sig in i nya program behövdes tid och kompetens, vilket även behövdes när det gällde uppföljning av de program som eleverna använde. Det var ungefär lika många av de tillfrågade som upplevde att lärarna kunde stötta eleverna i användandet av olika program, som inte upplevde det. Specialpedagogerna upplevde att eleverna kunde sina program och hade en tilltro till elevens förmåga och nästan samtliga uppgav att assisterande teknik stödde elevernas läs- och skrivförmåga. De möjligheter och hinder i användandet av assisterande teknik som specialpedagogerna upplevde delas in i fem teman. Möjligheter var motivation, då elever lyckades med skolarbetet. Tillhörighet när assisterande teknik normaliserades inom gruppen samt kompetens när elever utvecklades med hjälp av assisterande teknik. De hinder som upplevdes var även här motivationav att få lärare att se vikten av att elever använde assisterande teknik. Kompetens som här innebar avsaknad av kunskap av assisterande teknik och teknikstrul samt tid. Specialpedagogiska implikationer I studien framkom att specialpedagogerna upplever att det behövs mer kunskap kring assisterande teknik hos dem själva och hos lärarna. Specialpedagoger kan kontinuerligt utbilda lärare eller ansvara för intressegrupper för att öka kunskaperna inom assisterande teknik. För att kunna utvecklas inom området behöver huvudmannen avsätta tid. Dels för specialpedagogernas och lärarnas kompetensutveckling, dels för att lärare och specialpedagoger ska kunna utvärdera assisterande teknik tillsammans med de elever som använder den. Förslagen kan leda till att fler elever når skolans mål.

By utilizing technical tools, students with reading difficulties can receive support and assistance to enhance their ability to comprehend texts. The present study explores how special education teachers in language, reading, and writing utilize digital technology to support students with reading difficulties. Additionally, the study investigates how these teaching tools are adapted based on the age of the students.  The empirical material was collected from eleven practicing special education teachers primarily working with students in grades 1-9. This was done through a survey study with open-ended questions, which were subsequently analyzed based on the research questions.  The results show that special education teachers consider reading for comprehension to be a complex task which requires motivation and learning to develop as successfully as possible. They also mention that they use supportive tools differently based on students' age, with younger students tending to be allowed to use digital learning tools more often as a motivating factor and older students receiving digital tools as a concrete support for enhancing their learning strategies and reading skills. Additionally, the teachers noted that there was often a lack of knowledge of how to use assistive technology as an efficient support, both among teachers and students. In conclusion, this study shows that special education teachers need more knowledge about assistive technology, and that assistive technology needs to be introduced at an earlier age for students to become aware of the functions of assistive tools.

En pågående digitalisering av det svenska samhället gör att tillgänglighet inte längre är ett enbart fysiskt fenomen utan också ett digitalt. Allt fler av samhällets viktiga tjänster, såsom hälsovård och banktjänster, går över helt eller till stor del till den digitala världen. I och med den ökande närvaron av digitala lösningar finns ett ökande behov av kunskap inom webbtillgänglighet. Syftet för uppsatsen är att på uppdrag av informatikgruppen vid Karlstads universitet undersöka hur en universitetskurs om webbtillgänglighet kan utformas på B-nivå(G1F). Uppsatsförfattarens huvudsakliga fokus har varit de arbetssätt som kan vara av vikt när man lär ut en kurs i webbtillgänglighet och att utforma, följa och utvärdera en workshop där studenter får bekanta sig med de problem som en användare med synnedsättning kan uppleva på webben. Undersökningsfrågorna evaluerades genom observation av föreläsningar och workshops under pilotkursen Framtida Webbstandarder som uppsatsförfattaren tillsammans med en annan uppsatsstudent hjälpt till att formge. Utöver observationerna gjordes en intervju med undervisande lärare och en webenkät skickades ut till studenterna där de gavs möjlighet att yttra sina åsikter om kursen. Efter analys av insamlade data kan det konstateras att en kurs inom webbtillgänglighet kan gynnas av att ha en blandning av teoretiska och praktiska moment för att lära ut det aktuella materialet och att studenter kan engageras i ämnet genom diskussionsuppgifter under föreläsningarna. Den analyserade data visar också på att man kan bygga upp en workshop på sådant sätt att studenterna får testa på olika nivåer av assisterande teknik för synnedsättningar och på så sätt ge dem en övergripande erfarenhet och förståelse för de problem som personer med synnedsättning kan uppleva på webben.

Kravet på skrivförmåga har ökat och förändrats successivt under åren, både i skola och samhälle, med en risk för fler elever i skrivsvårigheter. Detta tillsammans med sviktande resultat i olika mätningar har i förlängningen gjort att skrivningen fått mer uppmärksamhet, där även bedömningsmaterial och tidiga insatser initierats. Skolans och lärares uppdrag att möta alla elevers behov i skrivutvecklingen har i sammanhanget blivit ännu viktigare. I studien undersöktes skrivundervisning och specialpedagogiska insatser för elever i skrivsvårigheter i årskurs 1-6, vilket utfördes genom e-postenkäter och intervjuer med verksamma lärare, speciallärare och specialpedagoger. Resultatet visade vikten av kartläggning för att följa upp elevers skrivutveckling över tid. Även lärares, speciallärares och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter om skrivsvårigheter och vad pedagogerna ansåg att svårigheterna berodde på, uppmärksammades som grund för utformningen av elevers stöd i skrivutvecklingen. Studien visade att stödet till största del var förebyggande undervisning eller särskilt stöd inom klassens ram, men att det även gavs i mindre grupp och enskilt. Explicit tydliggörande undervisning inom skrivning och skrivprocess visade sig i resultatet som stöttande, färdighetstränande och kompenserande undervisning, vilket skedde i interaktion och samspel med klasslärare, övriga elever och ibland speciallärare. I studien blev det tydligt att kompenserande assisterande teknik kunde hjälpa elever, men att det förutsatte tillgång till tekniken och utbildning att hantera den. Slutligen framkom att utökad tid till skrivning och skrivprocessen sågs som en viktig aspekt och innefattade både tillräckligt med tid för att slutföra uppgifter samt till time on task.

Sammanfattning / Abstract Jennfors, Olof & Jönsson, Lena (2023). ”Det digitala dilemmat”. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Examensarbetet har som ambition att bidra med kunskap och förståelse för hur några gymnasielever beskriver att AT används som stöd i skrivandet och vilken betydelse de upplever att det har för deras studieresultat och engagemang. I arbetet används genomgående förkortningen (AT) för att representera begreppen Assisterande Teknik och lärverktyg. Utifrån ett elevperspektiv önskar vi skapa förståelse för hur eleverna uppfattar förhållandet mellan sina egna individuella behov och pedagogernas förtrogenhet med AT. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med fördjupande kunskap om hur några gymnasieelever i språklig sårbarhet beskriver att AT används som stöd i skrivandet. Mot bakgrund av syftet formuleras följande forskningsfrågor; • Hur, när och vilken AT beskriver eleverna att de använder som stöd i sitt skrivande? • På vilket sätt uppfattar eleverna att AT har betydelse för deras studieresultat och engagemang för att skriva? • Hur beskriver eleverna förhållandet mellan sina egna individuella behov och pedagogernas förtrogenhet med AT? Teori Denna studie tar ett övergripande stöd i ett sociokulturellt perspektiv och förhållningssätt, men låter multimodalitet som teoribildning fungera som förstärkning. Metod För studien har en kvalitativ forskningsmetod använts i samspel med semistrukturerade intervjuer. Sex gymnasielever har intervjuats och deras berättande utgör empirin i arbetet. För att därefter bearbeta intervjumaterialet har en tematisk analys genomförts. Resultatet av empirin har slutligen speglats mot studiens teoretiska begrepp samt tidigare forskning inom området. Resultat Resultatet visar på en medvetenhet hos eleverna kring både sitt lärande och användandet av AT. Tre teman framträder i analysen; AT som stöd i skrivprocessen, Strategier för att lära och Ta ansvar. Resultatet indikerar också att det finns en orsak-verkan-spiral som tydliggörs i Hur lärare hanterar AT. Slutligen visar studien också på en tydlig medvetenhet kring det egna behovet av stöd och de fördelar AT ger i AT som kompensation. I denna kontext problematiserar dock flera elever både utanförskap och att det finns en dubbelhet kring stöd och hjälpmedel. Specialpedagogiska implikationer Studiens fokus har legat på elever i språklig sårbarhet, men utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan studiens resultat också relateras till vad som kan gynna alla elever och därmed möjliggöra bättre förutsättningar på gruppnivå. Sammanfattningsvis visar studien på just detta; en orsak–verkan–spiral mellan flera nivåer, då det som sker på skolnivå också tränger ner till individnivå.

Syftet med studien var att undersöka röstinmatningens potential som skrivverktyg för elever i skrivsvårigheter i en stöttande skrivmiljö där stöd för skrivstrategier ges. En fråga ställdes om hur de två skrivmetoderna röstinmatning respektive tangentbord skulle påverka skrivande av faktatext. Skrivandets komplexitet beskrevs utifrån teorin ’The Simple View of Writing’. Studien utformades som en fallstudie av fyra fall som valdes utifrån låga resultat på avkodningstest och lärares bedömning av att skrivsvårigheter förelåg. Två elever gick i årskurs 4 och två i årskurs 5 och varje individ producerade, med stöd av en planeringsmall, tre faktatexter med röstinmatning och tre med tangentbord. Kvalitativ datainsamling i form av observationer och intervjuer kombinerades med kvantitativ analys av elevtexterna. Resultatet visade att röstinmatning inte gav generellt längre eller mer korrekta texter i dessa fall, vilket ansågs bero på den höga kognitiva belastning som den komplexa skrivprocessen innebar. Skrivstrategin ansågs mer framgångsrik.